Mark 1

2: Så är skrivet hos profeten Esaias: "Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.
3: Hör rösten av en som ropar i öknen: 'Bereden vägen för Herren, gören stigarna jämna för honom.'"
4: I enlighet härmed uppträdde Johannes döparen i öknen och predikade bättringens döpelse till syndernas förlåtelse.
5: Och hela judiska landet och alla Jerusalems invånare gingo ut till honom och läto döpa sig av honom i floden Jordan, och bekände därvid sina synder.
6: Och Johannes hade kläder av kamelhår och bar en lädergördel om sina länder och levde av gräshoppor och vildhonung.
7: Och han predikade och sade: "Efter mig kommer den som är starkare än jag; jag är icke ens värdig att böja mig ned för att upplösa hans skorem.
8: Jag döper eder med vatten, men han skall döpa eder med helig ande."
9: Och det hände sig vid den tiden att Jesus kom från Nasaret i Galileen. Och han lät döpa sig i Jordan av Johannes.
10: Och strax då han steg upp ur vattnet, såg han himmelen dela sig och Anden såsom en duva sänka sig ned över honom.
11: Och en röst kom från himmelen: "Du är min älskade Son; i dig har jag funnit behag."
12: Strax därefter förde Anden honom ut i öknen.
13: Och han var i öknen i fyrtio dagar och frestades av Satan och levde bland vilddjuren; och änglarna betjänade honom.
14: Men sedan Johannes hade blivit satt i fängelse, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium
15: och sade: "Tiden är fullbordad, och Guds rike är nära; gören bättring, och tron evangelium."
16: När han nu gick fram utmed Galileiska sjön, fick han se Simon och Simons broder Andreas kasta ut nät i sjön, ty de voro fiskare.
17: Och Jesus sade till dem: "Följen mig, så skall jag göra eder till människofiskare."
18: Strax lämnade de näten och följde honom.
19: När han hade gått litet längre fram, fick han se Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, hans broder, där de sutto i båten, också de, och ordnade sina nät.
20: Och strax kallade han dem till sig; och de lämnade sin fader Sebedeus med legodrängarna kvar i båten och följde honom.
21: Sedan begåvo de sig in i Kapernaum; och strax, på sabbaten, gick han in i synagogan och undervisade.
22: Och folket häpnade över hans förkunnelse; ty han förkunnade sin lära för dem med makt och myndighet, och icke såsom de skriftlärde.
23: Strax härefter befann sig i deras synagoga en man som var besatt av en oren ande. Denne ropade
24: och sade: "Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige."
25: Men Jesus tilltalade honom strängt och sade: "Tig, och far ut ur honom."
26: Då slet och ryckte den orene anden honom och ropade med hög röst och for ut ur honom.
27: Och alla häpnade, så att de begynte fråga varandra och säga: "Vad är detta? Det är ju en ny lära, med makt och myndighet. Till och med de orena andarna befaller han, och de lyda honom."
28: Och ryktet om honom gick strax ut överallt i hela den kringliggande trakten av Galileen.
29: Och strax då de hade kommit ut ur synagogan, begåvo de sig med Jakob och Johannes till Simons och Andreas' hus.
30: Men Simons svärmoder låg sjuk i feber, och de talade strax med honom om henne.
31: Då gick han fram och tog henne vid handen och reste upp henne; och febern lämnade henne, och hon betjänade dem.
32: Men när solen hade gått ned och det hade blivit afton, förde man till honom alla som voro sjuka eller besatta;
33: och hela staden var församlad utanför dörren.
34: Och han botade många som ledo av olika slags sjukdomar; och han drev ut många onda andar, men tillstadde icke de onda andarna att tala, eftersom de kände honom.
35: Och bittida om morgonen, medan det ännu var mörkt, stod han upp och gick åstad bort till en öde trakt, och bad där.
36: Men Simon och de som voro med honom skyndade efter honom.
37: Och när de funno honom, sade de till honom: "Alla fråga efter dig."
38: Då sade han till dem: "Låt oss draga bort åt annat håll, till de närmaste småstäderna, för att jag också där må predika; ty därför har jag begivit mig ut."
39: Och han gick åstad och predikade i hela Galileen, i deras synagogor, och drev ut de onda andarna.
40: Och en spetälsk man kom fram till honom och föll på knä och bad honom och sade till honom: "Vill du, så kan du göra mig ren."
41: Då förbarmade han sig och räckte ut handen och rörde vid honom och sade till honom: "Jag vill; bliv ren."
42: Och strax vek spetälskan ifrån honom, och han blev ren.
43: Sedan vände Jesus strax bort honom med stränga ord
44: och sade till honom: "Se till, att du icke säger något härom för någon; men gå bort och visa dig för prästen, och frambär för din rening det offer som Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem."
45: Men när han kom ut, begynte han ivrigt förkunna och utsprida vad som hade skett, så att Jesus icke mer kunde öppet gå in i någon stad, utan måste hålla sig ute i öde trakter; och dit kom man till honom från alla håll.

 

2: As it is written in the prophets, Behold, I send my messenger before thy face, which shall prepare thy way before thee.
3: The voice of one crying in the wilderness, Prepare ye the way of the Lord, make his paths straight.
4: John did baptize in the wilderness, and preach the baptism of repentance for the remission of sins.
5: And there went out unto him all the land of Judaea, and they of Jerusalem, and were all baptized of him in the river of Jordan, confessing their sins.
6: And John was clothed with camel's hair, and with a girdle of a skin about his loins; and he did eat locusts and wild honey;
7: And preached, saying, There cometh one mightier than I after me, the latchet of whose shoes I am not worthy to stoop down and unloose.
8: I indeed have baptized you with water: but he shall baptize you with the Holy Ghost.
9: And it came to pass in those days, that Jesus came from Nazareth of Galilee, and was baptized of John in Jordan.
10: And straightway coming up out of the water, he saw the heavens opened, and the Spirit like a dove descending upon him:
11: And there came a voice from heaven, saying, Thou art my beloved Son, in whom I am well pleased.
12: And immediately the Spirit driveth him into the wilderness.
13: And he was there in the wilderness forty days, tempted of Satan; and was with the wild beasts; and the angels ministered unto him.
14: Now after that John was put in prison, Jesus came into Galilee, preaching the gospel of the kingdom of God,
15: And saying, The time is fulfilled, and the kingdom of God is at hand: repent ye, and believe the gospel.
16: Now as he walked by the sea of Galilee, he saw Simon and Andrew his brother casting a net into the sea: for they were fishers.
17: And Jesus said unto them, Come ye after me, and I will make you to become fishers of men.
18: And straightway they forsook their nets, and followed him.
19: And when he had gone a little further thence, he saw James the son of Zebedee, and John his brother, who also were in the ship mending their nets.
20: And straightway he called them: and they left their father Zebedee in the ship with the hired servants, and went after him.
21: And they went into Capernaum; and straightway on the sabbath day he entered into the synagogue, and taught.
22: And they were astonished at his doctrine: for he taught them as one that had authority, and not as the scribes.
23: And there was in their synagogue a man with an unclean spirit; and he cried out,
24: Saying, Let us alone; what have we to do with thee, thou Jesus of Nazareth? art thou come to destroy us? I know thee who thou art, the Holy One of God.
25: And Jesus rebuked him, saying, Hold thy peace, and come out of him.
26: And when the unclean spirit had torn him, and cried with a loud voice, he came out of him.
27: And they were all amazed, insomuch that they questioned among themselves, saying, What thing is this? what new doctrine is this? for with authority commandeth he even the unclean spirits, and they do obey him.
28: And immediately his fame spread abroad throughout all the region round about Galilee.
29: And forthwith, when they were come out of the synagogue, they entered into the house of Simon and Andrew, with James and John.
30: But Simon's wife's mother lay sick of a fever, and anon they tell him of her.
31: And he came and took her by the hand, and lifted her up; and immediately the fever left her, and she ministered unto them.
32: And at even, when the sun did set, they brought unto him all that were diseased, and them that were possessed with devils.
33: And all the city was gathered together at the door.
34: And he healed many that were sick of divers diseases, and cast out many devils; and suffered not the devils to speak, because they knew him.
35: And in the morning, rising up a great while before day, he went out, and departed into a solitary place, and there prayed.
36: And Simon and they that were with him followed after him.
37: And when they had found him, they said unto him, All men seek for thee.
38: And he said unto them, Let us go into the next towns, that I may preach there also: for therefore came I forth.
39: And he preached in their synagogues throughout all Galilee, and cast out devils.
40: And there came a leper to him, beseeching him, and kneeling down to him, and saying unto him, If thou wilt, thou canst make me clean.
41: And Jesus, moved with compassion, put forth his hand, and touched him, and saith unto him, I will; be thou clean.
42: And as soon as he had spoken, immediately the leprosy departed from him, and he was cleansed.
43: And he straitly charged him, and forthwith sent him away;
44: And saith unto him, See thou say nothing to any man: but go thy way, shew thyself to the priest, and offer for thy cleansing those things which Moses commanded, for a testimony unto them.
45: But he went out, and began to publish it much, and to blaze abroad the matter, insomuch that Jesus could no more openly enter into the city, but was without in desert places: and they came to him from every quarter.

 

2: Niinkuin on kirjoitettuna profeetta Esaiaan kirjassa: "Katso, minä lähetän enkelini sinun edelläsi, ja hän on valmistava sinun tiesi".
3: "Huutavan ääni kuuluu erämaassa: 'Valmistakaa Herralle tie, tehkää polut hänelle tasaisiksi'",
4: niin Johannes Kastaja saarnasi erämaassa parannuksen kastetta syntien anteeksisaamiseksi.
5: Ja koko Juudean maa ja kaikki jerusalemilaiset vaelsivat hänen tykönsä, ja hän kastoi heidät Jordanin virrassa, kun he tunnustivat syntinsä.
6: Ja Johanneksella oli puku kamelinkarvoista ja vyötäisillään nahkavyö; ja hän söi heinäsirkkoja ja metsähunajaa.
7: Ja hän saarnasi sanoen: "Minun jälkeeni tulee minua väkevämpi, jonka kengänpaulaa minä en ole kelvollinen maahan kumartuneena päästämään.
8: Minä kastan teidät vedellä, mutta hän kastaa teidät Pyhällä Hengellä."
9: Ja niinä päivinä Jeesus tuli Galilean Nasaretista, ja Johannes kastoi hänet Jordanissa.
10: Ja heti, vedestä noustessaan, hän näki taivasten aukeavan ja Hengen niinkuin kyyhkysen laskeutuvan häneen.
11: Ja taivaista tuli ääni: "Sinä olet minun rakas Poikani; sinuun minä olen mielistynyt".
12: Kohta sen jälkeen Henki ajoi hänet erämaahan.
13: Ja hän oli erämaassa neljäkymmentä päivää, ja saatana kiusasi häntä, ja hän oli petojen seassa; ja enkelit tekivät hänelle palvelusta.
14: Mutta sittenkuin Johannes oli pantu vankeuteen, meni Jeesus Galileaan ja saarnasi Jumalan evankeliumia
15: ja sanoi: "Aika on täyttynyt, ja Jumalan valtakunta on tullut lähelle; tehkää parannus ja uskokaa evankeliumi".
16: Ja kulkiessaan Galilean järven rantaa hän näki Simonin ja Andreaan, Simonin veljen, heittävän verkkoa järveen; sillä he olivat kalastajia.
17: Ja Jeesus sanoi heille: "Seuratkaa minua, niin minä teen teistä ihmisten kalastajia".
18: Kohta he jättivät verkot ja seurasivat häntä.
19: Ja käytyään siitä vähän eteenpäin hän näki Jaakobin, Sebedeuksen pojan, ja Johanneksen, hänen veljensä, heidätkin venheessä, laittamassa verkkojaan kuntoon.
20: Ja kohta hän kutsui heidät; ja he jättivät isänsä, Sebedeuksen, palkkalaisineen venheeseen ja lähtivät seuraamaan häntä.
21: Ja he saapuivat Kapernaumiin; ja hän meni kohta sapattina synagoogaan ja opetti.
22: Ja he olivat hämmästyksissään hänen opetuksestansa, sillä hän opetti heitä niinkuin se, jolla valta on, eikä niinkuin kirjanoppineet.
23: Ja heidän synagoogassaan oli juuri silloin mies, jossa oli saastainen henki; ja se huusi
24: sanoen: "Mitä sinulla on meidän kanssamme tekemistä, Jeesus Nasaretilainen? Oletko tullut meitä tuhoamaan? Minä tunnen sinut, kuka olet, sinä Jumalan Pyhä."
25: Niin Jeesus nuhteli sitä sanoen: "Vaikene ja lähde hänestä".
26: Ja saastainen henki kouristi häntä ja lähti hänestä huutaen suurella äänellä.
27: Ja he hämmästyivät kaikki, niin että kyselivät toisiltaan sanoen: "Mitä tämä on? Uusi, voimallinen oppi! Hän käskee saastaisia henkiäkin, ja ne tottelevat häntä."
28: Ja hänen maineensa levisi kohta koko ympäristöön, kaikkialle Galileaan.
29: Ja tultuaan ulos synagoogasta he menivät kohta Simonin ja Andreaan taloon Jaakobin ja Johanneksen kanssa.
30: Ja Simonin anoppi makasi sairaana kuumeessa, ja kohta he puhuivat hänestä Jeesukselle.
31: Ja hän meni hänen luoksensa ja nosti hänet ylös, tarttuen hänen käteensä; ja kuume lähti hänestä, ja hän palveli heitä.
32: Mutta illan tultua, kun aurinko oli laskenut, tuotiin hänen tykönsä kaikki sairaat ja riivatut,
33: ja koko kaupunki oli koolla oven edessä.
34: Ja hän paransi monta, jotka sairastivat moninaisia tauteja, ja paljon riivaajia hän ajoi ulos eikä sallinut riivaajien puhua, koska ne tunsivat hänet.
35: Ja varhain aamulla, kun vielä oli pimeä, hän nousi, lähti ulos ja meni autioon paikkaan; ja siellä hän rukoili.
36: Mutta Simon ja ne, jotka olivat hänen kanssaan, riensivät hänen jälkeensä;
37: ja löydettyään hänet he sanoivat hänelle: "Kaikki etsivät sinua".
38: Ja hän sanoi heille: "Menkäämme muualle, läheisiin kyliin, että minä sielläkin saarnaisin, sillä sitä varten minä olen tullut".
39: Ja hän meni ja saarnasi heidän synagoogissaan koko Galileassa ja ajoi ulos riivaajat.
40: Ja hänen tykönsä tuli pitalinen mies, rukoili häntä, polvistui ja sanoi hänelle: "Jos tahdot, niin sinä voit minut puhdistaa".
41: Niin Jeesuksen kävi häntä sääliksi, ja ojentaen kätensä hän kosketti häntä ja sanoi hänelle: "Minä tahdon; puhdistu".
42: Ja kohta pitali lähti hänestä, ja hän puhdistui.
43: Ja varoittaen häntä ankarasti hän laski hänet heti menemään
44: ja sanoi hänelle: "Katso, ettet puhu tästä kenellekään mitään, vaan mene ja näytä itsesi papille ja uhraa puhdistumisestasi se, minkä Mooses on säätänyt, todistukseksi heille".
45: Mutta mentyään pois tämä rupesi laajalti julistamaan ja asiasta tietoa levittämään, niin ettei Jeesus enää saattanut julkisesti mennä kaupunkeihin, vaan oleskeli niiden ulkopuolella autioissa paikoissa; ja kaikkialta tultiin hänen tykönsä.