Långhundra härad
Från Rilpedia
Foto:Frank Axelsson
Långhundra härad var ett historiskt härad i den mellersta delen av Uppland. Häradet är idag delat mellan tre kommuner - Norrtälje och Vallentuna kommun i Stockholms län samt Knivsta kommun i Uppsala län. Den största tätorten är idag Kårsta belägen 48 km nordost om Stockholm. Häradets totala areal uppgick till drygt 339 km² och befolkningen år 1910 till 5 019 invånare, vilket är ungefär lika många som idag bor i området. Långhundra härad ingick i Mellersta Roslags domsaga och fögderi. Samtidigt utgjorde det ett eget tingslag.
I den nordvästra delen av häradet kring Laggaån finns en flik av Uppsalaslätten som i hög grad är uppodlad, medan den östra delen snarare präglas av en mer skogsbeklädd roslagsnatur. Långhundra härad gränsade i norr till Rasbo och Närdinghundra härader, i öster till Sjuhundra härad, i sydöst till Vallentuna härad, i söder till Seminghundra härad, i sydväst till Ärlinghundra härad och Åkers skeppslag samt i väster till Vaksala härad.
Historia
Långhundra härad var en del av det medeltida uppländska folklandet Attundaland. Namnet, som under 1300-talet skrevs som Langhundæri, kommer av det faktum att häradet till formen var just avlångt d.v.s. det långa hundaret/häradet. Tingsplatsen låg i byn Lindberga belägen c:a 12 kilometer väster om Rimbo och c:a 23 kilometer öster om Knivsta. Långhundra härad var beläget i centralbygderna i det uppländska kulturlandskapet och bygden har en lång historia med spår tillbaka i forntiden. Innan landhöjningen torrlagt landskapet fanns här fram till vikingatiden en segelled - Långhundraleden - som sträckte sig från Åkersberga vid Östersjön till Uppsala och som skar rakt igenom häradet. Vid Husby-Långhundra låg en kungsgård och en marknadsplats, och spår finns även av att det här legat en hamn eller en bro vid leden och kanske till och med befästningar för att skydda bygden uppströms. Än idag kan man faktiskt paddla kanot längs delar av den gamla leden.
Området har pekats ut som alternativ plats för Slaget vid Helgeå, där den danska kungen Knut den store, norske Olav den helige och svenske Anund Jakob lär ha drabbat samma år 1026. Den mest kända punkten i häradet är annars Mora stenar i Lagga socken mellan Knivsta och Uppsala där sveakungarna (och sedermera de svenska kungarna) från vendeltiden fram t.o.m. 1400-talet valdes och hyllades av upplänningarna, för att därefter rida Eriksgata och godkännas i de andra landsändarna.
Socknar
Långhundra härad bestod av sex socknar.
I nuvarande Knivsta kommun:
I nuvarande Norrtälje kommun:
I nuvarande Vallentuna kommun:
Källor
- Nordisk familjebok, uppl 2, band 17, 1912
- Husby-Långhundra Hembygdsförening, 2009-03-09, kl. 14:32
- Vallentuna kommuns historia, 2009-03-12, kl. 10:53
- Beskrifning öfver Stockholms län, 2009-03-09, kl. 20:35
|
||||||||||||||||||||
|
|||||||||||
|
Härader och skeppslag i Stockholms län |
 |
|
|
Härader: Bro | Färentuna | Håbo | Lyhundra | Långhundra | Närdinghundra | Seminghundra | Frösåker |
||
|
Skeppslag: Bro och Vätö | Danderyd | Frötuna och Länna | Väddö och Häverö | Värmdö | Åker |
