Våla härad
Från Rilpedia
Foto:Riggwelter
Våla härad var ett historiskt härad i västra Uppland. Häradet omfattade den nordliga delen av Heby kommun som tidigare tillhörde Västmanlands län, men som sedan år 2007 är en del av Uppsala län. Det saknade köpingar eller municipalsamhällen, men den största tätorten är numera Östervåla belägen c:a 50 km nordväst om Uppsala. Den totala arealen mätte drygt 807 km² och befolkningen uppgick år 1920 till 13 747 invånare, vilket idag sjunkit och endast uppgår till c:a 7 000 invånare. Våla härad var en del av Västmanlands östra domsaga och Sala fögderi, men utgjorde ett eget tingslag t.o.m. år 1887. Av häradets fyra socknar tillhörde en mindre del av Nora socken till Simtuna härad och en mindre del av Harbo socken till Bälinge härad i Uppsala län.
Våla härad var beläget direkt söder om de av Dalälven genomflutna Färnebo- och Hedesundafjärdarna och är beläget i den trakt där Uppsalaslätten övergår i ett mer kompakt skogsområde. I öster återfinns sjön Tämnaren med dess tillflöde Åbyån och Harboån kring vilka häradet var beläget, och i öster Storån vilken mynnar i Färnebofjärden. Häradet gränsade i norr mot Gästrikland och Örbyhus härad i Uppsala län, i väst mot Norunda och Bälinge härader likaledes i Uppsala län, i söder mot Torstuna härad och i väster mot Simtuna härad.
Historia
Våla härad var en del av det medeltida uppländska folklandet Tiundaland. Dess namn kan härledas till år 1296 då det omnämndes i ett brev från [[ärkebiskop]en Nils Allesson till domprosten Andreas And i Uppsala såsom Våla, eller på latin Valir. Namnet tros komma av ett ord för samling av omkullfallna trädstammar och ris, och återkommer år 1344 som Valbohundære, år 1346 som Valum, år 1446 som Vuala och år 1448 som Wala. Häradet är en gammal kulturbygd, med anor från yngre järnåldern och vendeltiden då bebyggelse började växta fram kring sjön Tämnaren och vattendragen omkring. Den tidigaste skattelängden som definierar häradet är från år 1312, men i mitten av 1300-talet förefaller Våla härad en del av dåvarande Vendels härad innan det bröts ur och resterande delar med tiden bildade Örbyhus härad. Det är någon gång under sent 1200-tal eller tidigt 1300-tal som Östervåla kyrka börjar uppföras, men det kan redan tidigare ha stått någon form av kyrkobyggnad på platsen och den kan rentav ha använts som kultplats redan under förkristen tid. Från 1300-talets början är även Aspnäs gårdskyrka och säteriet med samma namn belägna vid sjön Tämnarens strand. Från gården kom makten över en stor del av norra Uppland och hela Gästrikland att utgå under början av 1300-talet, då dess ägare hette Mats Kettilmundsson som till yrket var Sveriges rikshövitsman och en av de mäktigaste i landet vid den tiden.
Häradets tingsplats låg från redan från 1500-talet på gästgivaregården i Åby strax öster om Östervåla, där den nuvarande byggnaden från 1700-talets slut fortfarande finns bevarad i gott skick och fortfarande används som gästgiveri. Tidigare tingsplatser har bl.a. legat vid Ginka och vid Bjurvalla väster om orten.
Trots att häradet ursprungligen var och fortfarande är en del av landskapet Uppland kom det relativt tidigt att hamna inom föregångarna till Västmanlands län. Det var redan under Gustav Vasas tid som produktionen i Sala silvergruva satte igång, vars malmbrytning var mycket vedkrävande. I Våla härad fanns det gott om ved och det kom därför att föras till Salbergs län, som sedermera gick upp i Västerås län eller Västmanlands län som det numera heter. I 1800-talets början kom den kristna Väckelserörelsen till norra Uppland, vilken manade till initiativkraft och entreprenörskap. Bygdens bönder började med detta tillverka stolar som bisyssla. Stolstillverkningen kom med tiden att utvecklas till en specialitet och profil för hela bygden, som idag går under namnet Stolsriket.
Häradets andra större tätort Tärnsjö i Nora socken växte fram under medeltiden, men kom att växa till ett utvecklat stationssamhälle under 1900-talets början när järnvägen mellan Sala och Gävle dras förbi här. Orten växer då till att bli större än hela socknen i övrigt.
Socknar
Våla härad omfattade fyra socknar, vilka alla var en del av Norra Fjärdhundra kontrakt.
Källor
- Nordisk familjebok, uppl 2, band 32, 1921
- Beskrifning öfver Westerås län, 2009-03-22, kl. 11:39
- Svenska kyrkan: Östervåla kyrka], 2009-03-19, kl. 23:02
- Stolriket.se: Östervålas historia, 2009-03-19, kl. 23:25
- Länsstyrelsen i Uppsala län: Östervåla gästgivargård, 2009-03-19, kl. 23:27
- Dalälven.com: Nedre Dalvälven under forntid och medeltid, 2009-03-19, kl. 23:35
- Läderloppet.se: Tärnsjös hemsida, 2009-03-19, kl. 23:57
|
||||||||||||||||||||
|
|||||||||||
|
Härader och bergslag i Västmanland |
 |
|
|
Fellingsbro | Gamla Norberg | Grythytte och Hällefors | Lindes och Ramsberg | Nora och Hjulsjö |
