Röhsska museet
Från Rilpedia
Röhsska museet (tidigare Röhsska konstslöjdmuseet) i Göteborg är ett museum för mode, design och konsthantverk. Samlingarna innehåller såväl antika som nutida föremål, och då främst bruksföremål som visas. Museet ligger i centrala Göteborg vid Vasagatan ett kvarter väster om Kungsportsavenyn. I samma kvarter ligger Högskolan för design och konsthantverk, HDK, tidigare kallad Slöjdföreningens skola.
Konstindustrimuseer som Victoria & Albert Museum i London kom till i slutet av 1800-talet som en reaktion mot industrialismens massproduktion. Samma tankar låg bakom tillkomsten av Slöjdföreningens skola.
Museet är uppkallat efter Wilhelm Röhss d.y. och tillkom genom en testamentarisk donation 1901 med önskemål att det skulle placeras nära Chalmers. Slöjdföreningens skola och Chalmers var nära förbundna med varandra och de hade under lång tid gemensamma lärare och föreståndare. De närmaste åren tillkom ytterligare donationer av bland andra August Röhss och Hjalmar Wijk.
Museet byggdes på tomten mellan Chalmers byggnader på Vasagatan och Slöjdföreningens skola på Kristinelundsgatan. Göteborgs stad bidrog med den centrala tomten. För utformandet av museibyggnaden utlystes en tävling, där landets främsta arkitekter deltog. Det vinnande bidraget ritades 1910 i nationalromantisk anda av Carl Westman (1866-1936), en centralgestalt inom svensk arkitektur. Själva byggnadsmaterialet fick spela en stor roll, vilket är tydligt i museets fasader av handslaget rött tegel, där teglets egenart får tala. Vissa tegelstenar har ett mönster - till exempel tre kronor eller initialerna C W upp- och nedvända. Westman lär själv ha ristat dessa på tegelbruket. År 1914 stod byggnaden färdig och två år senare var museisalarna inredda och museet invigdes 1916.
Museets förste intendent var Axel Nilsson, som deltog i uppbyggnaden av museet. Hans efterträdare: Gustaf Munthe 1924, Göran Axel-Nilsson 1946, Jan Brunius 1972, Christian Axel-Nilsson 1986, Helena Dahlbäck Lutteman 1996, Lasse Brunnström 1998, Elsebeth Welander-Berggren 2000 samt Ted Hesselbom 2007.
Entrétrappan flankeras av två ljusa stenlejon, som egentligen är kinesiska Fuh-hundar. Originalen skyddas inomhus och 'lejonen' på trappan är moderna kopior.
En utställningshall, ritad av Melchior Wernstedt, byggdes till 1937. På 1960-talet ritade Sven Brolid och Jan Wallinder en tillbyggnad mellan museet och Slöjdföreningens skola.
De första samlingarna utgjordes av äldre svenskt och europeiskt konsthantverk. En enskild samling japanska föremål tillkom 1906. En stor del av den kinesiska samlingen är hemförd av botanikern fil.dr Torild Wulff, som 1912-1913 för museets räkning företog en insamlingsresa till Kina, bekostad av ett konsortium av museets gynnare.
De permanenta samlingarna består i dag av konsthantverk, det vill säga textil, möbler, glas, keramik, silver, bokband med mera. Den textila samlingen är omfattande och innehåller varierande textiltyper: material från spridda områden som Norden, Egypten, Kina; broderier, spets, gobelänger och hemslöjd liksom modern textil konst. Bokbandssamlingen är en av landets förnämsta med mer än 1 000 band från medeltiden till 1900-talet samt en samling av handskrifter och illuminationer, huvudsakligen från 1200-, 1300- och 1400-talen.
Varje år visas ett antal tillfälliga utställningar och ett antal föreläsningar och symposier arrangeras kontinuerligt. De permanenta samlingarna monteras om i takt med nya landvinningar inom pedagogik och museiteknik. Museet har ett omfattande ämnesbibliotek på drygt 30 000 volymer. Biblioteket är tillgängligt efter överenskommelse per telefon.
Röhsska museet tilldelades 1997 av staten ett nationellt ansvar för museernas samordning av design och konsthantverk. 1917 instiftades föreningen Röhsska Museets Vänner, som bland annat lämnar bidrag till enstaka inköp av föremål och till resestipendier för museets tjänstemän.
Sedan 1994 presenteras årligen på Röhsska museet ett av de största prisen i design och konsthantverk - Torsten och Wanja Söderbergs nordiska pris. 2005 tilldelades priset, 600 000 kronor, nio kvinnliga formgivare, som har ritat YCC (Your Concept Car) för Volvo Personvagnar.
Källor
- Manne Ekman, artikel i Göteborgs-Posten, 28 augusti 2002
- Elsebeth Welander-Berggren, artikel på engelska, www.gotheborg.com
