Från Rilpedia

Inte att förväxla med bruksorten Gunnebo i nordöstra Småland.

Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort.

Gunnebo slott är beläget i nordöstra delen av Mölndals kommun (Stensjöns församling), mellan Mölndal och Pixbo.

Det ligger nära Rådasjön och Stensjön. Gunnebos historia kan följas tillbaka till 1397, då namnet för första gången uppträder på en storgård med tillhörande kvarn. Sedan dess har gården varit i kunglig, kyrklig och frälse ägo. Namnet kan spåras i de skriftliga källorna till Gunnobodher 1397, vidare Gunnerbo 1533, Gunnebodh 1609 och Gunnebo 1881. Förleden Gunne- anses komma av det fornsvenska kvinnonamnet Gunna eller det likväl fornsvenska mansnamnet Gunne. Befolkningen kallades här i äldre tider (1659) för Gunneboer.^[1]

Innehåll 1 Byggnaden 2 Historik 2.1 Uppförandet 2.2 Nya ägare efter John Halls död 2.3 Renovering 3 Namnkunniga besökare 4 Övrigt 5 Se även 6 Externa länkar 7 Källor

Byggnaden

Huset som är uppfört i italiensk stil är byggt i trä, fur och gran från norra Sverige. Motsvarande praktbyggen i Europa på den tiden uppfördes främst i sten. Trots sina kolonner i fasaden, terrasser i backen på norra sidan och den monumentala trappanläggningen i söder mot stilparken är det egentligen inget slott utan en sommarvilla.

Det unika med Gunnebo är harmonin och samstämmigheten till minsta detalj, allt format av samme man. Gunnebo är ett helgjutet uttryck för tidig nyklassicism i sin arkitektur, den fasta inredningen och möblerna.

Ordet slott har fått en värdeförskjutning, det gällde först alla kungliga byggnader, men i slutet av 1800-talet började stora herrgårdar kallas slott. Gunnebo kallades redan under tillkomstperioden för "det lilla fagra träslottet" och man skrev, att "träbyggnaden är som ett litet slott".

Historik

Uppförandet

Det nuvarande Gunnebo slott uppfördes av den förmögne köpmannen John Hall d.ä., som 1778 köpte hemmanet Gunnebo av packhusinspektör Joakim af Ditmer. Han lär under årens lopp, ända till sin död 1802, ha lagt ut 3,8 miljoner riksdaler silvermynt på egendomen för att där låta bygga ett sommarhus värdigt en av landets rikaste män. Slottet består av en huvudbyggnad i trä på 900m² samt en av Sveriges förnämsta och bäst bevarade parkanläggningar från denna tid.^{[källa behövs]} Arkitekt var Carl Wilhelm Carlberg och merparten av hans originalritningar av Gunnebo finns bevarade på Röhsska museet.

Stadsarkitekten C.W. Carlberg hade kommit hem från en lång resa i Europa och var inspirerad av italienaren Andrea Palladios (1508-1580) representativa villor med symmetrisk planlösning och monumentala fasader, som bröt mot renässansens harmonilära och förebådade barocken.

Carlberg gjorde ett utförligt arbete och ritade slottet med trädgårdar och yttre anläggningar som Tjenstefolksbyggningen, Orangeriet, Eremitaget och Drivhuset samt hela inredningen från möbler och statyer, textilier och kakelugnar till mönstringen i parketten och blomkrukor. Stommen till slottet restes 1784 och 1796 kunde familjen Hall intaga sin första middag där, men först runt 1800 var det helt färdigt.

Nya ägare efter John Halls död

Innan planerna för Gunnebo var förverkligade avled John Hall. Sonen John Hall d.y. ärvde Gunnebo och anläggningen började förfalla. 1807 gick John Hall d.y.:s handelshus i konkurs. 1828 såldes inredningen på auktion. Fastigheten var då sedan några år begärd i kvarstad. 1829 brann orangeriet ned. Efter John Hall d.y.:s död 1830 såldes Gunnebo på auktion och 1832 köpte den förmögne slaktarmästaren Johan Carlsson Gunnebo för 10 000 riksdaler.

Han ägde även landeriet Götaberg vid nuvarande Vasakyrkan i Göteborg. 1833 brann flyglarna ned. När Carlsson därefter sålde slottets koppartak, fick han mer betalt än köpeskillingen, som han hade erlagt för hela Gunnebo.

Carlsson sålde 1838 Gunnebo för 16 666 riksdaler till John Barclay och dennes hustru Martina Lamberg. Barclay var en av många britter, som flyttade till Sverige omkring 1800. Under den stora koleraepidemin 1861-1862 gick Barclay, hans hustru och en son bort inom loppet av ett par månader. James Alexander Gibson, gift med Barclays dotter, blev ägare till Gunnebo, sedan han löst ut de övriga i familjen Barclay. Gibson sålde snart Gunnebo till apotekaren Arthur Cavalli, som med tre söner ägde stället till 1888.

Wilhelm Denninghoff köpte Gunnebo som bröllopsgåva till sin dotter Hilda vid hennes gifte med friherre Carl Sparre. 1946 begärde Hilda Sparre att Gunnebo skulle förklaras som byggnadsminnesmärke och vid sin död 1948 testamenterade hon Gunnebo till Mölndals stad, som tog över fastigheten 1949.

Renovering

En genomgripande renovering gjordes under 1950-talet under ledning av Göran Axel-Nilsson och Stig Roth, museichefer på Röhsska Museet respektive Göteborgs historiska museum. Huvuddelen av inredningen nytillverkades efter originalritningarna. Med hjälp av inventarieförteckningar lyckades man spåra upp ett fåtal möbler och andra inredningsdetaljer, som hade skingrats vid ägarbyten och skiften. Nedanför slottet anlades stilparken med tuktade bouskéer och längst ned en damm med springvatten efter fransk förebild. I den anslutande engelska parken fick landskapet träda fram i organiska former.

Trappanläggningen i trä hade förfallit på grund av röta och revs redan på 1800-talet. 1960 återuppbyggdes trappan, denna gång i cement och sten. Renoveringarna av Gunnebo slott kompletterades med ett nytt tak på 1960-talet.

Mellan 1996 och 2001 har ett omfattande restaureringsprojekt "Åter till 1700-talet" bedrivits för totalt 35 miljoner kronor. Stilparken har renoverats, köksträdgården har rekonstruerats, tjänstefolksbyggnaden är återuppbyggd efter Carlbergs ritningar och drivhuset har byggts upp efter en gammal teckning. 2002 renoverades blyfrisen på slottet utanför projektet och 2003 invigdes Gunnebo av kronprinsessan Victoria som kulturreservat, det första i Västra Götalands län. För närvarande går kommunen på eget initiativ vidare med återuppbyggnaden av flyglarna.

Namnkunniga besökare

Gunnebo slott har bland annat besökts av Gustav III, bildhuggaren Johan Tobias Sergel, den sydamerikanske frihetskämpen Francisco de Miranda 1787 och Louis XVI:s och Marie Antoinettes dotter, "Madame Royale" Marie Theresia Charlotte. I juni 2001 besöktes slottet av gäster vid EU-toppmötet i Göteborg, bland annat USA:s president George W Bush. Parken är öppen för allmänheten och slottet kan beses invändigt vid guidade turer.

Övrigt

I samverkan med föreningen Westgiöta Gustavianer anordnar Gunnebo Slott varje år Gunnebo Slottsspel, ett av Sveriges främsta och mest heltäckande 1700-talsarrangemang.

Slottet anordnar även andra musik- och kulturevenmang och är en viktig del av kommunerna Mölndal och Göteborgs kulturliv. Slottet har även en restaurang med inriktning på ekologisk och historisk mat.

Se även

• Gunnebo sommarspel

v • d • r Göteborgs Lustgårdar Göteborgs Botaniska Trädgård · Liseberg · Trägårdsföreningen · Gunnebo Slott & Trädgårdar

Externa länkar

• Gunnebo Slott och Trädgårdar

Källor

1. ↑ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 64 >

Koordinater: 57°39′29″N 12°03′30″O / 57.65806, 12.05833