Kinesiska muren

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Den här artikeln handlar om Kinesiska muren i Kina, ett historiskt byggnadsverk. För fastighetskomplexet "Kinesiska muren" i Rosengård, Malmö, se Kinesiska muren, Rosengård.


Kinesiska murena
Världsarv nr 438
Kinesiska muren
Land Kina Kina
Geografiskt läge 40°25′N 116°05′O / 40.417, 116.083 (Kinesiska muren)Koordinater: 40°25′N 116°05′O / 40.417, 116.083 (Kinesiska muren)
Typ Kulturarv
Kriterium i, ii, iii, iv, vi
Regionb Asien

Inskriptionshistorik

Inskrivet 1987
Världsarvskommitténs möte

a Officiellt namn översatt till svenska
b Enligt Unescos indelning

Kinesiska muren (kinesiska Chángchéng, 长城 ’långa muren’; även, Wànlǐ Chángchéng, 万里长城; ’den 10 000 li långa muren’) är en serie murar i norra Kina byggda i omgångar från några hundra år före Kristus till Mingdynastin.[1] Murarna har länge uppgetts ha en total sträcka av cirka 6 400 kilometer.)[2] I april 2009 kom uppgifter från Peking om att ny mätteknik visar en total längd av 8852 km. Hela anläggningen med sina befästningar och murar är jordens längsta byggnadsverk.

Den kinesiska muren är efterföljaren till flera andra murar som påbörjades på 200-talet f.Kr. av Shi Huangdi, den första kejsaren av hela Kina. Kina har genom historien varit utsatt för otaliga angrepp från nomadiska folkgrupper i norr. Kejsaren beordrade att anlägga en sammanhängande mur från öst till väst. Under ledning av general Meng Tian sattes 300 000 bönder, soldater och kriminella i arbete. Tiotusentals dog inom loppet av de tio åren som byggandet pågick.

I början av 1200-talet drog mongolerna söderut under ledning av Djingis Khan. Under några få år miste mellan 35 och 50 miljoner kinesiska bönder livet, och mongolerna blev härskare över det väldiga riket.

Den kinesiska muren räknas som jordens största byggnadsverk och byggdes färdig under Mingdynastin från slutet av 1300-talet till början av 1600-talet. Muren skulle beskydda Kina mot plundring från mongoliska och turkiska stammar.

Ett flertal delar av muren är förstörd av tidens tand eller försvunnen, då lokala infödda har använt stenen till byggmaterial. I dag är muren fredad och uppfördes på UNESCOs världsarvslista 1987.

I motsats till populära myter är muren inte synlig från månen. Även i låg omloppsbana runt jorden är den svår att få syn på, och är på inget sätt det tydligaste människoskapade objektet.

Den kinesiska muren är bland världens mest besökta turistattraktioner. I en internationell omröstning som avslutades den 6 juli 2007 blev den kinesiska muren vald som ett av världens sju nya underverk.

Innehåll

Konstruktion

Den kinesiska muren är det längsta byggnadsverk som skapats av människohänder. Murens konstruktion är relativt enkel: en kärna av fyllnadsmassor (hårt stampad jord) med klädsel av murverk. Muren är cirka 8 meter hög och lika tjock vid basen; upptill är bredden cirka 4 till 7 meter. På jämna avstånd har vakttorn byggts, de uppgår till ungefär 24 000 stycken.

På vissa sträckor är muren dubbel och innesluter stora landområden.

Vakttornen användes för att lagra vapen, husera trupper och sända röksignaler. Baracker och administrativa center fanns med längre mellanrum. Kommunikationen mellan de militära enheterna längs muren och möjligheten att kalla på förstärkningar samt varna garnisonerna för fiendens trupprörelser var mycket viktig, därför byggdes signaltorn på bergstoppar och andra högre platser där sikten var god.

Innan tegel började att användas bestod byggmaterialet av sten, jord och trä. Under Mingdynastin användes tegel, kakel, kalk och sten. Storleken och vikten på teglet gjorde arbetet lättare och bygget gick snabbare, dessutom tålde teglet mer vikt och var uthålligare än stampad jord.

Många av dem som arbetade med muren var straffångar och politiska fångar. Fynd har gjorts av människokroppar i inbyggda i muren, troligtvis tillhörande arbetare som dött under tiden muren byggdes och begravda i murgrunden.

Historia

Muren tillskrivs ofta Kinas förste kejsare, Qin Shihuang, som regerade mellan 221-210 f.Kr. Det var han som lät bygga ihop och förlänga de kortare murar som byggts under De krigande staternas tid. Han rev då samtidigt de flesta norr-syd-gående murar som tidigare byggts.

Muren skulle skydda Kinas invånare från nomader från norr, något som var aktuellt för de flesta dynastier som inte själva höll områdena norr om muren. Däremot förföll muren exempelvis under Yuan- och Qingdynastierna som själva hade sina kärnområden norr om muren. Under Mingkejsarna1400- och 1500-talen byggdes muren för sista gången och förlängdes till sin nuvarande sträckning.

Muren idag

Kinesiska murens sträckning

De delar av muren som man som turist i dagens Kina besöker är i allmänhet nyligen restaurerade (1980-tal och senare) delar av Mingmuren. Fortfarande är dock de flesta delarna av muren orestaurerade - delvis eftersom muren går genom ogästvänliga områden. Stora delar av de orestaurerade delarna av muren är ej åtkomliga för turister, då den kinesiska staten valt att skydda dem från ytterligare slitage. På en del ställen har graffiti sprejats och andra delar har rentav vandaliserats.[3] Vissa delar av muren har också glömts bort genom åren, för att senare återupptäckas.

1987 blev Kinesiska muren uppsatt på UNESCO:s världsarvslista[4] och den 7 juli 2007 blev den utsedd till ett av världens sju nya underverk.[5]

Evert Taube har beskrivit murens tillkomst i dikten Muren och böckerna.

Synlighet från rymden

Enligt en populär sägen är den kinesiska muren det enda byggnadsverket som kan ses från månen. Det stämmer inte. Det är lika omöjligt som att se en glassvåffla från 380 km avstånd.[6]

Däremot går det att se muren från omloppsbanan kring jorden men det krävs särskild bra väderförhållanden. Vanligtvis går det att bestämma murens läge när den har en extra bred skugga.

Galleri

Noter

  1. Construction of the Great Wall (engelska)
  2. Damian Zimmerman, ICE Case Studies: The Great Wall of China, december 1997
  3. Peter Ford, 30 november 2006, New law to keep China's Wall looking great. Christian Science Monitor, Asia Pacific section. besökt 17 mars 2007.
  4. UNESCO:s världsarvslista - Kinesiska muren
  5. THE NEW 7 WONDERS OF THE WORLD: Omröstningsresultat (engelska), 7 juli 2007
  6. Joachim Heimannsberg: Brockhaus! – Was so nicht im Lexikon steht. Brockhaus, Leipzig 1996, s 210. ISBN 3-7653-1551-6

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg