Från Rilpedia

Kabeljo, torkad och saltad torsk, vanlig mat i Spanien och Portugal.

Kabeljo avser i första hand stor lekmogen torsk, sådan som främst förr lufttorkades och (eller) nersaltades. Såldes förr i tunnor eller fjärdingar (1/4 tunna) för export. På spanska bacalao, på portugisiska bacalhau på italienska bacalla och på latin baculum/baculus. Ursprungligen härstammar namnet från det norska ordet backefisk som tidigare var synonymt för torsk. Backe är norska för den trälåda där den långrev som användes vid torskfiske förvarades. Backe omvandlade i spansk språkmun till bacalao och i italiensk till bacalla. De stora katolska länderna Portugal, Spanien och Italien var de största importörena av norsk backefisk. Det är intressant att den spanska/portugisiska benämningen blev så dominerande att den återfördes till norra europa (med konsonantomkastning) som kabeljo. Jmf. medelnederländskans ca(b)elyau, kabel-jauw, kabeljau (även Tyska), stor torsk.

Kabeljau var också efternamnet på en rik holländsk handelssläkt som lanserade Kabeljau-torsken över Europa. En av sönerna emigrerade till Göteborg under 1600-talet och sålde lufttorkad torsk i Sverige. Namnet Kabeljo används ibland felaktigt för lufttorkad saltad spillånga och lubb.