Färentuna härad
Från Rilpedia
Foto: Holger Ellgaard
Färentuna härad var ett historiskt härad i södra Uppland motsvarande nuvarande Ekerö kommun i Stockholms län. Häradet delades sedermera i en mängd småkommuner som med tiden kom att bilda de två storkommunerna Ekerö och Färingsö vilka år 1971 slogs samman under namnet Ekerö kommun. Häradet hade ett municipalsamhälle - Drottningholm - men de största orterna är idag Ekerö och Stenhamra. Den totala arealen uppgick till drygt 215 km² och befolkningen mätte år 1907 6 825 invånare, men uppgår idag till nära 25 000 invånare. Häradet var en del av Sollentuna och Färentuna domsaga och Svartsjö fögderi. Samtidigt utgjorde det ett eget tingslag.
Färentuna härad bestod av sex större öar i Mälaren, nämligen Lovö, Ekerö, Munsö, Adelsö, Björkö, Färingsö/Svartsjölandet, och en mängd mindre holmar, mellan Klubbfjärden i öster, Ekeröfjärden i söder, Södra och Norra Björkfjärden och Prästfjärden i väster samt Brofjärden och Lövstafjärden i nordost. Öarna utgör en sydlig utstickare till Uppsalaåsen och här finns stora grustag. De större öarna är mestadels jämna och skoglösa undantaget Ekerö, medan de mindre mera kuperade och täckta av mestadels barrskog. Många större öar utgörs i själva verket sönderdelade av flera mindre, genom nu igenvallade vattendrag orsakade av bl.a. landhöjningen. Det finns gott om jordbruksmarker och en stor mängd mindre byar och ensamgårdar, särskilt på Färingsö. Djurlivet är rikt och här finns gott om älg, rådjur, räv, vildsvin och mink. Häradet saknar givetvis landgräns mot något annat härad, men gränsar vattenvägen söderut mot Svartlösa härad, österut mot Sollentuna härad, västerut mot Selebo härad och norrut mot Bro härad.
Historia
Färentuna härad bildades efter en utbrytning ur Bro hundare (sedermera Bro härad) som var en del av det medeltida uppländska folklandet Attundaland. Tingsplatsen låg i Svartsjö på Färingsö (Svartsjölandet). Kyrkan i kyrka har anor från 1100-talet och tre större storhögar vid prästgården talar för att bygden var i ledande ekonomisk ställning redan under yngre järnåldern. Namnet Faeringatunum omnämns första gången år 1185 och har tolkats som Tuna vid farleden, där Tuna är i betydelsen stor och viktig by, kungsgård eller prästgård. Farleden är i detta fall Långtarmen mellan Färingsö och Munsö-Ekerö i Mälaren.
Området där Färentuna härad var beläget har under mycket lång tid spelat en central roll i Mälardalens och för all del hela Sveriges historia. Redan på 200-talet e.kr. växte en forntida handelsplats fram på Helgö och ett par hundra år senare även på Björkö, där den vikingatida staden Birka idag utgör en av Sveriges viktigaste fornlämningar. Under medeltiden tjänade Hovgården eller Alsnöhus på Adelsö som kungligt sommarpalats och det var här Magnus Ladulås instiftade adelsståndet i Sverige genom den s.k. Alsnö stadga. I nyare dagar har fokus istället flyttades mot Lovön där ett kungligt lustslott med anor från 1500-talet sedan år 1981 är kungafamiljens officiella bostad, nämligen Drottningholms slott.
Socknar
I Färentuna härad ingick åtta socknar.
Källor
- Nordisk familjebok, uppl 2, band 9, 1908
- Svenska kyrkan: Färentuna kyrka, 2009-03-08, kl. 17:57
- Mälaröarnas Anslagstavla, 2009-03-08, kl. 18:04
|
||||||||||||||||||||
|
Härader och skeppslag i Stockholms län |
 |
|
|
Härader: Bro | Färentuna | Håbo | Lyhundra | Långhundra | Närdinghundra | Seminghundra | Frösåker |
||
|
Skeppslag: Bro och Vätö | Danderyd | Frötuna och Länna | Väddö och Häverö | Värmdö | Åker |
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
