Från Rilpedia

Koordinater: 57°41′56.5″N 11°57′44.2″O / 57.699028, 11.962278

Hagakyrkan, ursprungligen Nya Kyrkan^[1] är församlingskyrka i Haga församling, Göteborg. Kyrkan är omgärdad av Parkgatan, Haga Kyrkogata och Sprängkullsgatan i stadsdelen Haga. Kring Hagakyrkan ligger Hagaparken, strax öster om den finns Smyrnakyrkan och på den södra delen av Haga Kyrkoplan (anlagd på 1890-talet) står det gamla Stadsbiblioteket. Mitt emot biblioteket ligger Handelshögskolan i Göteborg.

Redan år 1670 hade hagaborna begärt att få uppföra en kyrka på en tomt vid Stigberget, men fick nej av Kungl. Maj:t. I början av 1840-talet startade arkitekten Victor von Gegerfelt en insamling som gav 24 000 riksdaler, men eftersom pengarna inte skulle räcka beslutades på en sockenstämma att dessa skulle återgå.^[2] Först den 3 november 1852 startade den insamling som skulle leda till den färdiga kyrkan.^[3] Hagakyrkan byggdes ursprungligen som annexkyrka till Göteborgs domkyrka, men blev moderkyrka då Haga församling bildades den 1 maj 1883.^[4] Församlingens första kyrkoherde var hovpredikanten Erik Klingstedt (1843-1917). Starkt pådrivande för kyrkans uppförande var den dåvarande domprosten i Göteborg, doktor Johan Henrik Thomander.^[5]

Tomten som kyrkan står på kallas "Sprängkullen" (namnet efter den på platsen omfattande stenbrytningen i början av 1800-talet, då Nya Haga skulle anläggas) och området för "Hasselbladska ängen", efter Carl Henrik Hasselblad som skänkte en del av sin arrendemark till kyrkobygget. Kyrkobygget finansierades dels med stadsanslag, men även genom donationer av David Carnegie d.y med 56 000 kronor och av köpmannen Simon Ahrenberg med 11 000 kronor. Totalkostnaden för kyrkan uppgick till 150 000 kronor. Carnegie införskaffade ritningar till en kyrka från "Society for promoting the enlargement, building and repairing of churches and chapels in England och Wales". Dessa ritningar, som alltjämt finns bevarade i Haga församling, omarbetades av arkitekten Edelsvärd och hans nya ritningar fastställdes den 13 juni 1856.

Uppförandet av Hagakyrkan påbörjades i mars 1856 och slutfördes 1859. Kyrkan, men även predikstolen och altarskranket ritades av arkitekten Adolf W. Edelsvärd. Ansvariga för bygget var byggmästare Johan Joachim Ernst Dähn, snickaremästare A Bark, fabrikör G Michaeli, målaremästarna Ahlin och Strandman, bildhuggare Ahlborg, med flera. Hagakyrkan var tänkt att invigas den Fjärde Böndagen, 9 oktober 1859 men det rådde brist på präster som kunde upprätthålla gudstjänsterna, och därför blev det först Adventsöndagen den 27 november 1859 som domprosten Peter Wieselgren, assisterad av sex präster som var iförda mässkrudar, kunde inviga Hagakyrkan.^[6] Den samtida kritiken var enhällig, och Viktor Rydberg skrev; "särskilt erbjuder kyrkans inre, med dess mera begränsade rymder, något fridfullt och manande till andakt. Nu äntligen reser sig över husmassorna ännu ett torn, väl icke så högt som tyska kyrkans och domkyrkans, men kraftigare, bestämdare, andäktigare än de. Och denna andakt uttrycker sig i den nya Hagakyrkans hela arkitektur".

Hagakyrkan är byggd efter engelska mönsterritningar, och är en av Sveriges första kyrkor i höggotisk stil,^[7] med treskeppig basilika med korsarmar och tresidig koravslutning samt torn. Sakristia byggdes till 1956 efter ritning av Sigfrid Ericson med detaljritningar av Erik Holmdal. Korfönstrens målningar är utförda av konstnären Albert Eldh, där det mittersta tillkom 1924, de två därintill 1934 och de två återstående 1935.^[8] Grunden är av huggen granit från Råda socken i Västergötland. Murverket är av flensburgtegel, utvändigt klätt med gult klinker. Portaler och fönster är av finhuggen sandsten, importerad från Edinburgh.

Kyrktornet som är 49 meter högt omges av fyra småspiror, upptill avslutade av finhuggen sandsten. Själva tornspiran bär ett kors av förgylld koppar. År 1887 satte en mindre takryttare upp över koret i samband med en förbättring av ventilationsanläggningen.

Kyrkan har 1 000 sittplatser. Kyrkan är 46 meter lång och 16 meter bred (23,4 meter i tvärskeppet), med ett 49 meter högt torn som avslutas med ett 3 meter högt kors i förgylld koppar. Korsarmarna är 26 meter. Träskulpturerna runt predikstolen har utsförts av bildhuggaren C Ahlborn och föreställer de fyra evangelisterna.

Ringklockorna skänktes år 1882 av handlanden Anders Fredrik Nilsson (firma Fiedler & Lundgren) och göts vid Göteborgs Mekaniska Verkstad, senare varvet Götaverken. Lillklockan väger 1 150 kg och storklockan väger 2 367 kg.

De nuvarande slagklockorna kom på plats år 1882 och väger 363 respektive 242 kg. Även de är gåvor och gjutna vid Göteborgs Mekaniska Verkstad. Tornuret tillkom 1913. Första gången som det ringdes med kyrkklockorna var den 1 oktober 1882.

På den största ringklockan står det följande:

"Halleluja. Lofven Gud i hans helgedom. Lofven honom med välklingande cymbaler. Allt det anda hafver lofve Herran. Halleluja. Davids psalm 150."

På den mindre klockan står det:

"I dag, om I fån höra Guds röst, så förhärden icke edra hjärtan. Ebr. 3:73."

Orgelverket skänktes år 1860, stod färdigt 1861 och tillverkades av firman Marcussen och Son i Aabenraa (dagens Åbenrå) i Slesvig till en kostnad av 20 000 kronor. Orgeln hade ursprungligen 36 stämmor, och har därefter ombyggts 1911 (rörpneumatik) samt 1945-1951 (bland annat elektrifiering) av A Magnussons Orgelbyggeri, och har nu 45 stämmor.

Hagakyrkans första organist var Per Johan Ållander, som anställdes 1861. Den första kantorn var Carl H Olsson, anställd 1863. Första klockaren var C Olsson.

När kyrkan firade sitt 25-årsjubileum 1884 fick den av okända givare motta ett vackert och dyrbart korfönster med inbrända glasmålningar, tillverkat av P. G. Heinesdorffs fabrik för kyrkoornamentik i Berlin. Vid samma tillfälle skänktes en ljuskrona av mässing, som fick sin plats i koret, samt uret mitt för predikstolen. Kyrkans taxeringsvärde 1889 var 150 000 kronor.^[9]

På halvsekeldagen 1909 fick kyrkan två förgyllda vinkannor av äkta silver, försedda med kartuscher, som återger kristusmonogrammet — I. H. S. — i kyrkans altartavla.

År 1970 genomgick kyrkan en omfattande renovering, under ledning av arkitekten Sven Brolid, då hela kyrkan ommålades invändigt samt nya bänkar installerades, med mera. I samband med renoveringen ordnades ett dopkapell i korets sydöstra del, där dopljusstaken skänktes av den lettiska församlingen, som haft Hagakyrkan som sitt andliga hem sedan 1947. Biskop Bertil Gärtner återöppnade kyrkan den 22 november 1970.

Källor och noter

• Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (andra utökade upplagan) Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.160
• Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s.204
• Haga i Göteborg, Maja Kjellin, utgiven av Fastighetsaktiebolaget Göta Lejon 1971 s.123-126
• Det gamla Göteborg - staden i väster, Första delen, C R A Fredberg (1921), Facsimile 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s.611-615
• Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.124

1. ↑ Göteborgs Kalender för 1870, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1870 s. 25. Fortfarande 1870 var detta kyrkans namn.
2. ↑ Hagakyrkan 1859-1959, Maja Kjellin, Eric Lindgrens Boktryckeri, Göteborg 1959 s.7
3. ↑ Haga - Göteborgs första förstad och arbetarestadsdel, red. Gudrun Lönnroth, Göteborgs historiska museum & Stadsbyggnadskontoret 1990 s.44
4. ↑ Göteborgs Kommunalkalender 1961, red. Alvar Westman, Göteborgs Stads Statistiska Byrå, Wezäta, Göteborg 1961 s.403
5. ↑ Göteborg - beskrifningar öfver staden och dess närmaste omgifningar, red. Octavia Carlén, Oscar L Lamms Förlag, Stockholm 1869 s.59
6. ↑ Hundra år i Haga - en församlings krönika i en 1600-talsstadsdel, Sven Schånberg, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1983 ISBN 91-85414-13-1 s.12
7. ↑ Haga - stadsbyggnadshistoria och arkitektur under 350 år, Magnus Schön & Gudrun Lönnroth, Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-03-4 s.14
8. ↑ Vilken kyrka är din?, red. Harald Wideen, "Lilla Göteborgsserien", Göteborgsinformation AB, Förenade Tryckerier, Göteborg 1956 s.10
9. ↑ Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 161

Externa länkar

• Hagakyrkan (från Haga församlings webbplats)