Från Rilpedia

Inom matematik och naturvetenskap finns många konventioner om hur bokstäver och andra tecken bör användas. Denna sida listar några av dem.

Innehåll 1 Färgkodning 2 Latinska tecken 3 Grekiska tecken 4 Hebreiska tecken 5 Se även

Färgkodning

I tabellerna nedan används följande färgkodning:

• Storhet
• Enhet
• Prefix
• Konstant
• Annat

En storhet är en variabel, och anges därför i kursiv stil. Storheter anges ofta med enheter och eventuellt prefix till dessa, enligt exemplet här under. Konstanter skrivs liksom variabler med kursiv stil. Vektorer skrivs vanligtvis med fetstil eller med vektorpil ovanför. Talmängder (-system) skrivs ofta med "blackboard bold".

Latinska tecken

A	Systemmatris i reglerteknik	a	Acceleration
	Area		SI-prefixet atto, 10-18
	SI-enheten ampere
	Helmholtz fria energi i termodynamik
	Vektorpotential i elektromagnetisk fältteori
B	Systemmatris i reglerteknik	b
	Magnetfält
C	Systemmatris i reglerteknik	c	Ljushastigheten i vakuum
	SI-enheten coulomb
	Mängden av de komplexa talen (ibland )
D	Systemmatris i reglerteknik	d	Avstånd
	Elektrisk flödestäthet		Differential
E	Energi	e	Talet e
	Elektriskt fält		Excentricitet
	Elektromotorisk spänning
	SI-prefixet exa, 1018
F	Kraft	f	Allmän funktion
	Fouriertransformation (ofta )		Frekvens
	SI-enheten farad		SI-prefixet femto, 10-15
G	Överföringsfunktion i reglerteknik	g	Allmän funktion
	Gravitationskonstanten		Tyngdacceleration
	SI-prefixet giga, 109		metrisk tensor
	Gibbs fria energi i termodynamik
H	Överföringsfunktion	h	Allmän funktion
	Hilbertrum		Plancks konstant
	Hamiltonian, i mekanik, kvantmekanik		Impulssvar
	Entalpi i termodynamik
	SI-enheten henry
	Mängden av kvaternionerna (ibland )
	Magnetisk fältstyrka
I	Strömstyrka	i	Imaginära enheten
			Heltalsindex
			Intensitet
J	Besselfunktion av första slaget	j	Imaginära enheten
	Strömtäthet		Heltalsindex
			Impuls
K	SI-enheten kelvin	k	Heltalsindex
			SI-prefixet kilo, 103
L	Laplacetransformation (ofta )	l	Linje
	Kompletta funktionsrum, till exempel L2
M	Moment	m	Heltal
	SI-prefixet mega, 106		Massa
	Mångfald		SI-prefixet milli, 10-3
			SI-enheten meter
N	Normalvektor	n	Heltal
	SI-enheten Newton		SI-prefixet nano, 10-9
	Mängden av de naturliga talen (ibland )
O	Origo	o	Ordo
	Ordo
P	Effekt	p	Täljare i rationellt tal
	SI-prefixet peta, 1015		Rörelsemängd
			Tryck
			SI-prefixet piko, 10-12
			Primtal; primtalsindex
			Punkt på yta
Q	Elektrisk laddning	q	Nämnare i rationellt tal
	Mängden av de rationella talen (ibland )		Elektrisk laddning
			Överförd värme i termodynamik
			Punkt på yta
R	Resistans	r	Oberoende variabel i karakteristisk ekvation för differentialekvationer
	Laplacetransformerat referensvärde (börvärde) (i reglerteknik)		Rest vid heltalsdivision
	Krökningstensor		Referensvärde (börvärde) i reglerteknik
	Riccitensor		Radie, Avstånd
	Mängden av de reella talen (ibland )		Positionsvektor (ofta )
S	Beteckning för ett system	s	(I svensk litteratur) sträcka
	Entropi i termodynamik		SI-enheten sekund
	SI-enheten siemens		Parameter i Laplacetransform
T	Temperatur (i kelvin)	t	Temperatur (i grader celsius)
	Tensor		Tid
	Periodtid
	Linjär transformation; linjär avbildning
	SI-enheten tesla
	SI-prefixet tera, 1012
U	Elektrisk spänning	u	Allmän vektor (funktion i ett Hilbertrum)
	Ett systems inre energi i termodynamik		Atommassenheten
	Laplacetransformerad insignal (i tex reglerteknik)
V	Volym	v	Hastighet
	SI-enheten volt		Allmän vektor (funktion i ett Hilbertrum)
W	Arbete (Energi)	w	Viktfunktion i Hilbertrum
	SI-enheten watt		Utfört arbete i termodynamik
X	Stokastisk variabel	x	Okänd variablel i en ekvation
			Rumskoordinat
Y	Laplacetransformerad utsignal (i tex reglerteknik)	y	Beroende variabel
	Besselfunktion av andra slaget		Rumskoordinat
	SI-prefixet yotta, 1024		SI-prefixet yokto, 10-24
Z	Impedans	z	Rumskoordinat
	SI-prefixet zetta, 1021		Komplex variabel
	Mängden av heltalen (ibland )		Komplexvärd funktion
			SI-prefixet zepto, 10-21
Å	Enheten Ångström

Grekiska tecken

		α	Vinkel
			Vinkelacceleration
		β	Vinkel
			v/c i relativitetsteori
Γ	Gammafunktionen	γ	Lorentzfaktorn i relativitetsteori
	Gammafördelningen
Δ	Prefix som konnoterar skillnad	δ	Litet tal eller ökning i matematisk analys
	Laplaceoperatorn		Deltafunktionen (distributionsteori)
			Deltaföljden (diskret tid)
		ε	Litet tal eller ökning i matematisk analys
		ζ	Dämpning i reglerteknik
		η	Verkningsgrad
Θ		θ	Vinkel (i bl.a. polära koordinater)
		ι
		κ	Torsion
Λ	Kosmologiska konstanten i relativitetsteori	λ	Våglängd
			Egenvärde
		μ	Mått
			Väntevärde
			Friktionskoefficient
			Permeabilitet
			Kemisk potential
			SI-prefixet mikro, 10-6
		ν	Mått
			Frekvens
Ξ		ξ
Π	Produkttecken	π	Talet π
	Plan
		ρ	Densitet
Σ	Summatecken	σ	Standardavvikelse
		τ	Tid
			Egentid i relativitetsteori
		υ
Φ	Trappfunktion	φ	Vinkel (i bl.a. rymdpolära koordinater)
			Skalfunktion
		χ	Eulerkarakteristik
Ψ	Trappfunktion	ψ	Wavelet
	Vågfunktion (vågvektor) i kvantmekanik
Ω	SI-enheten ohm	ω	Vinkelhastighet
	Område (främst använt inom matematisk analys)		Differentialform
	Vinkelfrekvens, 2π/T
	Rymdvinkel

Hebreiska tecken

Kardinalitetstal

Se även

• Grekiska alfabetet