Frösåkers härad
Från Rilpedia
Foto:R. Rohdin
Frösåkers härad var ett historiskt härad i nordöstra Uppland. Häradet omfattade delar av nuvarande Östhammars kommun beläget i Uppsala län, samt en socken - Edebo - i nuvarande Norrtälje kommun i Stockholms län. Mellan åren 1714 och 1970 räknades dock hela häradet som en del av Stockholms län, vilket alltså upphörde i och med tillkomsten av Östhammars kommun år 1971. Häradet omslöt helt städerna Östhammar och Öregrund, vilka dock inte omfattadets av häradets jurisdiktion. Den största tätorten i övrigt är numera Hargshamn belägen 66 km nordost om Uppsala. Häradets totala arealen mätte knappt 1 020 km² och befolkningen uppgick år 1880 till 13 879 invånare, vilket idag sjunkit till knappa 12 000 invånare. Frösåkers härad ingick i Norra Roslags domsaga och fögderi, men utgjorde t.o.m. år 1917 ett eget tingslag.
Frösåkers härad var beläget invid Ålands hav och den nordliga viken Öregrundsgrepen. Området består dels av inre skogs- och kärrtrakter, dels av kustbygder och öar, med omväxlande kuperad, jämn eller klippig natur. Örskär norr om Gräsö utgör den nordligaste ön i Roslagens skärgård. Häradet genomflyts av bl.a. Forsmarksån och Olandsån och gränsade mot Väddö och Häverö skeppslag i sydost, Närdinghundra härad samt Olands härad i sydväst och väster.
Historia
Frösåkers härad var det nordlligaste i det medeltida uppländska folklandet Roden (jmfr Roslagen), vilket bl.a. medförde rustningsplikt för fyra fartyg till kungens ledung. Häradet refereras ibland till som ett skeppslag, i likhet med övriga områden inom Roden. Namnet kommer av den nordiska fruktbarhetsguden Frö och efterledet -åker som avser en helig plats ägnad åt gudarna där det kanske också offrades. Frösåker var således Frös heliga offerplats. Häradets tingsplats var belägen i bygdens centralort Östhammar. Området betecknades tidigt som Tiundalands rod vilket pekar på att det någon gång under tidig medeltid (förmodligen under första halvan av 1300-talet) avknoppats från Tiundalands inlandshärader, i detta fall Oland och Närdinghundra. Det är oklart om hela området då betecknades som en helhet, och åtminstone Börstil har stundtals betecknats som ett eget skeppslag.
Under det tidiga 1400-talet förefaller hela häradet ha varit en del av slottslänet under Östhammars slott, som uppförts under 1390-talet. Slottet förstördes under Engelbrektsfejden. Själva staden Östhammar grundades under 1300-talet, men här låg redan tidigare en marknadsplats. Under 1400-talet grundades hamnen upp och den nya staden Öregrund anlades på näset utanför. Då denna stad ödelades av danskarna på under krigen på 1520-talet kom dock köpenskapen i Östhammar att återupptas, och de båda städerna verkar därefter parallellt. Städerna, liksom en stor del av den uppländska kusten, kom åter igen att ödeläggas på 1790-talet, denna gång av ryssarna. Liksom övriga norra Uppland, är även Frösåkers härad känt för sina gruv- och bruksmiljöer. Brytning av järnmalm har förekommit i bl.a. Vigelsbo gruvor i Valö socken och järnframställning skedde vid Forsmarks bruk och Hargs bruk. Området är också rikt på fornlämningar och gravfält, mestadels från järnåldern.
Socknar
Frösåkers härad omfattade sju socknar.
I nuvarande Uppsala län:
I nuvarande Stockholms län:
Källor
- Nordisk familjebok, upp 1, band 5, 1882
- Svensk Etymologisk Ordbok, 2009-03-14, kl. 10:24
- Beskrifning öfver Stockholms län, 2009-03-14, kl. 10:40
- Länsförvaltningen i Sverige 1434-1520: Uppland, 2009-03-14, kl. 11:19
|
||||||||||||||||||||
|
|||||||||||
|
Härader och skeppslag i Stockholms län |
 |
|
|
Härader: Bro | Färentuna | Håbo | Lyhundra | Långhundra | Närdinghundra | Seminghundra | Frösåker |
||
|
Skeppslag: Bro och Vätö | Danderyd | Frötuna och Länna | Väddö och Häverö | Värmdö | Åker |
