Klädesholmen

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Klädesholmen är en ö på sydvästsidan av Tjörn, belägen i landskapet Bohuslän. Ön är förbunden med Tjörn via en bro till Bleket och har en mycket lång tradition inom sillfiske och konservering.

Klädesholmen består egentligen av två öar, Klädesholmen och Koholmen. De var tidigare kronoholmar, där fiskare hade rätt att bosätta sig och bedriva fiske.

Historia

Förhistoria

I Håkonsagan från 1200-talet får man reda på att den norske kungen Håkon Håkonsson grundade Marstrand och många andra ö-samhällen i Viken. Klädesholmen kan säkerligen räknas till den senare kategorin, för när biskopen Jens Nielsen i Oslo stift, dit Klädesholmen hörde till 1685, passerade ön 1594, så beskriver biskopen Klädesholmen som ett gammalt fiskeläge. De första bosättarna kan därför mycket väl ha kommit dit under slutet av 1200-talet.

Sillperioderna

Den gamla bron mellan Koholmen och Klädesholmen. Till vänster syns det nuvarande magasinet på Strandgatan 63 och i förgrunden, vid Guldsmedsvikens strand, några kvinnor med sin tvätt.

Liksom de flesta ö- och kustsamhällen fick Klädesholmen sitt rejäla uppsving under den stora sillperioden 1747-1809. Befolkningen ökade kraftigt under denna period, och det var framför allt säsongsarbetare på sillsalterierna och trankokerierna som tillförde ytterligare personer. Sillfisket skedde på vinterhalvåret, och pigor och drängar från Inland, Västergötland eller Halland jobbade inom jordbruket när det var lågsäsong. Öns hamn fylldes med båtar från när och fjärran, som hämtade saltsillen och tranet för vidare transport ut i Europa.

1808 försvann sillen. Samhället gick ner totalt, och befolkningen minskade till dryga fyrahundra år 1830. Landshövdingen gjorde 1827 en privat insamling till Klädesholmens invånare som, enligt honom, levde sämre än råttor. Uppgången började år 1861 när två Klädesholmare fick reda på att det fanns fisk (torsk och långa) uppe vid banken Storeggen (Ålesund). Detta medförde att många båtar drog sig upp mot Norge.

När svenskarna lämnade Aalesund runt 1880 för att börja arbeta på Shetland, och sillen kom in till kusten på nytt 1877-1900, började den omfattande beredningsindustrin ta form. I de större magasinen, som då började byggas, saltades sill och bereddes fisk. Befolkningen tillväxte och mot slutet av 1800-talet började också Koholmen bebyggas med bostadshus. Till skillnad från den spontant framvuxna bebyggelsen på Klädesholmen skedde utbyggnaden enligt en byggnadsplan med 146 tomter.

1890 skaffade man mindre båtar, så kallade jakter. Med dessa besöktes i stort sett de flesta svenska hamnar. Från båten sålde man sina produkter, kabeljo, saltsill med mera. Normalt kunde man avverka ett par turer per år, men ibland hade man båten liggande vid en plats.

Sillkonservering under tidigt 1900-tal.

1900-talet och framåt

När man i början av 1900-talet började lära sig kryddning av sill och skarpsill, började man även sälja gaffelbitar och ansjovis. Kunskapen om kryddning fick man genom att köpa recept från grossistföretag. Klara linjer vad gäller kryddning av sill går dock till Norge, som då var lite av föregångare inom detta område.

Befolkningen på Klädesholmen kulminerade i mitten av 1920-talet med 925 invånare.

Under 1930-talet blev sillkonservindustrin betydande, och omkring 1950 fanns det 25 konservfabriker på ön bortsett från de cirka 150 yrkesfiskarna. Sedan 1970 är det dock bara sillinläggningar som görs, och samma år försvann fiskberedningen. Men det har även gjorts andra produkter och inläggningar: sardiner, makrill, hummer, räkor, kräftor, kaviar, ärtor, morötter, fiskbullar och plommon.

En avgörande faktor för att samhällets konservindustri har kunnat leva vidare var att ön förbands till Tjörn med en bro som invigdes i december 1983. Då hade kommunikationen skett genom bilfärja i hela 20 år. Dessförrinnan fanns endast personfärja.

I början på 2000-talet finns bara tre konservfabriker kvar på ön. Dessa fabriker utgör tillsammans en stor del av den svenska konservindustrin. Till exempel så kommer mer än hälften av all matjesstill från Klädesholmen. För samhället betyder det att Klädesholmen till skillnad mot andra mindre västkustsamhällen har liv och rörelse året runt.

Klädesholmen idag

Vy från Klädesholmen

Idag är Klädesholmen fortfarande ett aktivt samhälle rikt på turism och näringsliv. Här finns en skola, ett bibliotek, en fotbollsplan, ett församlingshem, ett missionshus, en kyrka (Klädesholmens kyrka) ett museum, en stor badplats med strand och flera mindre badställen, ett flertal restauranger och kaféer, en samhällsförening, en missionsförening, en affärsförening och en dykarklubb med mera. Förr i tiden har det även funnits ett badhus och en dansbana.

Ett av nybyggena på Koholmen är nuvarande restaurangen Salt och Sill på det lilla skäret "Danmark" alldeles intill hamnplanen vid stora bron. Tomten, som länge var reserverad för att inrymma ett reningsverk åt konservindustrin, kunde nyttjas för restaurangbygge, sedan frågan med avloppsvattnet från konservindustrin lösts på ett annat sätt. 1995 kunde den nya restaurangbyggnaden tas i bruk.

Sedan år 1975 har man firat "Samhällets dag" på Klädesholmen. Den första lördagen i juli månad hålls arrangemanget, med upptakt på torget och fortsättning på olika håll över hela ön. Efter aktiviteterna på torget bjuds det på sillunch på Betels brygga, loppmarknad hos Röda korset, poängpromenad och mycket annat. Samhällsföreningen är arrangör och anordnar även andra aktiviteter på ön under hela året.

Klädesholmen har ett aktivt fritidsboende, och cirka hälften av alla bostäder ägs numera av badgäster. På sommaren flockas den lilla ön av hundratals sommargäster, både från Sverige och utlandet, för att njuta av den idylliska västkustsatmosfären.

Samhällets bästa

Huvudartikel: Samhällets bästa

Samhällets bästa är ett politiskt parti med rötter på Klädesholmen som verkat i politiska sammanhang på Tjörn i över 30 år. Det finns representerat i kommunfullmäktige med tre mandat (6,3% av rösterna). Partiet skall enligt sina stadgar främst verka för sydvästra Tjörn och dess öar. Partiet är fritt och oberoende och tillhör inga av de traditionella höger/vänsterblocken.

Geografi och arkitektur

Namn och gatunamn

Namnet Klädesholmen har föregåtts av flera liknande namn. På holländska kartor från 1594 kallades ön Cleefsholmen, på kartor från 1734 stod Kleesholmen. På "Special Charta öfver Pater Noster Skären 1785" stod Klädsholm. Innebörden av namnet är oklart. Klees kan tolkas som "kloss" eller "close" och anspela på att Klädesholmen och Koholmen ligger mycket nära varandra.

Gatunamnen på ön har ofta fått namn efter de hantverkare som bott där. Många klockare bodde på Klockarberget, skomakare på Skomakaregatan, fiskare i Fiskargränd, samt kustroddare (tullare) på Kustroddarvägen, osv. Förslag fanns att Ångbåtsvägen skulle heta Kungsgatan eftersom kung Oscar II lär ha besökt "Grass Mathilda" som bodde i boden till Rosenvägen 8 samt Ola på Ångbåtsvägen 22.

Rotar

Klädesholmen var enligt det gamla indelningsverket uppdelad i 4 rotar. Enligt husförhörslängden för Klädesholmen 1881-1894 omfattade Rotarna följande områden:

• Rote 1, Åbålen (Obbolen), Båsen, Edet, Sälviken, Pallane
• Rote 2, Kråkkollen, Sillgränd, Vadviken
• Rote 3, Uddeviken, Prästgården, Lille Walen, Skomakaregatan, Rupekullen
• Rote 4, Udden, Hålen (Huhn), Stora Walen, sant Lilla och Stora Stenvik

Indelningen varierar mellan de olika husförhörslängderna. Varje rote hade ansvar för en båtsman. Indelningsverket upphörde 1887.

Hustyper

Hästeviksvägen 2 i början av 1920-talet.

Hustyperna på Klädesholmen är av varierande slag. Den äldsta kvarvarande bebyggelsen är från 1700-talet och den senast uppförda är byggd 2007. De tidigast bebyggda områderna kännetecknas av variation, oregelbundenhet och trängsel medan senare byggda områden har likartade hus, uppförda på stora förutbestämda tomter med farbara gator.

De äldsta husen representerar de typiska byggnadssätten i de flesta västkustsamhällen. Här finns enkelstugan och dubbelstugan, i flera varianter, men med samma grundplan.

Källförteckning

• Husen på Holmen (2001)
• Nordisk familjebok
• Nationalencyklopedin

Noter

1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005

Externa länkar

• Kladesholmen.com (lokal webbplats)
• Klädesholmens historia 1590-1900
• Mindre släktalbum för Klädesholmen

v • d • r Tjörns kommun i Västra Götalands län i Sverige Tätorter Skärhamn · Rönnäng · Höviksnäs · Myggenäs · Kållekärr · Klädesholmen · Stora Dyrön · Åstol · Bleket · Kyrkesund Församlingar Rönnäng · Stenkyrka · Klövedal · Klädesholmen · Valla Öar Tjörn · Härön · Tjörnekalv · Åstol · Stora Dyrön · Mjörn · Flatholmen · Klädesholmen · Lilla Askerön