Piteå kommun

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Piteå kommun
Piteå kommunvapen
Piteå kommunvapen
Län Norrbottens län
Landskap Norrbotten
Domsaga Luleå domsaga[1]
Centralort Piteå
Piteå kommun i Norrbottens län
Folkmängd
 • Totalt
52:a av 290
40 902 invånare[2]
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal
28:e av 290
3 262,56 km²[3]
3 111,79 km²[3]
150,77 km²[3]
Befolkningstäthet
 • Totalt
212:e av 290
13,14 invånare/km²
Kommunkod 2581[4]
Webbplats www.pitea.se
Slogan Det är hit man kommer när man kommer hem[5]
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal


Piteå kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Centralort är Piteå.

Innehåll

Administrativ historik

1863 trädde 1862 års kommunalförordningar i kraft. Sverige indelades då i cirka 2 500 kommuner. Piteå var namnet på såväl en stad som en landskommun. 1916 bröts Norrfjärdens landskommun och två år senare Hortlax landskommun ut ur Piteå landskommun. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningen i området. Sammanläggningen i Piteå kommunblock skedde redan 1967, då de tre landskommunerna gick upp i Piteå stad, som i sin tur blev Piteå kommun 1971.

Kommunvapnet

Huvudartikel: Piteå kommunvapen

Blasonering: I fält av silver ett rött avhugget renhuvud med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning.[6]

Vapnet går tillbaka till staden Piteås privilegiebrev från 1621, där ett renhuvud föreskrevs som stadens märke. Det fastställdes som vapen 1946. Vid kommunsammanläggningen 1967 hade även Piteå landskommun ett vapen från 1952, men det beslöts att stadsvapnet skulle föras vidare i oförändrad form. Detta registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Geografi

Piteå kommun är belägen i södra delen av Norrbottens län, vid Pite älvs utlopp i Bottenviken. Piteå kommun är till ytan ungefär lika stor som Blekinge och till formen har kommunen en märkbar likhet med Medelpad, som dock är större till ytan.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Piteå kommun 1970-2008[7]
År Invånare
1970
  
32 800
1980
  
38 402
1990
  
40 034
2000
  
40 363
2008
  
40 902

Tätorter

Det finns 14 tätorter i Piteå kommun:[8]

Nr Tätort Folkmängd
1 Piteå 22 650
2 Bergsviken 2 317
3 Rosvik 1 766
4 Norrfjärden 1 423
5 Hortlax 1 247
6 Roknäs 1 242
7 Jävre 572
8 Lillpite 454
9 Böle 418
10 Hemmingsmark 398
11 Sjulsmark 369
12 Svensbyn 362
13 Blåsmark 332
14 Sikfors 211

Centralorten är i fet stil

Småorter

Det finns 18 småorter i Piteå kommun:[9]

Nr Småort Folkmängd
1 Kopparnäs 189
2 Maran och Skatan 158
3 Långträsk 145
4 Edet 134
4 Grundvik 134
6 Svedjan och Träsket 123
7 Nybyn 100
8 Arnemark 98
9 Bergsviken 79
10 Storsund 74
11 Holmträsk 73
12 Näsudden och Berget 71
12 Ön 71
14 Västra Liden och Östra Liden 70
15 Pålberget 61
16 Pite havsbad 57
17 Bärtnäset 55
18 Ytterfjärdens östra strand 54

Övriga orter

Politik

Ända sedan 1911 har Socialdemokraterna, ibland med hjälp av stödpartier, haft makten i kommunen. 1911-1924 var det Folkpartiet man samarbetade med (båda partierna hade många hjärtefrågor gemensamt, såsom allmän rösträtt och krav på republik). Detta samarbete bröts 1928 då Folkpartiet drog sig mer åt höger. 1928-1932 samarbetade Socialdemokraterna i stället med Vänsterpartiet. Sedan 1932 har Socialdemokraterna haft egen majoritet i kommunen, men även efter detta har man haft teknisk valsamverkan med Vänsterpartiet för att se till att de borgerliga partierna inte kan få några viktiga poster i kommunen. Det finns ingen annan kommun i landet där samma parti haft makten med egen majoritet så många år i rad.

I kommunvalet 1994 nådde Socialdemokraterna rekord med 66,6 procent av rösterna. Vid valet 2006 fick partiet 54,5 procent av rösterna.[10] Trots att de borgerliga partierna vann riksdagsvalet det året gick Socialdemokraterna framåt i kommunen i jämförelse med valet 2002, då partiet fick 51,3 procent.[10]

Anders Sundström (kommunalråd 1980-1994 och senare statsråd) och Curt Boström (även han statsråd) är kända Socialdemokratiska politiker från Piteå. Liberalen Nils Edén (statsminister 1917-1920) var också från Piteå, liksom liberalen Eliel Löfgren (justitieminister 1917–1920 och utrikesminister 1926–1928).

Valresultat

I den första tabellen presenteras resultaten i kommunvalen i Piteå kommun 1911-1988 i procent.

År S* FP** M C V KD
1911 27 39 34
1914 44 28 28
1917 46 28 26
1920 33 28 26 15
1921 37 23 30 9
1924 35 15 27 10 13
1928 40 11 26 10 12
1932 52 12 20 12 13
1936 60 3 11 13 11
1940 66 3 10 12 8
1944 61 3 9 15 12
1948 61 7 6 15 11
1952 63 7 7 14 8
1956 61 7 11 12 9
1960 65 5 9 14 7
1964 60 6 6 16 9 4
1968 64 5 6 16 6 4
1970 58 5 5 19 9 4
1973 58 4 5 20 8 4
1976 60 4 6 20 6 4
1979 60 4 8 16 7 4
1982 59 3 12 12 11 4
1985 63 8 11 10 7
1988 59 8 9 9 11 2

*Inklusive Vänstersocialistiska partiet

**För åren 1911-1924 åsyftas Liberala samlingspartiet, för åren 1924-1932 åsyftas Frisinnade folkpartiet

I den andra tabellen presenteras resultaten i kommunvalen i Piteå kommun 1991-2006 i mandat. Kommunfullmäktige har 51 mandat, varför det krävs minst 26 för att uppnå majoritet.

Valår M C KD FP SVP MP S V Grafisk presentation
1991 3 6 4 4 0 0 31 3
3 6 4 4
31 3
1994 3 4 2 3 0 0 35 4
3 4 2 3
35 4
1998 3 4 4 3 0 0 28 9
3 4 4 3
28 9
2002[10] 2 4 3 4 5 1 26 6
2 4 3 4 5
  26 6
2006[10] 4 5 2 2 3 1 29 5
4 5 2 2 3
  29 5

SVP=Norrbottens sjukvårdsparti

Församlingar

Det finns fyra församlingar i Piteå kommun:[11]

Vänorter

Piteå kommun har tre vänorter:[12]

Kända personer och grupper

Källor

  1. Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. Statistiska centralbyrån den 31 december 2008
  3. 3,0 3,1 3,2 Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  4. Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. Kommunens officiella webbplats
  6. Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  7. Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid
  8. Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  9. Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  10. 10,0 10,1 10,2 10,3 Valmyndigheten
  11. Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  12. Kommunens officiella webbplats

Externa länkar


Personliga verktyg