Bro härad
Från Rilpedia
Bro härad var ett historiskt härad i den södra delen av Uppland. Då det begav sig räknades häradet till Uppsala län men i och med de första kommunreformerna under 1950-talet kom småkommunerna inom dess område, samt från grannhäradet Håbo, att förenas till nuvarande Upplands-Bro kommun som sedan år 1971 också sorterar under Stockholms län. Största orterna är idag Bro och Kungsängen. Bro härad omfattade drygt 150 km² (ungefär hälften av nuvarande kommunen) och hade år 1903 2 903 invånare, men idag bebos området av närmare 20 000 invånare. Häradet var en del av Uppsala läns södra domsaga och Trögds fögderi, men bildade ett tingslag tillsammans med Håbo, Trögds och Åsunda härader.
Bro härad var beläget mellan mälarfjärdarna Brofjärden och Norra Björkfjärden samt vikarna Görväln, Skarven och Sigtunafjärden. Landområdet omfattade den södra delen av den halvö som helt avskärmas av dessa vattenområden, och som idag utgör Upplands-Bro kommun, samt mälaröarna Stäksön (som egentligen är en halvö), Dävensön, Lagnön och Smedjeön m.fl. småöar. Häradet hade tre småsjöar - Lejondalssjön, Örnässjön och Lillsjön. Vegetationen domineras av barrkogar och sedan länge hävdade jordbruksmarker, med vissa inslag av ädellövskogar med bl.a. ek, lind, lönn och ask. Häradet gränsade i norr till Håbo härad, över vattnet i väster till Trögds härad och i söder till Färentuna härad samt i öster till Sollentuna härad i Stockholms län.
Historia
De tidigaste bosättningarna i häradsområdet kan härledas till bronsåldern, och det finns såväl fornborgar som bevarade järnåldersboplatser i området. Det Bro hundare, som i början av 1300-talet skrevs som Brohundæri och som föregick häradet, var en del av det gamla folklandet Attundaland och innefattade även större delen av det senare Färentuna härad inom nuvarande Ekerö kommun. Häradets tingsplats låg länge vid Bro kyrka men flyttades under 1700-talet till gästgivargården i Tibble, som idag är en del av Kungsängen. Namnet Bro kommer av Bro kyrka och den bro som Ginnlög, änka efter vikingahövdingen Assur, lär ha uppfört i någonstans i närheten av denna. Bro på vikingatiden var dock inte detsamma som en bro i våra dagar, utan betydde snarare en anlagd väg över en sankmark - i likhet med t.ex. Jarlabankes bro i Täby. Om bron i Bro berättas på den s.k. Assurstenen som befanns inmurad i kyrkoväggen vid Bro kyrka, men som troligen en gång stod i närheten av den faktiska bron. På initiativ av Rickard Dybeck står också stenen sedan år 1866 åter igen vid den gamla vägen i närheten av Broån.
Inom häradet låg dessutom det s.k. Almarestäket där en herrgård, och sedermera en borg för landets ärkebiskopar uppfördes under medeltiden. Platsen var strategiskt belägen längs landsvägen mellan Stockholm och Västerås och vid inloppet från Mälaren till Uppsala och Sigtuna. Borgen hamnade i händelsernas centrum i samband med maktkampen mellan riksföreståndaren Sten Sture d.y. och ärkebiskop Gustav Trolle, vilket kulminerade med dess omtalade förstörelse år 1518 för vilket den hårda bestraffningen sedermera skulle komma att utmynna i Stockholms blodbad år 1520.
Socknar
I Bro härad ingick fyra socknar.
Källor
- Nordisk familjebok, uppl 2, band 4, 1905
- Beskrifning öfver Stockholms län, 2009-03-09, kl. 20:35
- Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut, 2009-03-07, kl. 14:54
|
||||||||||||||||||||
|
|||||||||||
|
Härader och skeppslag i Stockholms län |
 |
|
|
Härader: Bro | Färentuna | Håbo | Lyhundra | Långhundra | Närdinghundra | Seminghundra | Frösåker |
||
|
Skeppslag: Bro och Vätö | Danderyd | Frötuna och Länna | Väddö och Häverö | Värmdö | Åker |
