Sjöfart
Från Rilpedia
Sjöfart är framförandet av fartyg till sjöss. Oftast transporterar fartygen gods och passagerare, men några andra syften med sjöfart är krigföring, forskning och fiske.
Innehåll |
Fartyg
Ett fartyg är en farkost som kan transportera personer eller gods på vatten.
Juridiskt betecknas fartyg som är längre än 12 meter och bredare än 4 meter som skepp, och måste vara registrerade i Skeppsregistret. Båda måtten måste uppfyllas. Fartyg som inte uppfyller måtten för ett skepp kallas båt.
Alltså är både skepp och båtar juridiskt sett fartyg, men trots detta används orden skepp och fartyg synonymt i normalt språkbruk. Juridiskt sett är dock definitionen på fartyg följande; "allt som framförs på vatten och är utrustat med eget framdrivingssystem samt möjlighet att påverka sin kurs". Således klassas även sjöflygplan som fartyg så snart det landat på vatten och är därmed skyldigt att följa sjövägsreglerna.
Oftast flyter de ovanpå, men så kallade ubåtar (undervattensbåtar) kan under färd sänkas ned helt och hållet under vattnet
Fartyg indelas ofta i olika typer:
- Efter dess framdrivningssystem, t.ex segelfartyg, ångfartyg, motorfartyg, gasturbinfartyg och svävare
- Efter vilken typ av transport de är avsedda att att utföra, t.ex passagerarfartyg, tankfartyg, containerfartyg, biltransportfartyg
- Efter den uppgift de är specifikt konstruerade för att utföra, t.ex fiskefartyg, bogserbåt, isbrytare, örlogsfartyg.
Antal fartyg i världen
I världen (2005) fanns 30 936 transportfartyg (alltså alla fartyg exklusive örlogsfartyg, oljeplattformar, bogserbåtar och liknande) med mer än 1000 bruttoton. Det land med flest av dessa fartyg registrerade var Panama med 5 005 stycken, men bara 617 av dessa var inhemskt ägda. I Sverige finns 205 fartyg registrerade över den nämnda storleken, av dessa är 42 utländskt ägda. 155 fartyg är svenskägda men utlandsregistrerade.[1]
Sjöfartens historia
Sjöfart har funnits i tusentals år. Förr använde man rodd- och segelfartyg, senare ångfartyg. I dag har de flesta fartyg dieselmotorer.
Sjöfarten var den viktigaste formen av transport fram till 1800-talet, då järnvägar började byggas. Sjöfarten är fortfarande den viktigaste fraktformen då ca 95% av världens exportgods transporteras av fartyg.
Kommersiell sjöfart
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Förutom att svenska båtar registreras i Sverige är det vanligt att de "går under annan flagg". De registreras i internationella register eller under sk. bekvämlighetsflagg. Exempel på internationella register är NIS.
Exempel på bekvämlighetsflagg är: Liberia och Bahamas
Tidning som skriver om ämnet heter Svensk Sjöfartstidning. http://www.shipgaz.se/index.asp
Icke-kommersiell sjöfart
Fartyg är inte bara transportmedel, de kan också användas till forskning (se oceanografi och forskningsfartyg), bevarande av historiska minnen (se museifartyg) och nöjen (se fritidsbåt och båtsport).
Svensk sjöfart
Svensk sjöfart har genom historien haft stor betydelse för Sveriges historia och handelsförbindelser, inte minst på grund av det geografiska läget som i praktiken har gjort Sverige lika beroende av sjöfarten som en önation.
Sjökrigsväsen
Sjöslag har förekommit under årtusenden, t.ex. Slaget vid Salamis 480 f.Kr., men nådde en ny dimension efter slaget mellan örlogsfartygen Merrimack och Monitor i Slaget vid Hampton Roads 1862. Kaptenen på Merimack kallade innan slaget Monitor för en ostbräda med kupan på, då han syftade på storleken och utformningen, eftersom Monitor var platt på ovansidan sånär som på kanontornet som stack upp.
Se även: Flotta
Katastrofer inom sjöfarten
I och med att så stora kvantiteter av människor eller gods transporteras ombord på varje fartyg, får fartygsolyckor samt situationer där fartyg beskjutits, torpederats eller minsprängts som resultat av krigshandling ofta väldigt omfattande konsekvenser sett till antalet avlidna, ekonomiska förluster och miljöförstöring.
Se även bärgning.
Exempel:
- Fartyg som sänkts i krig. Här återfinns de största förlusterna, räknat i antalet förlorade människoliv.
-
- Wilhelm Gustloff, omkring 10 000 omkomna
- Goya, minst 6 000 omkomna
- Cap Arcona, mellan 7 000 och 8 000 omkomna
- Lancastria, mellan 3 500 och 4 000 omkomna
- General von Steuben, omkring 3 000 omkomna
- Bismarck, omkring 2 000 omkomna
- RMS Laconia, 1 613 omkomna
- Britannic, 30 omkomna
- Fartygsolyckor orsakade av kollisioner.
- Halifaxexplosionen, 2 000 omkomna
- Titanic, 1 522 omkomna
- Påseglingen av Tjörnbron, 8 omkomna
- Kollisionen mellan Andrea Doria och Stockholm, 51 omkomna
- Fartyg som förlist i hårt väder.
- Estonia, 852 omkomna
- Jan Heweliusz, 54 omkomna
- Finnbirch, 2 omkomna
- Olyckor på oljeplattformar.
- Alexander Kielland, 123 omkomna
- Piper Alpha, 167 omkomna
- Olyckor med tankfartyg. Här är det ofta miljön som blir lidande.
-
- Exxon Valdez, inga omkomna.
- Amoco Cadiz, inga omkomna.
- Torrey Canyon, inga omkomna.
- Prestige, inga omkomna.
- Brand ombord på fartyg.
- Sultana, omkring 1 700 omkomna
- General Slocum, 1021 omkomna
- Scandinavian Star, 158 omkomna
- Ubåtskatastrofer
- Ubåten Kursk, 118 omkomna
- Ulven, 33 omkomna
- Övriga olyckor.
- Regalskeppet Vasa 25 - 50 omkomna
Se även
- Wikimedia Commons har media som rör Sjöfart
- segling
- navigation
- fyr
- Knop (knut)
- Knop (distansminuter per timme)
- Hamn
- Fartyg
- Segelfartyg
- Sjöröveri
Referenser
- ↑ ”Rank Order - Merchant marine”. The World factbook. CIA. 2005. http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/rankorder/2108rank.html. Läst 2006-02-17.
”Field Listing - Merchant marine”. The World factbook. CIA. 2005. http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/fields/2108.html. Läst 2006-02-17.
