Från Rilpedia

Husförhörslängden är en kyrkobok med uppgifter om alla invånarna i en församling. Dessa blev vanliga från andra delen av 1700-talet, undantagsvis finns det husförhörslängder från 1600-talet. Syftet var i främsta hand att upprätthålla folkbokföring. Den blev också ett hjälpmedel i kyrkans undervisning, i upprätthållandet av kyrkotukten och i befrämjandet av folkhälsan.

Husförhörslängden fördes över varje församling. Den kunde vara uppdelad i flera böcker om församlingen var stor. Boken är oftast uppdelad efter varje rote, sedan efter gårdar och ev. efter familjer.

Innehållet i boken varierade med tiden, platsen och prästen. Innehållet kunde vara

• namnet på gården, roten, skattekraften
• namn på hushållets medlemmar inklusive ev. pigor och drängar (födelseort, år och datum)
• betyg för katekeskunskap
• redovisning av nattvard samt husförhör
• inflyttad från/utflyttad till ort och datum
• dödsår (datum)
• vigsel
• vandel (till exempel tjuv eller oäkta om barn)
• vaccinerad mot smittkoppor
• värnpliktsnotering (kan användas för vidare forskning hos Krigsarkivet).

Husförhörslängden kan ses som en sammanfattning av andra böcker.

1895 ersattes husförhörslängden av en församlingsbok. Då försvann alla anteckningar om religion, som till exempel deltagande i nattvarden och kunskaper i katekesen.

Ett komplement till husförhörslängden var kommunionlängden. I Finland motsvaras dessa båda böcker av kommunionboken.