Konsthantverk

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Termen konsthantverk avser antingen "hantverk", d.v.s. formgivning av bruksföremål, eller dessa föremål i sig. Den kan också avse den disciplin som omfattar både formgivningen och föremålen.

Den väsentligaste skillnaden mellan konsthantverk och hemslöjd/handarbete är att det första förutsätter en konstnärlig formgivning. Och var den exakta gränsen för vad som räknas till konst verkligen går finns inte fastlagd, liksom med annan slags konst.

Träsnideri från Makonde 1967

Innehåll

Historia

Viljan att skapa vackra ting är sannolikt medfödd. Under de mest primitiva och knappaste förhållanden har människan ändå strävat efter att omge sig med det vackra. Vad som sedan har räknats till det vackra har varit en kulturell stilfråga. De textila konstarterna förändrades när Sverige övergick till protestantism1500-talet, och influenserna från Vatikanen ersattes med det stramare lutherska arvet i den kristna kyrkan.

Så småningom utkristalliserades i Sverige en särskilt stram, enkel och sparsmakad stilbildande form som fortlever alltjämt.

Konsthantverket har sedan 60talet även haft uttalat politiska och antiestetiska inriktningar, och ses numer som en del av bildkonsten.



Afrika

Konsthantverket i de afrikanska länderna har utvecklats under lång tid. Även under knappa förhållande har man ägnat tid till utsmyckning av bruksföremål eller tillverkat saker för religiös eller rituell användning. De vanligaste föremålen som tillverkas är troligen skålar för mat och den traditionella djembetrumman. Föremålen tillverkas av de material som finns att tillgå, främst trä och ben. Även den textila traditionen är lång, speciellt i västafrika där tygen har starka färger och intensiva mönster.

Arter

Huvudartikel: Hantverk

Bland hantverk som räknas till konsthantverk kan nämnas:

Organisation

När Sveriges organisationsgrad tilltog som ett led i industrialiseringsprocessen vid förra sekelskiftet omfattades även konsthantverket av detta. 1910 utropade Svenska Slöjdföreningen fältropet "konstnärerna till industrin" vilket fick effekter som till exempel Stockholmsutställningen 1930, i den begynnande funktionalismens tidsera, som sätter spår än i modern tid.

Konsthantverket fick sina egna organisationer, tidningar och föreningar när begreppet blivit vedertaget och urskiljt från övriga konstarterna: Svensk Form, Konstfackskolan i Stockholm, Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg (som varande det enda specialmuseet för konsthantverk).

Litteratur

  • Edward Lucie-Smith, Konsthantverkets historia.


Se även

Personliga verktyg