Från Rilpedia

FAQ Svar på de vanligaste redan ställda frågorna.

Faktafrågor Allmänna faktafrågor. T.ex: "Vem var den första påven?"

Wikipediafrågor Frågor som rör själva Wikipedia. T.ex: "Hur gör jag en tabell?"

Bybrunnen Central plats att diskutera och hålla sig uppdaterad på Wikipedia.

Bildfrågor Frågor som rör bilder och upphovsrätt. T.ex: "Vilka bilder är fria?"

Kontakt / Pressfrågor Adresser & telefonnummer. Anmäl fel i Wikipedias artiklar här.

Här kan du ställa frågor om vad som helst, till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz? Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Svar kommer från allt i från några minuter till några veckor. Observera att Wikipedia:Faktafrågor inte är avsett för att någon ska fuska på läxor, tävlingar eller andra uppgifter. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~) så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med bostadsadress, telefonnummer och annat som du inte vill ska spridas över internet. Gamla frågor finns i arkivet.

Gamla frågor arkiveras automatiskt av en robot, nämligen Användare:EnBotEn. Frågor som blir liggande mer än cirka en månad flyttas till innevarande års arkiv (för närvarande Rilpedia:Faktafrågor/Arkiv/2024).

Innehåll 1 Översättning av engelska århundraden 2 Tändspole 3 Sockerarter och diabetes 4 Hur tänder växer 5 Kärleksfilosofer 6 Morgonhumör 7 Hade Gustav Vasa någon känd älskarinna? 8 Veckodag 9 Veckodagarnas historia 10 Sverigedomeokraterna 11 Tvillingfödsel runt tolvslaget 12 kalcium vs D-vitamin 13 cypress 14 Fanta 15 Trötthet 16 Tvångsmässigt citerande 17 Synlig från rymden? 18 Kalif!!!!! vill ha svar genast. (flyttat från Bybrunnen) 19 "Tappa aldrig din kassett"? 20 Geotermisk energi 21 Första kvinnan på en politisk post 22 BMW 23 Elitserien i ishockey 2009/2010 24 Knappsatser? 25 Samtal? 26 Australien/Steve Irwin 27 Spamproblem på "småwikier" - hur öppet kan man ha det? 28 Antichrist [6] 29 Kalsenianska professuren 30 Söker en text om översättarproblem 31 Trafikregler 32 Frimureri P2 i Italien 33 Tid/hastighet 34 FANTA 35 Riktnummer i frankrike 36 miljonär 37 Kläder 38 Frånskild kvinnas myndighetstatus 39 Översättningsproblem 40 Ärgborttagning 41 Gustav Badin 42 Bedragare på 1700-talet 43 Dansaren Magdalena Lundblad 44 Svindleriet Helga de la Brache 45 Sista kättarprocessen 46 Blodskam 47 Otrogna nunnor 48 Hovslavar 49 Religion före asatron? 50 Okänd sångerska 51 Dömd för sex med naturväsen, varulvsprocesser? 52 Hovdamer och hovherrar - vad var dom till för? 53 Bondkvinna som örfilade Gustav Vasa 54 Min konstiga mus 55 Invandring 56 Jättegrytor 57 Avstånd mellan DMZ och Seoul 58 Äners arter! 59 Vanliga öppettider imorgon 30 maj? 60 Gamla hamnpaviljongen i Helsingborg 61 Vad är detta för låt? 62 Sammanlagd körsträcka för bilar 63 Tänkte skriva en artikel, behöver hjälp.

Översättning av engelska århundraden

När jag översatt artiklar har jag ibland stött på uttrycket "12th century" och undrar hur man översätter detta. Är det så att engelsmännen tänker att vi lever i det 21:a århundradet och att man därför ska översätta "12th century" med 1100-talet?

MVH

Scouten 20 april 2009 kl. 18.04 (CEST)

Ja, det stämmer Thoasp 20 april 2009 kl. 18.06 (CEST)

Det är faktiskt ganska logiskt när man tänker på det, eftersom århundradet mellan 0-100 blir "1st century", alltså blir århundradet mellan 100-200 "2nd century". Av denna anledning får man räkna "bakåt" ett steg, alltså blir 21st century 2000-talet. »нотвист_(d.|b.) 20 april 2009 kl. 18.12 (CEST)

Tack! Då översatte jag rätt. :-) //Scouten 20 april 2009 kl. 18.30 (CEST)

Om man går in på artikeln 1900-talet och kollar länkarna till andra språk, verkar de allra flesta (som går att tolka för mig) ha en direktöversättning av "20:e århundradet", fast svenskan har 1900-talet. Så engelska är inte ensamma. Det kommer nog från latin, som räknat århundraden från det första och framåt.--81.230.2.97 20 april 2009 kl. 20.06 (CEST)

En detalj (som oftast inte spelar någon roll) är att 1900-talet räknas som 1900-1999, medan 20:e århundradet är 1901-2000. Detta eftersom tideräkningen börjar på år 1 (det första året). -- bOiVIE 20 april 2009 kl. 20.54 (CEST)

Tjugoförsta århundradet säger vi ju ibland på svenska. "Sverige och det tjugonde århundradet" heter en bok som gavs ut 1934, så det är nog ingen ny anglicism heller. Ska man vara petnoga finns dock en skillnad: Det tjugonde århundradet löper från år 1901 till år 2000, medan 1900-talet är de år som börjar på 19 (1900-1999). //Rotsee 20 april 2009 kl. 20.57 (CEST)

Och tvåtusentalet sträcker sig från 2000 till 2999 medan tjugohundratalet sträcker sig från 2000 till 2099, vilket är anledningen till att det sista uttrycket är att föredra.--Elav W 23 april 2009 kl. 22.52 (CEST)

Fast jag har sett "1900s" på engelska med, och enligt http://en.wikipedia.org/wiki/1900s är det samma sak som 1900-1999 (eller 1900-1909). J 1982 13 maj 2009 kl. 16.47 (CEST)

Tändspole

I artikeln om tändspolen står att induktionen av den höga spänningen sker när strömmen till primärlindningen bryts. Går det att enkelt förklara? (Jag har grundläggande kunskaper om induktion). Vad jag minns så ställer man tändningen i förhållande till när brytarkontakterna sluts. Betyder det att strömmen till primärlindningen bryts när brytakontakterna sluts?--Elav W 23 april 2009 kl. 22.39 (CEST)

Nej. När brytarkontakterna sluts börjar det gå ström genom primärspolen. Eftersom den är en induktans, och det finns resistans i kablage och spole, så tar det en viss tid innan strömmen nått slutvärdet och järnkärnan blivit fullt magnetiserad. När primärströmmen plötsligt bryts vill magnetfältet omedelbart sjunka till noll - vilket genom induktion skapar en kortvarig högspänd puls i tändspolen och över tändstiftets gnistgap. – Tändförställningens finesser "är inte min avdelning". Mvh / Mkh 23 april 2009 kl. 23.40 (CEST)

Brytarkontakterna bryts väl ett visst antal vinkelgrader efter att de sluts, så då kan verkstadshandboken lika gärna specificera vid vilken vinkel de ska slutas. Var det det där man kollade genom att koppla en lampa till brytarspetsarna och vrida på fördelaren? CalleC 13 maj 2009 kl. 13.47 (CEST)

Sockerarter och diabetes

Flyttad fråga av 85.225.32.243 (diskussion • bidrag • loggar från • loggar om • whois • TOR-kontroll) från Förjäsbara sockerarter:
Är sockerarter skadligt för Diabetiker? Sjö 3 maj 2009 kl. 09.25 (CEST)

Det beror på vilka sockerarter som avses och mängden. Se exempelvis: här. Tomas e 3 maj 2009 kl. 16.26 (CEST)

Hur tänder växer

Hej!

Min son, som är 8 år undrar hur länge de ordinarie tänderna växer.

Svara till: thommysvensson@gmail.com

Tack på förhand

Mvh

Thommy Svensson —83.188.227.163 (diskussion • bidrag) 3 maj 2009 kl. 16.14, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Kärleksfilosofer

Frågan är flyttad från WP:Bybrunnen -- Lavallen 4 maj 2009 kl. 17.12 (CEST)

Kan någon berätta vilka filosofer som berör ämnet kärlek och då främst mellan man och kvinna?—81.236.128.9 (diskussion • bidrag) 4 maj 2009 kl. 17.04, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Jag kan inte ge dig en komplett lista (en sådan skulle bli väldigt lång). En som gjort och som du kan läsa om här är Platon. Se här Symposion (Platon).--Ankara 4 maj 2009 kl. 17.23 (CEST)

Michel Foucaults Sexualitetens historia berör ämnet. --Idrougge 5 maj 2009 kl. 02.15 (CEST)

Morgonhumör

Hej VAD GÖR MAN MOT DÅLIGT MORGONHUMÖR EL. DÅLIGT HUMÖR ÖVERHUVUDTAGET????—79.138.194.115 (diskussion • bidrag) 5 maj 2009 kl. 10.52, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Vad beror det dåliga humöret på? Mitt beror oftast på att jag har ont och då hjälper (ibland) en extra värktablett.

Beror det på kaffeabstinens hjälper det nog med en kopp. -- Lavallen 5 maj 2009 kl. 11.35 (CEST)

Kanske äter du dåligt och får blodsockerfall, vissa blir jättegriniga om de inte får mat regelbundet. Eller du kanske sover dåligt? / Elinnea 5 maj 2009 kl. 12.17 (CEST)

Därtill kan snarkningar (och medföljande andningsuppehåll) leda till en försämrad sömn och ständig trötthet. Prata med en vårdcentral om du vet med dig att du snarkar mycket. Lycka till! Mvh Jopparn 8 maj 2009 kl. 03.11 (CEST)

Hade Gustav Vasa någon känd älskarinna?

Det var ju inte ovanligt att kungar hade älskarinnor förr. Men jag har aldrig någonsin läst någonstans att Gustav Vasa hade en älskarinna. Det tycks inte som om han hade det. Men kanske har jag fel? Känner någon till någon? --Aciram 6 maj 2009 kl. 17.44 (CEST)

Jag har läst åtskilligt om svenska kungar i mitt liv och har heller aldrig sett någon referens till att "gamle kung Gösta" skulle ha haft älskarinnor (kanske heller inte är möjligt om man skall orka med tre fruar... ;) ). Den senaste utförliga källan man kan konsultera i frågan är väl dock Lars-Olof Larssons Gustaf Vasa-biografi som kom härom året (som jag dock inte läst själv). /FredrikT 8 maj 2009 kl. 11.53 (CEST)

Jag kan inte påminna mig att Larsson skriver något om eventuella frillor, men det var ett par år sedan jag läste boken.

andejons 8 maj 2009 kl. 13.27 (CEST)

Histrien om Gustav Vasa utformades väl delvis av hans söner och de hade gott öga till honom. Så han fick gott eftermäle trots att han med våld slog ned ett inbördeskrig. Hans eventuella älskarinnor talades det väl tyst om. Erik XIV:s historia skrevs också av efterträdarna, hans bröder, som inte gillade honom. Då fick han ett mycket dåligt eftermäle som galning. --BIL 8 maj 2009 kl. 17.17 (CEST)

Vi känner flera älskarinnor för kungar vars historia skrivits av välvilliga personer, t.ex. för Gustav II Adolf. Det var inte riktigt samma skam som idag.

andejons 8 maj 2009 kl. 17.56 (CEST)

Situationen var helt annorlunda då. Nu anses det en skandal därför att även kungligheter numera gifter sig för kärlek, vilket gör det till otrohet : förr var äktenskapen politiska och det var alltså inte otrohet i emotionell mening. Rent formellt ansågs det fel för en kung att ha en älskarinna pga av det officiella skenet som rättade sig efter kyrkans moral, och det kunde därför användas i dålig propaganda. Men i verkligheten ansågs det fullt i sin ordning, liksom även för andra män : det var endast när en kvinna var otrogen som det blev verklig skandal och inte bara en skandal till namnet. Alla Gustavs söner hade om jag minns rätt många älskarinnor och ingen brydde sig om det. Fast det där är ju egentligen betydelselöst! Jag skulle gissa på att han inte hade någon efter 1536, då först förhållandet med Margareta ska ha varit så lyckligt och han sedan var så sjuklig, men kanske före? Under 1520-talet och det första äktenskapet? Det fanns trots allt också kungar som faktiskt inte hade det. Men om någon skulle veta något, vore det intressant! --Aciram 9 maj 2009 kl. 15.31 (CEST)

Veckodag

Vilken veckodag var den 9:e juni förra året? Någon som har en gammal kalender och orkar kolla eller vet något nätbaserat sätt att ta reda på detta? Gagarin 8 maj 2009 kl. 02.42 (CEST)

Kolla här. Det finns säkert smidigare universalkalendrar men jag vet inte vad jag ska söka på. Det här duger väl dock tills vidare. Svaret på frågan är alltså måndag. /Grillo 8 maj 2009 kl. 02.55 (CEST)

Annars så kan man använda denna. //Sertion ^disk.|Bidrag 8 maj 2009 kl. 10.47 (CEST)

Eller http://www.burkar.nu/ma/alma.html --Rosp 8 maj 2009 kl. 10.52 (CEST)

Eller den här http://medlem.spray.se/veckodagar/ Mvh/ Mkh 8 maj 2009 kl. 10.58 (CEST)

Eller, åtminstone så länge det handlar om tidpunkter relativt nära nutid, öppna den egna datorns klockfunktion och börja bläddra bland månaderna. (Exakt hur det ser ut beror på vilket operativsystem man kör.) /Dcastor 8 maj 2009 kl. 12.50 (CEST)

Ytterligare en metod: om man använder något Unixliknande operativsystem kan kommandot date svara på frågan:

$ date -d 2008-06-09 +%A

Monday

—LX (diskussion, bidrag)

Veckodagarnas historia

Som bekant infördes germanska namn på veckodagarna i den julianska kalendern, genom att de romerska gudarna "översattes" till germanska motsvarigheter; därav svenska, tyska och engelska namn på dem. Men när finns de belagda skriftligt för första gångerna på de respektive språken?//--IP 8 maj 2009 kl. 10.52 (CEST)

Sverigedomeokraterna

Är sverigedomeokraterna ett rasistiskt parti?

Läs artikeln Sverigedemokraterna och bilda dig en egen uppfattning. -- Rex Sueciæ 8 maj 2009 kl. 11.34 (CEST)

Företrädare för andra partier brukar ofta anse Sverigedemokraterna rasistiska eller åtminstone främlingsfientliga, men Sverigedemokraterna själva anser sig inte vara rasistiska. -- boıviE 8 maj 2009 kl. 13.11 (CEST)

Tvillingfödsel runt tolvslaget

Hur registreras tvillingfödsel runt tolvslaget? Det är kanske inte något som hör till vanligheterna, men det måste väl ändå inträffat någon gång att tvillingar fötts på olika sidor av det magiska klockan tolv, kanske tom. tolvslaget på nyårsafton? Fixas och trixas det så det blir samma datum, eller finns det exempel på tvillingar som har olika födelsedagar? Ghostrider ♠ 8 maj 2009 kl. 15.30 (CEST)

Nu spekulerar jag, men jag har svårt att tänka mig att den svenska folkräkningsbyråkratin skulle finna det angelägnare att ge tvillingar samma födelsedag än att korrekt följa klockslaget vid födseln. Och eftersom det mig veterligen kan gå åtskilliga minuter mellan att två tvillingar "tittar ut" måste den situation som Ghostrider beskriver statistiskt sett ha inträffat då och då (fast det är klart: eftersom tvillingar väl oftare förlöses med kejsarsnitt än "vanliga" barn så har ju läkarna en större chans att styra tidpunkten, och väljer kanske att undvika midnatt den 31:e december...). /FredrikT 8 maj 2009 kl. 15.42 (CEST)

Här står det om trillingar, varav två är födda år 2000, men den första 1999, olika sekel alltså. I mitt googlande noterade jag även möjligheten att ett tvillingpar kan ha varsin far. Användande av surrogatmamma kan innebära att tvillingar föds flera veckor isär, och juridiskt har olika biologiska mödrar, åtminstone enligt lagen i Missouri (länk). Genom att frysa ner ett embryo kan man få tvillingar med flera års åldersskillnad (länken ger exempel på tvillingar med fyra års åldersskillnad, men det hävdas att femton år är möjligt med dagens teknik). En googling ger åtskilliga intressanta varianter... /Dcastor 8 maj 2009 kl. 17.05 (CEST)

Det är nog upp till sjukvårdspersonalen, de skriver en födelseattest eller vad intyget kallas och folkbokföringen följer vad som står där angående datum. --BIL 8 maj 2009 kl. 17.13 (CEST)

När jag var liten och gick i skolan fanns det två tvillingsystrar där som hade fötts på var sin sida av midnatt. De hade olika födelsedagar. De var födda i Sverige och det visar hur det fungerar där. Calle Widmann 8 maj 2009 kl. 19.33 (CEST)

Det är möjligt jag är dum, men jag kan inte riktigt förstå hur det skulle vara på annat sätt, åtminstone med de förlossningar där medicinskt utbildad personal är närvarande. Vad för anledning skulle de ha att förvanska tiden för ett barns födelse? Ingen tjänar något på det, två syskon (tvillingar eller ej) far inte illa av att ha olika födelsedagar. Varför skulle man då fixa och trixa så de fick samma födelsedag om de faktiskt hade fötts på olika dagar? / Law_D 8 maj 2009 kl. 19.58 (CEST)

Tja, om de föds på olika år på grund av det här och det leder till att de får gå i olika årskurser i skolan, är det kanske inte så roligt för varken barnen eller föräldrarna. /Grillo 8 maj 2009 kl. 20.41 (CEST)

Jag skulle tro att det är rätt lätt att få dispens i ett sådant fall, med tvillingar som råkat födas på ömse sidor om ett årsskifte – det är ju i högsta grad ett särfall. Att medicinska myndigheter regelmässigt skulle förfalska journaler för att möjliggöra för två syskon att gå i samma klass har jag faktiskt litet svårare att tro på än du, Grillo. / Law_D 8 maj 2009 kl. 21.05 (CEST)

Jag har inte sagt nåt om att man gör så. Jag har bara nämnt att det kan finnas nackdelar med att födas på olika dagar. /Grillo 8 maj 2009 kl. 22.24 (CEST)

Naturligtvis låter man dem börja skolan samtidigt. Man behöver inte trixa med personnummer etc för det. /NH 8 maj 2009 kl. 22.34 (CEST)

Law, Vem skulle förlora på att sjukvårdspersonalen är flexibla? Ghostrider ♠ 9 maj 2009 kl. 00.34 (CEST)

I det här specifika fallet: Ingen. Om man inte kan lita på att de verkligen skriver som det är i journalerna: Väldigt många. / Law_D 9 maj 2009 kl. 10.49 (CEST)

kalcium vs D-vitamin

Hej, både basgörande kalcium/magnesium karbonater och D-vitamin ska ju ha en positiv effekt på bl a inflammationstillstånd i kroppen (muskelfästen/leder). Eftersom stora doser D-vitamin kan orsaka förkalkning i njurar och lungor undrar jag om detta påskyndas och man dessutom tillför kalcium/magnesium.

Jag äter kalcium/magnesium dagligen mot just dessa besvär och funderar nu på att även tillföra D-vitamin. Någon som kan något om detta? mvh Lena

Hej Lena,

Wikipedia ger inte medicinska råd. Jag skulle rekomendera dig att fråga en läkare, distriktssköterska eller sjukvårdsupplysning. MVh--Ankara 9 maj 2009 kl. 09.59 (CEST)

cypress

Har köpt en tujliknandeväxt i Polen vars latinska namn är Chamaecyparis colum undrar om vad det svenska namnet är. /Mvh PENO —Peno (diskussion • bidrag) 9 maj 2009 kl. 13.14, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Har letat men tyvärr inte hittat något övertygande. Här finns Chamaecyparis-arterna listade. Tyvärr saknar vi artikel om Chamaecyparis, men den finns i alla fall på en:Chamaecyparis, dock inte just column. Kanske det är en "ospecificerad" art i släktet, med ett "kolonn-likande" växtsätt, och så har man "hittat på" en beteckning? Eventuellt handlar det kanske om Ädelcypress? Eller någon som har bättre förslag? Taxelson 12 maj 2009 kl. 19.05 (CEST)

Fanta

var produceras fanta?

Fanta produceras lokalt, antingen i egna fabriker eller av fristående fabriker på licens. Den första producerades i Tyskland 1940. Se också nedan--Ankara 9 maj 2009 kl. 22.10 (CEST)

Som du kanske vet tillverkas Fanta (och Sprite, Mer, Minute Maid, ...) av The Coca-Cola Company, samma företag som tillverkar Coca-Cola. --Andreas Rejbrand 9 maj 2009 kl. 22.23 (CEST)

I Sverige innebär det fabriken i Jordbro. Vivo 11 maj 2009 kl. 00.33 (CEST)

Trötthet

Varför är jag alltid trött? Vad kan det bero på. Förut sportade jag mycket, och orkade göra saker efter skolan men nu är jag alltid svintrött,jag har dålig kondition, orkar inte sätta mig in i saker etc. Jag går i åttan i högstadiet om det spelar någon roll. Finns det någonting som typiskt framkallar trötthet? Jag kan tillägga att jag brukar sova kanske 8-9 timmar per natt. —Fladderfisk (diskussion • bidrag) 9 maj 2009 kl. 22.32, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Har du prövat att äta ordentligt med nyttig mat regelbundet (typ flera gånger om dagen)? --BoıvİE  9 maj 2009 kl. 22.36 (CEST)

Nja, skolmaten är ju skit så mycket lunch blir det inte.

Det är så mycket som händer i den åldern med hormoner, växande och sånt, så det är inte konstigt att det tar på energin. Men "det finns elever som inte äter. De är extra trötta och får huvudvärk" sa en skolsköterska till Helsingsborgs Dagblad. Visst ska man klaga om maten är kass, men god eller ej, äter man inte straffar man ut sig själv. Hoppar man dessutom över frukosten hemma med samma eller annan ursäkt, så vet jag inte var man ska få sina vitaminer och annat nödvändigt ifrån.

Har du inte alltför många km till skolan så borde du också testa att cykla dit. Du får lite motion, lite fart på blodet och lite mer eller mindre frisk luft utan att egentligen lägga någon extra tid. Jag fattar att det kan låta otänkbart innan du kommit över tröskeln, men nån form av tröskel måste du ju ändå ta dig över för att göra något åt din trötthet och dåliga koncentration.

Jag tror att de här två billiga tricken tillsammans fungerar om man ger dem en ärlig chans. Det gjorde de för mig. Byt gärna cykeln mot någon annan daglig rörelsevana om du föredrar det, bara den garanterat är daglig. /Rolf B 10 maj 2009 kl. 02.16 (CEST)

Tvångsmässigt citerande

Finns det någon vetenskaplig benämning (i likhet med koprolali och logomani) på tvångsmässig vana att citera saker (citat från t ex filmer eller låtar och som inte är menade att vara inlägg i en diskussion eller att föra samtalet framåt)? Exempel: Ett sällskap diskuterar dörrar, vilket föranleder en person i sällskapet att börja sjunga på "Seven doors hotel". Det kan också vara citat som inte triggas av något i omgivningen utan som personen "får i skallen" och måste uttala för att få sinnesro. Vid vilka personlighetsstörningar kan denna typ av tvångsmässigt citerande förekomma? Jorva 11 maj 2009 kl. 00.13 (CEST)

Härlednigsvis borde det vara laudomani, men det kanske är för ljudlikt ludomani för att vara gångbart? Vivo 11 maj 2009 kl. 00.31 (CEST)

Synlig från rymden?

Vad är egentligen definitionen av att ett föremål är synligt från rymden? — Realtime (diskussion • bidrag) 11 maj 2009 kl. 11.21 , Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Det beror på. Varifrån har du fått problemet? Militärt? CIA? Jordbruksforskning? Vädertjänst? Får det vara dagsljus, vackert väder, natt & månsken, hur litet, kamouflagemålat? Har du kikare eller obeväpnat öga? Synligt på radar? Hur långt bort i rymden befinner sig observatören? Mvh / Mkh 11 maj 2009 kl. 16.33 (CEST):

Jag skulle gissa att frågeställaren menar i uttryck som "kinesiska muren är jordens enda byggnadsverk som är synligt från rymden". Men i sådana fall får man väl fråga den som hävdade att så är fallet, hur den definerar det. Se även här angående just det exemplet. --BoiVIE  11 maj 2009 kl. 16.57 (CEST)

Jag gillar verkligen det pedagogiska exemplet "Det är lika omöjligt som att se en glassvåffla från 380 km avstånd".--Ankara 11 maj 2009 kl. 17.04 (CEST)

Betydligt mer att läsa om den Kinesiska muren och myterna kring att man kan se den från Månen (en gammal myt som uppstod långt innan den första människan besökte månen) finns på engelska Wikipedia en:Great_Wall of China#Visibility from space.--Ankara 11 maj 2009 kl. 17.14 (CEST)

I samband med ett besök av Göran Persson i Kina för ett antal år sedan beskrev skämttecknaren Jan Berglin den svenske statsministern som "det enda föremålet på kinesiska muren som kan ses från månen" ;) /FredrikT 11 maj 2009 kl. 18.09 (CEST)

Jag skulle faktiskt säga att alla föremål är synliga från rymden. Bakgrunden till det kanske lite besynnerliga svaret är att alla föremål finns i rymden (även jorden), vilket då självklart gör att man kan se dem därifrån, förutsatt att det finns synligt ljus på platsen. //Sertion ^disk.|Bidrag 11 maj 2009 kl. 19.21 (CEST)

Det största byggnadsverk som är synligt från mycket långt håll bör vara Stora barriärrevet. Det är dock inte konstruerat av människor. -- Lavallen 11 maj 2009 kl. 19.24 (CEST)

En motorväg syns nog tydligare uppifrån än kinesiska muren. Muren är runt 7-9 m bred, som en landsväg. Jämför denna satellitbild över muren och denna över Öresundsbron--BIL 11 maj 2009 kl. 21.33 (CEST)

Kanske skulle utryck mig klarare hur stort måste föremålet vara för att synas från rymden? — Realtime (diskussion • bidrag) 11 maj 2009 kl. 22.42 , Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Säg att "rymden" är 100 kilometers höjd och att man ska kunna se med blotta ögat (alltså inte med kikare eller liknande). Isåfall skulle jag tippa att föremålet måste vara ungefär 100 meter "stort" (t ex en liten sjö med diametern 100 meter). Detta eftersom jag själv kan se ett föremål som är ungefär en centimeter stort (t ex en spelkula) på tio meters avstånd, men knappast ett föremål som är tio gånger mindre (dvs en millimeter - t ex ett knappnålshuvud). Ungefär samma förhållande mellan storlek och avstånd tycker jag borde gälla också på längre håll. Allt detta förutsatt att föremålet och dess bakgrund inte är för lika, etc. Mvh NH 12 maj 2009 kl. 00.07 (CEST)

Kalif!!!!! vill ha svar genast. (flyttat från Bybrunnen)

finns kalifer (islamiska ledare) fortfarande???

eller har de bara imaner?

Den moderna turkiska staten avskaffade kalifatet 1924. Evalowyn 11 maj 2009 kl. 17.14 (CEST)

"Tappa aldrig din kassett"?

I åtminstone låtarna "Omertà" och "Mixa zuten" av The Latin Kings rappar Dogge Doggelito om att inte "tappa sin kassett". Vad innebär det? Herrn 11 maj 2009 kl. 22.44 (CEST)

Geotermisk energi

I vår mall för förnybara energikällor ligger bergvärme, markvärme, vattenvärme och värmepump alla som en undergruppering till geotermisk energi. Alla dessa är ju bara olika sätt att utnyttja solenergi och den geotermiska energins inverkan är ju i princip försumbar, dvs. om man definierar geotermisk energi som energi som härstammar från jordens inre och radioaktivt sönderfall många hundra meter ner i jorden. Jag tycker de passar bättre under "solenergi" men det är ju inte riktigt bra det heller. Om man ser på det hela är ju allt utom geotermisk energi och till viss del tidvattenkraft i längden också solenergi. Några tankar eller förslag? /Natox 12 maj 2009 kl. 17.58 (CEST)

En snabbläsning av geotermisk energi ger att ämnet kan tolkas på två sätt: En ytlig som inkluderar bla berg och markvärme som bygger på solen och en djupare som bygger på sönderfall och kristallering djupt där nere. Med en striktare kategorisering där geotermisk tolkas bara enligt det senare finns det ingen artikel utöver just Geotermisk energi i ämnet. Med en bredare (ytligare) tolkning får fler ämnen plats såsom bergvärme. (Sedan tycker jag man ska granska artikeln om markvärme.)

Sedan finns frågan om saltkraft platsar under vattenkraft. -- Lavallen 12 maj 2009 kl. 18.28 (CEST)

Precis, det var lite den diskussionen jag vill dra igång. Det är många av energikällorna som är lite konstigt kategoriserade och definierade. Och många av våra artiklar i ämnet skulle behöva kvalitetskontrolleras. /Natox 12 maj 2009 kl. 21.21 (CEST)

Men borde inte solenergi räknas till vågenergi, liksom vattenenergi och vindenergi? Eller i alla fall om man förutsätter att det är ljusvågorna som ger energi? //moralist 12 maj 2009 kl. 21.32 (CEST)

Enligt artikeln om Tidvatten så svarar månen för 2/3 av tidvatteneffekten (och solen för 1/3). Mvh / Mkh 12 maj 2009 kl. 23.16 (CEST)

I praktiken allt här bygger på entropi.

Att foga samman sol-, vind- och vattenenergi bara för att allt har sitt absoluta ursprung i solen är nog ingen bra idé då det skulle vara ganska förvånande även om det är tekniskt korrekt. Det är väl i praktiken bara den djupa geotermiska energin och tidvattenenergin som inte kommer av solstrålning. (Även saltkraft kommer därifrån då energin tillförs vid avdunstningen.) -- Lavallen 13 maj 2009 kl. 09.16 (CEST)

Om man ska vara petig bygger ALLA energikällor ytterst på kärnkraft (solens fusion och fissionen av framförallt uran, thorium och kalium i jordens inre) men som Lavallen säger är det inte så bra att klumpa ihop allt på det sättet. Frågan är hur långt tillbaka i kedjan vi tycker att man ska gå när man klassificerar energikällorna. Jag är skeptisk till att kalla bergvärme m.fl. för geotermisk energi eftersom det sänder ut fel signaler om ursprunget (givetvis beroende på hur man definierar "geotermisk energi"). Finns det någon vedertagen definition för geotermisk energi? Är det mediet (vatten, jord, vind, sol) man ska definiera utifrån eller ursprunget av energin (solen, vinden, jordens inre)? Det kanske är enklast att utgå från mediet även om det kan ge en lite missvisande bild? /Natox 13 maj 2009 kl. 13.43 (CEST)

(För att vara ännu petigare så tror jag även kärnkraften bygger på entropi. Och den mesta av den energi som kommer innifrån jordens inre beror av kristallisering^{källa saknas} och inte av sönderfall.) Hur är det med Markvärme egentligen? Är inte Jordvärme ett mer spritt begrepp? Åtminstone jag (som kanske inte hängt med på ett tag) hade aldrig hört det namnet. Och snacket om permafrost - är det ett skämt? -- Lavallen 13 maj 2009 kl. 15.09 (CEST)

Visst bidrar kristallisering, men även jag skulle vilja ha en källa som säger att den bidrar mer än sönderfallet ^^. Och jag håller med dig om jord-/markvärme. Skulle nog också säga att jordvärme är mer vedertaget. Det är iaf vad jag hört mest. Permafrost har jag ärligt talat ingen koll på så jag låter bli att skriva något om det :p /Natox 14 maj 2009 kl. 08.28 (CEST)

Jag tycker också det är intressant att vattenvärme och havsvattenvärme har två olika artiklar och enligt vår mall har olika ursprung. /Natox 14 maj 2009 kl. 08.33 (CEST)

Första kvinnan på en politisk post

Vem var den första kvinnan i Sverige som innehade någon form av formell politisk position? Nu talar jag inte om kungligheter, utan om poster inom det moderna politiska systemet. Var det kanske Kata Dalström, då hon blev medlem i socialdemokraternas verkställande utskott år 1900?--Aciram 12 maj 2009 kl. 23.32 (CEST)

Mig veterligen kunde förmögna ogifta kvinnor ha kommunal rösträtt (som var egendoms- och inkomstbaserad) redan innan kvinnor fick allmän rösträtt till riksdagen i Sverige. Jag gissar därför att man kanske skall hitta de första kvinnliga politiska makthavarna lokalt snarare än på riksplanet. /FredrikT 13 maj 2009 kl. 14.15 (CEST)

På Göteborgs universitetsbiblioteks hemsidan finns en årtalslista vad gäller kvinnohistoria och jämställdhet i Sverige [1] där förresten Dalström nämns. Enligt den blev kvinnor 1889 "valbara till fattigvård, skolvård m.m. (gäller ogifta kvinnor med egendom)" och som Fredrik säger 1907-09 genom en rösträttsreform valbara till kommunala uppdrag, förutsatt att de var rösträttsberättigad enligt den nya 40-gradiga skalan.

Den enda årtal som nämns i listan när det gäller invalda kvinnor är 1913 i Malmö, men det finns anledning att vara skeptisk till att kvinnorna i Malmö var de första. I Lund valdes Hanna Persson in i ett fyllnadsval 1911, och efter valet 1912 ska det ha funnits tre kvinnor i kommunfullmäktige. Persson, samt Anna Bugge-Wicksell och Elna Persson om den här källan är korrekt [2].--Ankara 13 maj 2009 kl. 14.52 (CEST)

Här är förresten en text från 1912 skriven av Anna Bugge-Wicksell angående de ekonomiska villkoren för att kvinnorna skulle kunna rösta innan den allmänna rösträtten [3].--Ankara 13 maj 2009 kl. 15.36 (CEST)

Tack för länkarna. När blev de första kvinnorna formella medlemmar i partierna? Då menar jag främst i blandat sällskap och inte i kvinnoavdelningar. Dalström blev medlem i socialdemokraterna år 1893. Kanske fanns det någon tidigare? --Aciram 13 maj 2009 kl. 19.33 (CEST)

Myndiga kvinnor (vid den tiden endast änkor) som uppfyllde de ekonomiska kraven etc ska formellt ha haft rösträtt redan under frihetstiden 1718-1771, en rätt som avskaffades 1771 och återinfördes 1862, men jag antar att ingen kvinna med den rätten ändå blev invald någonstans under tiden 1718-71 och 1862-1907? --Aciram 13 maj 2009 kl. 19.38 (CEST)

När man talar om "medlemmar" i ett parti skall man minnas att de flesta partier kring förra sekelskiftet snarare var lösliga grupperingar i själva riksdagen än formella organisationer ute i landet (Socialdemokraterna var väl närmast undantaget på denna punkt). /FredrikT 14 maj 2009 kl. 08.44 (CEST)

Då kanske man kan säga att Dalström var den första partimedlemmen 1893? Att ingen invaldes i fullmäktige förrän tidigaste 1907, och att den första med god chans var den 1911 som nämns ovan? --Aciram 16 maj 2009 kl. 00.25 (CEST)

Dalström var inte första medlemmen (om årtalet 1893) stämmer, föregångaren till det Socialdemokratiska kvinnoförbundet grundades 1892 och anslöt sig samma år till partiet, vilket rimligen innebär att medlemmarna också blev medlemmar av partiet.--Ankara 16 maj 2009 kl. 09.20 (CEST)

BMW

Vad står BMW:s "i" för i deras modellbeteckning tex "530i"? Står den för möjligtvis engelskans injection?

Japp, jag tror det, bränsleinsprutning, med andra ord. Entheta 13 maj 2009 kl. 03.50 (CEST)

Stämmer bra! Speciellt på 70- och 80-talet, när förgasare var standardutrustning, skröt fabrikanterna gärna lite extra om att bilen hade insprutning. CalleC 13 maj 2009 kl. 14.07 (CEST)

Elitserien i ishockey 2009/2010

Jag kollade upp spelprogrammet för Elitserien 2009/2010 (se här http://www.swehockey.se/files/%7BE674965C-7B97-4EE2-B582-2578479ECF7B%7D.pdf och här http://www.hockeyligan.se/index.php?gamelist=list). Elitseriens uppehåll för olympiska vinterspelen 2010 i Vancouver slutar redan den 27 februari 2010, dagen före den olympiska finalen (se http://sv.wikipedia.org/wiki/Herrarnas_turnering_i_ishockey_vid_olympiska_vinterspelen_2010). Om det stämmer, och inte bara är en felskrivning, är det pinsamt. Sverige skickar ofta någon spelare från Elitserien och även andra länder gör det i bland, tänk om dennes lag har en viktig seriematch samtidigt. J 1982 13 maj 2009 kl. 16.47 (CEST)

Kvartsfinalerna är avklarade 24:e. Sen räknar de kanske med att USA, Canada och Ryssland går till semi, och de har förmodligen inga elitseriespelare. Det fjärde semifinallaget kan ha några elitseriespelare, men förmodligen inte fler än att elitserielagen kan klara sig utan dem en omgång. Eller jag vet inte. -- BOİvıe 13 maj 2009 kl. 17.13 (CEST)

Sverige kan vara ett av lagen i semifinal. Det kan bli flera spelare från Elitserien i Sveriges lag. J 1982 13 maj 2009 kl. 17.46 (CEST)

Det går att flytta hela omgångar också...

Hockey vet jag egentligen inte, men fotboll vet jag man har löst på det viset tidigare. -- Lavallen 18 maj 2009 kl. 08.05 (CEST)

Knappsatser?

Vad är det som har gjort att ens telefon etta börjar uppe i vänstra hörnet medans på en dator alternativ miniräknare börjar ettan nere i vänstra hörnet? —81.225.41.219 (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Det finns visst flera olika teorier om detta: [4] och [5]. Herrn 14 maj 2009 kl. 16.37 (CEST)

Samtal?

Vill den som skapade WIKIPEDIA prata med Attis? —Attis (diskussion • bidrag) 18 maj 2009 kl. 07.25, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Du kan prova att skriva till honom så får du veta. Njaelkies Lea (d) 18 maj 2009 kl. 07.39 (CEST)

Australien/Steve Irwin

Hej! jag och min kompis,vi forskar om just,Australien och vill hitta lite mer spännande fakta.Så om någon där ute kan en bra hemsida så tipsa mig.

Hejsan! Det finns en uppsjö av källor att använda varför det är svårt att ge tips utan att veta en mer exakt avgränsning. Varför inte ta en titt på de källor som används i sv.Wikipedias artikel om Australien? Det är en bra grund! Annars kan jag tipsa om Landguiden.se om ni vill ha en svensk sida som har mycket information om världens länder (man måste dock logga in på den, men er skola/ert bibliotek har troligtvis ett konto ni kan använda). CIA World Factbook kan också vara intressant. Om inte de sidorna är användbara så råder jag er att gå till närmsta bibliotek för att få tips på böcker etc. Bibliotekarierna är proffs på att hitta information, så de kan säkert hjälpa er. Mvh Jopparn 19 maj 2009 kl. 18.52 (CEST)

Spamproblem på "småwikier" - hur öppet kan man ha det?

Vi är några som avser öppna en wiki om ett ganska smalt naturvetenskapligt ämne, Dendrokronologi, (huvudsakligen engelskspråklig med WM-kompatibla licenser, men annan policy än wp:NOR och wp:REL). Det vi funderar över är hur öppen man kan våga ha en sådan för nyregistreringar med tanke på spammare (vi är ju så få att vi ju inte inte kolla "senaste ändringar" kontinuerligt...). Jag antar att en del andra wp:ianer är engagerade i likartade projekt och har erfarenheter. Jag tänker mig att e-postkonfirmerad användare kan få tillgång, då jag har lite svårt att förstå att spammare skulle ha något större intresse av oss, men erfarenheten från ett forum (alltså inte wiki) i samma ämne förskräcker (5-10 spamregistreringar per dag - och de var garanterat inte intresserade av dendrokronologi...), men företäller mig att en liten wiki i ett udda ämne som vårt inte är så intressant för dem. Är jag naiv? Den andra frågan är om det finns något slags forum för folk som administrerar den typen av småwikier, där frågor som denna kan diskuteras? (Inser att detta är på gränsen för vad som är en lämplig faktafråga och hoppas på överseende). Taxelson 19 maj 2009 kl. 11.02 (CEST)

Det finns en e-postlista på svenska som finns till för den här typen av frågor: https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-sv

Det går att ställa in lite hur som helst vem som får redigera och det går också att göra så att man får ett konto tilldelat sig efter ansökan via e-post t.ex. Det finns även olika captcha-lösningar man kan implementera. Man kan tänka sig lite olika lösningar helt enkelt. Vi är nog flera stycken som kan hjälpa er att reda ut detaljerna via e-postlistan (som jag och Caesar administrerar för övrigt) när planerna är lite mer konkreta. Knanske kan också denna bok vara av intresse? MiCkE 19 maj 2009 kl. 11.45 (CEST)

Stort tack! Taxelson 19 maj 2009 kl. 17.06 (CEST)

Den enda "specialwiki" jag har erfarenhet av är Seriewikin. På den måste man i o f s vara inloggad för att redigera, men om jag minns rätt så var själva registreringen helt autmatisk, och trots det har jag inte upplevt några spambesvär där. /FredrikT 19 maj 2009 kl. 18.53 (CEST)

Jag känner till två "specialwikin": http://www.adelsvapen.com/genealogi/Huvudsida och http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Startsidan. För att göra ändringar måste man vara registrerad. Mvh / Mkh 20 maj 2009 kl. 11.06 (CEST)

Så är även läget på developer.valvesoftware.com. På den måste man till och med verifiera sin email för att få redigera. //Sertion ^disk.|Bidrag 20 maj 2009 kl. 11.22 (CEST)

Antichrist [6]

Varför lämnade von Trier visningen av sin egen film? Tyckte han inte den var bra (mindre trolig förklaring eftersom han med all sannolikhet själv redan sett den åtskilliga gånger)? Var han missnöjd med publikens reaktioner? Fick han en ångestattack? Hade han bråttom någonstans? --Andreas Rejbrand 19 maj 2009 kl. 22.37 (CEST)

Kalsenianska professuren

Jag blir inte riktligt klok på om den genom Andreas Kalsenius instiftade Kalsenianska professuren i teologi vid Uppsala universitet fortfarande finns, eller om den övergått till en professur i kyrkohistoria som finansieras av universitetet?[7] Är det någon som vet besked?//--IP 20 maj 2009 kl. 07.42 (CEST)

Det vet jag inte, men jag har en annan fråga om honom. Varför kallas han Anders Kalsenius på minnesstenen vid Sätra brunn? Vivo 27 maj 2009 kl. 16.02 (CEST)

Söker en text om översättarproblem

Jag söker en text om översättandets finlir.
Jag har läst texten för länge sedan. Minns varken publikation eller författare. Sannolikt i en bok, troligen skrivet av en känd utländsk (litterär?) person.
Han(?) beskriver, som ett exempel på svårigheter, översättningen av Dostojevskis "Brott och straff". Den ryska texten innehåller en gatuadress - "Snickargatan" (kanske?) jag minns inte alls namnet. Gatunamnets nämnande ger, för den som känner St Petersburg, en viss lokalfärg som kan vara intressant för dramats scenografi.
Vad gör översättaren med detta namn? Bibehåller det på svåruttalad ryska? Översätter det till Carpenter's Lane? Skriver "S-gatan" med en fotnot som upplyser om den geografiska kontexten?
Den text jag läste löste, såvitt jag minns, inte översättarens problem. Den "bara" beskrev svårigheterna att översätta texter med underförstådda bibetydelser.
Kan någon upplysa mig om var jag kan återfinna ovan beskrivna text.
På förhand tack! Mvh / Mkh 20 maj 2009 kl. 16.40 (CEST)

En bok om översättandets finlir som är skriven av en känd utländsk litterär person är Mouse or Rat? : Translation as Negotiation av Umberto Eco. Men exemplet från Dostojevskij finns inte i den boken. /Lars Törnqvist 22 maj 2009 kl. 09.11 (CEST)

Trafikregler

Finns det någon skillnad angående vem som ska lämna företräde mellan situation A och situation B? Om så är fallet skulle jag vara tacksam för texten av trafikregeln. Vänliga hälsningar, --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 20 maj 2009 kl. 22.21 (CEST)

I situation A är det normalt blå bil som ska lämna företräde. I situation B brukar det i de flesta fall vara röd bil som ska lämna företräde, men då detta för det mesta är markerat med skyltar och vägmarkering torde det vara så att samma regel gäller för A som för B om det är oskyltat; annars borde skyltarna/markeringarna enligt enkel logik vara onödiga. Jorva 20 maj 2009 kl. 22.27 (CEST)

Det är just det som är problemet. Många blåa bilar struntar i att lämna företräde i fall B då de tror att den röda bilden har en skylt på sin sida, men så är inte fallet – nu undrar jag – varför skapar Vägverket farliga ställen som dessa? Jag hittade minst 8 ställen till med oklara markeringar. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 20 maj 2009 kl. 22.41 (CEST)

I princip är det väl högerregeln som gäller? Och högerregeln efterföljs olika bra i olika städer. Där jag bor brukar störst väg gå före (Känner en kille som nyligen blev av med körkortet p g a missad högerregel). Och i situation B kommer kanske blå bil på en bredare väg än den rödas lilla påfart. --BoıvİE  20 maj 2009 kl. 22.45 (CEST)

Är normen med "största vägen" noterade någonstans eller är det mer sedvanerätt? --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 20 maj 2009 kl. 22.50 (CEST)

Jag har en liknande korsning nära där jag bor, men den uppåt/nedåtgående vägen har 2+2 körfält och mittremsa, och extra svängfält. Jag brukar köra som röd bil, men om det kommer en bil som den blå på bilden, är det en praxis att släppa fram den, annars blir den stående mitt i vägen där det kommer snabba bilar. Egentligen borde blå bil vänta i sitt vänstersvängkörfält tills det är fritt från bilar typ "röd bil", men det gör de inte alltid. Högerregeln ger röd bil företräde. "Största vägen" är ofta en sedvana, men ingen regel. Antingen gäller högerregeln eller väjningsplikt enligt skyltar.--BIL 20 maj 2009 kl. 23.50 (CEST)

Såvitt jag känner till har begrepp som "största vägen" inte någon betydelse alls för trafikreglerna! Det är trafikljus, skyltar eller högerregel som gäller, oavsett vägarnas relativa storlekar. --Andreas Rejbrand 21 maj 2009 kl. 00.02 (CEST)

Ja, ni har helt rätt. "Störst väg går före" är en sedvana (ovana) som inte har stöd bland trafikregler, trafikskolor eller poliser. Det är högerregeln som ska gälla där det saknas skyltar eller trafikljus. Men i vissa städer (till exempel den jag bor i) är det många som glömmer bort eller struntar i högerregeln, i synnerhet vid T-korsningar och där den ena vägen "känns" avsevärt viktigare eller större för trafikanterna. --BOivİe  21 maj 2009 kl. 07.46 (CEST)

Sen ska man för den delen inte glömma att högerregeln kan vara irriterande. Ute på landet kan en smal väg möta en annan lika smal väg. Kommer man från höger och ska vänster, och bilen till vänster stannar, kan det vara otroligt trångt att komma fram och det vore smidigare om bilen från vänster kört först... Sedan finns ju utfartsregeln, där man ska väja från utfarten, även om den inte är skyltad. När jag läste Körkortsboken stod det att högerregeln följdes noga i Norge. I Sverige känns det som om många inte ens vet att den existerar. Vad gäller Nordelchs situation brukar jag invänta bilar som ska svänga höger, innan jag svänger vänster från vägen mittemot, just eftersom jag inte räknar med att någon kommer att stanna för att släppa ut mig och jag därför kommer att sitta fast mitt i vägen. /Grillo 21 maj 2009 kl. 09.12 (CEST)

I min stad är det "lägst hastighet stannar"-sedvänjan som mestadels gäller, och jag liksom andra trafikanter blir alltid lika förvånade när någon tillämpar högerregeln (vilket jag dock försöker göra i möjligaste mån). Vi har också en konstig smal gata där de som kommer ut från den har stoppplikt, men de som ska in på den brukar vänta på den som ska ut, p.g.a framkomligheten. Vivo 21 maj 2009 kl. 12.17 (CEST)

Ett annat typexempel på en informell regel som helt saknar referens i lagboken hade vi i min uppväxt-stad. De som körde "rakt fram i en T-korsning" ansågs ha företräde. - Det orsakade så mycket problem att man var tvungen att börja skylta den mest trafikerade T-korsningen. -- Lavallen 21 maj 2009 kl. 16.58 (CEST)

Frimureri P2 i Italien

Hej! jag läser just nu en bok om frimureri, i texten har jag stött på en liten notis om frimurarelogen P2 i Italien som orsakade en skandal 1982, med bland annat 140 bankchefer, 30 parlamedntsledamöter, generaler, höga domare, chefen för hemliga polisen med flera. Det står inte något om skandalens art, jag har sökt på P2 och frimureri här på wiki för att få lite info men hittar inget, någon som vet? Janee 21 maj 2009 kl. 09.38 (CEST)

Artikeln finns här Propaganda Due.--Ankara 21 maj 2009 kl. 10.25 (CEST)

Tack för hjälpen, men jag borde läst igenom texten bättre när jag var inne på P2 grensida. Janee 21 maj 2009 kl. 16.25 (CEST)

P2-medlemmar har också beskyllts (obevisat) för inblandning i påven Johannes Paulus I plötsliga död 1978, en månad efter tillträdet som påve. Bok: I Guds namn av David A. Yallop (Brombergs, 1984) ISBN 91 7608 256 3. Mvh / Mkh 21 maj 2009 kl. 17.35 (CEST)

Tid/hastighet

Enligt Einsteins teorier så går tiden snabbare ju fortare man färdas. Nu vet jag inte om mitt påstående är rätt men om man antar att människor som befinner sig vid ekvatorn färdas snabbare än de människor som befinner sig i nord/sydpolen, borde dom inte åldras i större utsträckning?

Rent teoretiskt kanske, men jag skulle inte tro att det rör sig om mer än en sekund på en livstid i så fall. Om jag inte minns fel åldras man med "hastigheten" (där alltså 1 motsvarar något slags normalfart vid v = 0) och det resultatet hamnar inte särsklt långt från 1inte blir mycket för v i häradet några hundra meter per sekund. - Tournesol 22 maj 2009 kl. 08.34 (CEST)

Titta gärna på Tvillingparadoxen. Mvh / Mkh 22 maj 2009 kl. 08.40 (CEST)

Snarare tvärtom - det går långsammare med ökad hastighet vilket artikeln som Mkh hänvisar till bekräftar. Men effekten är försumbar om man inte har ett atomur. -- Lavallen 22 maj 2009 kl. 08.49 (CEST)

Just det! För sådär en 30 år sedan började atomuren bli så robusta konstruktioner att man kunde sända sådana ur (med klockan igång) med flyg kors och tvärs över världen för att kontrollera hur mycket olika länders tidnormaler egentligen skilde sig från varandra. Då konstaterade man denna tvillingparadoxeffekt och fick korrigera de resande klockornas tid med små men märkbara belopp. Korrektionen kunde beräknas med kännedom om upplevda accelerationer under den faktiska flygtransporten. Mvh / Mkh 23 maj 2009 kl. 19.15 (CEST), justering 26 maj 2009 kl. 10.41 (CEST)

FANTA

Vart i världen tillverkas Fanta produkterna ?

Den frågan är besvarad ovan Rilpedia:Faktafrågor#Fanta--Ankara 24 maj 2009 kl. 21.11 (CEST)

Riktnummer i frankrike

Hej! :)

När ja va på smester i Frankrike så blev ja ihop med en kille som heter Kevin :) Vå träffades på en camping som heter "Lö Ranche" Vi gav varandra våra nummer och våran hotmail Men nu, när jag försöker ringa, skicka meddelanden eller lägga till honom på MSN så går det inte. Och om ja ringer svarar bara telefonsvararen: "Nummret har ingen abonent eller är tillfäligt avstängd". jag vet verkligen inte varför och vill VERKLIGEN VERKLIGEN VERKLIGEN veta riktnummer till frankrike (Ställe: Frankrike, Canne) Jag har hanns hem nummer men han skrev det lite konstigt :S, han skrev såhära: 06_63_72_31_27 och jag vet inte varför han skrev understreck?? Och här kommer frågorna:

Varför skrev han understreck? Vad är riktnummret till frankrike? Vad är första nummrena för att ja ska kunna ringa honom? Varför kan ja inte lägga till honom på MSN?

P.S! Snälla, snälla, försök svara så fort ni kan för ja vill jättejärna höra hanns röst! :) —77.244.6.71 (diskussion • bidrag) 24 maj 2009 kl. 22.21, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

När man ringer utomlands slår man först 00 (eller +), sedan landskoden (33 för Frankrike), sedan tar man bort nollan i riktnumret. Att han skrev understreck var nog mest för att markera mellanrum mellan siffrorna. MSN-problemet kan troligast vara att du eller han stavat adressen fel och behöver inte betyda att han dissar dig. Vivo 24 maj 2009 kl. 22.34 (CEST)

Franska nummer som börjar på 06 63 är mobilnummer. Från andra länder slår du alltså 00 33-6 63 72 31 27 för att komma till honom. --BOiVie  25 maj 2009 kl. 15.11 (CEST)

Formatet 06.12.34.56.78 är det franska standardnotationen för att skriva telefonnummer, och alla nummer som börjar med 06 är (såvitt jag vet) mobilnummer. Fasta telefonnummer i den nordvästliga fjärdedelen av landet börjar alltid på 02, den nordostliga har 03, sydost har 04 och sydväst har 05. Paris med omgivningar (kanske en fem- eller tiomilsradie) har 01 och specialnummer börjar ofta på 08.

Systemet infördes hösten 1996 och tidigare hade Frankrike en uppsättning åttasiffriga nummer för Parisområdet och samma uppsättning nummer för hela Frankrike utanför Paris. Man var då tvungen att slå 01 först när man skulle ringa mellan Paris och landsorten, men inte om man ringde inom Paris eller från låt säga Toulouse till Lyon. Antagligen ^{[källa behövs]} var det detta en bidragande faktor till att man valde att ge Paris prefixet 01, betydligt fler bor utanför Paris än i Paris, och denna majoritet var redan van vid att slå 01 som prefix för Parissamtal. - Tournesol 25 maj 2009 kl. 15.21 (CEST)

Vi skulle kanske översätta en:Telephone numbers in France eller de:Telefonvorwahl (Frankreich)? :) //Knuckles...wha? 25 maj 2009 kl. 16.00 (CEST)

...eller kanske originalet: fr:Plan de numérotation téléphonique en Fra