Västerås kommun
Från Rilpedia
Västerås kommun | |
Västerås kommunvapen |
|
Län | Västmanlands län |
Landskap | Västmanland |
Domsaga | Västmanlands domsaga |
Centralort | Västerås |
Folkmängd • Totalt |
6:e av 290 134 553 invånare |
Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
103:e av 290 1 143,00 km² 962,78 km² 180,22 km² |
Befolkningstäthet • Totalt |
36:e av 290 138,1 invånare/km² |
Kommunkod | 1980 |
Webbplats | www.vasteras.se |
Befolkningsfakta från 1/11 2008 och arealfakta från 31/12 2006, båda från SCB . Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. |
---|
Västerås kommun (även Västerås stad) är en kommun i Västmanlands län i landskapet Västmanland. Centralort är staden Västerås.
Kommunen är Sveriges sjätte folkrikaste och centralorten är landets femte största tätort. Drygt 90 % av invånarna bor i tätorter och ca 80 % i centralorten. [1]
Innehåll |
Administrativ historik
År 1918 inkorporerades Sankt Ilian och Lundby med Västerås stad. Badelunda tillfördes år 1946. Vid den riksomfattande kommunreformen 1952 bildades i närområdet fem storkommuner, medan Skerike tillfördes Västerås. Sammanläggningarna inom kommunblocket skedde huvudasakligen år 1967. Den nuvarande kommunen tillkom den 1 januari 1971. Då tillfördes Rytterns församling ur upplösta Kolbäcks landskommun. Under 1990-talet fattes ett beslut att använda benämningen Västerås stad, i de fall det "saknar kommunalrättslig betydelse". I vissa sammanhang, till exempel juridik, måste dock den officiella benämningen Västerås kommun användas.
Västerås är indelad i 85 stadsdelar. Den senaste justeringen gjordes 2005 då man gick från 91 stadsdelar till de i dag 85.
Kommunvapnet
Västerås kommunvapen är en gammal symbol som går tillbaka till 1200-talet. Symbolen har använts som sigill sedan 1307[2]. Vapnet fastställdes med nuvarande blasonering av Kungl Maj:t (regeringen) år 1939. 1974 registrerades det för den nuvarande kommunen i Patent- och registreringsverket.
Geografi
Landskapet är i den södra delen av kommunen en öppen jordbruksbygd och i den norra delen en mer växlande landsbygd. Det landskap som vi ser idag är resultatet av verksamheter som pågått i flera tusen år. Det öppna landskapet kring Mälaren tar sin början i järnåldersbondens idoga arbete. Det äldsta ser vi i form av alla fornlämningar som finns i odlingslandskapet. I dag försöker man hålla kulturlandskapet öppet genom att låta bygden betas av boskap, vilket främjar biologisk mångfald.
Den moderna kulturmiljön i centrala Västerås består framför allt av en mycket stor mängd hus byggda efter andra världskriget. Centrum innehåller en rad byggnader från 1950- och 60-talet, vilka bildar en unik helhet. Staden har även ett stort antal bostadsområden från 1960–70 som håller en hög kvalitet. Se mer om staden Västerås.
Badelundaåsen öster om Västerås sträcker sig från Nyköping i söder till Siljanstrakten i norr. Längs åsen gick en av järnålderns viktigaste handelsvägar. När vikingatidens människor färdades mellan jordbruksbygderna vid Mälaren till skogstrakterna i norr följde man vägen på Badelundaåsens krön. Vid Badelunda möttes landvägar och vattenleder och platsen vid Anundshög blev en viktig knutpunkt. Badelundaåsen och Anundshögsområdet ligger cirka fem kilometer öster om centrala Västerås och är ett av Sveriges största fornlämningsområden. Längs åsen finns många olika typer av gravar och boplatser från järnålder och vikingatid.
Mälaren har varit en viktig transportled för Västerås. Redan under vikingatiden användes åmynningen som hamn och ändpunkt för landtrafik från Bergslagen.
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Västerås Kommun | ||||
---|---|---|---|---|
År | Invånare | |||
1968 | 111 647 | |||
1975 | 117 911 | |||
1980 | 117 487 | |||
1990 | 119 761 | |||
2000 | 126 328 | |||
2005 | 131 934 | |||
2008 | 134 684 | |||
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Tätorter
- Barkarö
- Dingtuna
- Enhagen-Ekbacken
- Hökåsen
- Irsta
- Kvicksund
- Kärsta och Bredsdal
- Munga
- Skultuna
- Tidö-Lindö
- Tillberga
- Tortuna
- Västerås
Småorter
- Abelsberg
- Kylla
- Litslunda
- Lospånga by
- Orresta
- Roligheten
- Råstock
- Sevalla
- Svanå
- Svenbo
- Åkesta
- Ändesta
- Örtagården
Församlingar
- Västerås-Badelunda församling
- Dingtuna-Lillhärads församling
- Kungsåra församling
- Lundby församling
- Norrbo församling
- Rytterne församling
- Skerike-Gideonsbergs församling
- Tillberga församling
- Västerås domkyrkoförsamling
- Västerås-Barkarö församling
- Önsta församling
Ytterligare kommunfakta
- Kortaste gatan: Lappgränd (25,1 meter)
- Längsta gatan: Vasagatan (3 250 meter)
- Längsta vägen: Köpingsvägen (6 000 meter)
- Längsta leden: Norrleden (7 850 meter)
- Äldsta gatan: Smedjegatan finns omnämnd på 1500-talet.
- Längsta gatunamnet: Gjutare Granströms gata
- Kortaste gatunamnet: Åvägen i Skultuna
- Antal namnsatta gator och vägar:
- gata 1 142 st
- väg 500 st
- led 9 st
- gränd 34 st
- stig 42 st
- Totalt antal gator och vägar: 1 727 st
- Befolkningsmässigt största tätorterna är:
- Västerås
- Skultuna
- Hökåsen
- Kommunens högsta punkt: Väggeberget (108 meter över havet)
- Kommunens lägsta punkt: Hamngatan (1,3 meter under havet)
- Kommunens centralpunkt: Lundamotet
- Länets centralpunkt: Gullarsbo, 2,5 kilometer väst om Svanå
- Största byggnaden: ICA:s centrallager, 90 998 m²
- Högsta byggnaden: Skrapan i Västerås är 81,4 m
- Antal fastigheter: 27 499 (3 december 2003)
- Minsta fastigheten: Västerås 1:15, 0,37 m²
- Största fastigheten: Ängsö gård, 66 416 100 m²
Politik
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de senaste valen till kommunfullmäktige i Västerås kommun. Fullmäktige har 61 mandat, varför det krävs minst 31 för att uppnå majoritet.
Under de här valen hade Västerås kommun totalt 65 fullmäktigemandat.
Valår | m | c | kd | fp | nyd | mp | s | v | Grafisk presentation | ||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1991 | 13 | 4 | 4 | 10 | 4 | 2 | 26 | 2 |
|
||||||||
1994 | 13 | 2 | 2 | 6 | 4 | 34 | 4 |
|
Under de här valen hade Västerås kommun totalt 61 fullmäktigemandat.
Valår | m | c | kd | fp | sd | mp | s | v | Grafisk presentation | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1998 | 13 | 2 | 6 | 6 | 4 | 24 | 6 |
|
||||||||
2002 | 9 | 3 | 4 | 10 | 4 | 27 | 4 |
|
||||||||
2006 | 14 | 4 | 4 | 8 | 4 | 23 | 4 |
|
Källa: SCB, Valmyndigheten
Efter kommunvalet i september 2006 bildar moderaterna, folkpartiet, centerpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet i Västerås i samverkan gemensam majoritet.
Vänorter
Västerås har åtta vänorter[3].
Västmanlands kommunförbund, landstinget, Västerås kommun och ett flertal av länets övriga kommuner har utvecklat ett samarbete med Pärnu län i Estland. Mälardalsrådet har tecknat ett samarbetsavtal med Lettland. Landstinget i Västmanland har tecknat ett samarbetsavtal med Gloucestershire i England. Länsstyrelsen i Västmanlands län, Västmanlands kommunförbund och landstinget har lagt grunden för ett samarbete med kommuner i Nedre Schlesien i Polen.
Vänortsförbindelser ska, enligt policybeslut inom kommunen, i första hand upprätthållas och utvecklas med de nordiska länderna och Kassel[3].
- Mall:Landsdata Finland Lahtis, Finland; Vänort sedan 1940-talet
- Mall:Landsdata Danmark Randers, Danmark; Vänort sedan 1947
- Mall:Landsdata Norge Ålesund, Norge; Vänort sedan 1947
- Mall:Landsdata Island Akureyri, Island; Vänort sedan 1953
- Mall:Landsdata Tyskland Kassel, Tyskland; Vänort sedan 1972
- Mall:Landsdata Bosnien och Hercegovina Banja Luka, Bosnien och Hercegovina; Vänort sedan 1967
- Mall:Landsdata Tjeckien České Budějovice, Tjeckien; Vänort sedan 1964
- Mall:Landsdata USA Phoenix, Arizona, USA;
Utbildning
Gymnasieskolor
Inom Västerås kommun finns åtta kommunala gymnasieskolor med sammanlagt 20 olika program och mer än 50 inriktningar. Dessutom finns ett tiotal fristående gymnasieskolor[4].
Kommunala
- Carlforsska gymnasiet
- Edströmska - Mälardalens Fordons- och Transportutbildningar är ett fordonstekniskt center invigt hösten 2004. Skolan är uppkallad efter Sigfrid Edström
- Hässlögymnasiet - är beläget på F1:s gamla flottiljområde. Här bedrivs utbildning på gymnasienivå till flygförare och flygmekaniker (inom ramen för det naturvetenskapliga programmet) samt flygmekaniker (inom ramen för Fordons- och Elprogrammen). Utbildningarna är riksrekryterande.
- Mälarstrandsgymnasiet startades 2006. Skolan är placerat i Västerås ångkraftverk. Skolan har bland annat ett treårigt yrkesinriktat individuellt program.
- Rudbeckianska gymnasiet - Sveriges första gymnasium; Nu bl.a. idrottsgymnasieskola fotboll
- Teknikcollege
- Wenströmska Gymnasiet - Västerås största gymnasieskola; idrottsgymnasieskola ishockey
- Skultuna gymnasieenhet
Fristående gymnasieskolor
- ABB Industrigymnasium - Specialutformat industritekniskt program
- Infokompgymnasiet
- Interkulturella Spanska Gymnasiet startade 2008
- IT-gymnasiet i Västerås
- John Bauergymnasiet
- Kopparlundsgymnasiet
- Kunskapsgymnasiet Västerås
- Västerås enskilda gymnasium
- Västerås fria gymnasium
- Västerås praktiska gymnasium
- Västerås ridgymnasium
- Västerås waldorfskolas gymnasium
- Walthers gymnasium
Folkhögskola
Västerås folkhögskola ligger nära Västerås centrum. Skolan grundades 1997. Skolan drivs som en ideell förening, och ej inom ramen för Västerås kommun.
Högskola
En av de största högskolorna i Sverige finns i Västerås kommun, Mälardalens högskola, som har campus både i Eskilstuna och i Västerås. Antalet elever är totalt över 10 000 elever och ca 1 000 anställda. Högskolan erbjuder ett brett utbud av utbildningar, främst inom teknik och naturvetenskap. Mälardalens högskola är som första högskola i världen miljöcertifierad enligt den internationella standarden ISO 14001.
Kultur
Teater
I Västerås finns både professionella teatergrupper och amatörteaterföreningar som Teater Västmanland, 4:e teatern, Teater Tropos, Studio Westmannia och Musikteaterföreningen Oliver.
Västerås teater invigdes 1915. I dag spelas teater på tre scener på Västerås Teater samt på utomhusscenen på Vallby friluftsmuseum. Nere i hamnkvarteren finns även Teater Västmanlands barn- och ungdomsscen Sigurdteatern. Även i Culturen i Kopparlunden och i Växhuset, vid Viktor Larssons plats, finns scener för teater, dans och musik. I Culturen har också teatergruppen 4:e teatern sin hemmascen och i Växhuset har Teater Tropos sin basverksamhet.
Konst
Västerås konstmuseums samlingar går tillbaka till 1919 då Västerås konstförening grundades. Under många år byggde föreningen successivt upp konstsamlingen som i dag omfattar cirka 8 000 verk av framför allt svenska konstnärer. År 1972 övertog Västerås stad konstsamlingen och har sedan dess drivit museiverksamheten, genom Västerås konstmuseum, i det gamla rådhuset vid Fiskartorget.
Bland samlingarna finns konstnärer representerade som Bror Hjorth, Ivan Aguéli och Eric Grate. Bland de äldre representerade verken finns bland annat en utmärkt samling av ett trettiotal teckningar gjorda av historiemålaren Carl Gustaf Hellqvist (1850–1890). Bland de senaste inköpen är konst av Charlotte Gyllenhammar och Anneè Olofsson. Bland övriga nyförvärv finns verk av Helen Dahlman, Andreas Eriksson, Peter Johansson, Eva Lindström, KG Nilson, Helmtrud Nyström och Rickard Sollman[5].
Offentliga konstverk
Den offentliga konsten inom Västerås kommun hanteras av Västerås konstmuseum. Det finns ungefär 300 offentliga konstverk som ägs av Västerås Stad. Utav dessa finns över hundra offentliga konstverk inom cityringen. [6] Nedan följer ett litet urval av offentliga konstverk inom kommunen.
Västerås fick sitt första offentliga konstverk då Gustav Vasas byst av CG Qvarnström avtäcktes 1864 i Vasaparken. Det skulle dröja till 1919, 55 år, innan nästa skulptur, Vattenlek av Elmberg, placerades ut i Stadsparken.
Vindarnas grotta av Eric Grate, invigdes 1969. Det beställdes i samband med byggandet av Västerås stadshus. Grottan är format likt ett segel som tar emot de ljudande vindarna, ljudet av klockspelet från Stadshustornet och bruset från Svartån.
Aseaströmmen, invigt 1989, av konstnären Bengt Göran Broström på Stora torget i Västerås har blivit en populärt konstverk i stadsbilden. Verket föreställer arbetare som cyklande tog sig till och från jobbet i 1930–50-talens Västerås.
Fasadutsmyckning är en fasadutsmyckning i hårdbränd lera från 1960 av Per Lindecrantz.
Sommarsöndag är en staty i brons, föreställande ett ungt par och är cirka två meter hög. Konstnär Oscar Antonsson. Den står invid Köpingsvägen vid Sundemans backe, mellan Stallhagen och Oxbacken.
Västeråskonstnären Mikael Genberg har blivit internationellt uppmärksammad för sina installationer på temat alternativa boendemiljöer. Hotell Hackspett är hotellet där gästen hissas upp i ett träd 13 meter över Vasaparken. På Utter Inn i Mälaren bor gästen under vattenytan, med panoramafönster åt alla håll.
Ett av de nyare konstverken i Västerås är den sju meter långa och 2,3 meter höga Windshield som är placerad i Östra hamnen. Det är ett vindskydd i hårdplast som går att flytta längs en tågräls i en cirkel med 14 meters diameter. Konstnären Carsten Höller betraktas som en av samtidens internationellt mest framstående konstnärer[7].
Exempel på andra konstverk i Västerås är:
- Instabil av Lars Englund, vid konstmuseet vid Fiskartorget (1994)
- Tjuren av Allan Runefelt, pryder sin plats vid Stadshuset Fiskartorget (1963)
- Utsmyckning av stadshusets västfasad är gjord av Lennart Källström (1962–1966)
- Vardag (Tvätterskan) av Yngve Andersson (1968) är placerad vid Djäknebron
- På Viktor Larssons plats finns Kunskapens träd placerad utanför Växhuset
- Familjen i brons av Ivar Johnsson från 1957, Östra Ringvägen
Musik
Västerås kommun och Västmanlands läns landsting är huvudmän för Västmanlandsmusiken. Västmanlandsmusiken har tre fristående enheter:
Västerås Sinfonietta är en av Sveriges äldsta orkestrar med rötter i det musiksällskap som startades 1883. Orkestern består av 30 musiker anställda på halvtid, orkesterchef, Hannu Koivula som chefdirigent/konstnärlig ledare sedan 2002, inspicient samt not- & publikansvarig.[8].
Länsmusiken i Västmanland som har i uppdrag att stötta och utveckla musik- och danslivet i Västmanlands län. Vestmanniaensemblen är Länsmusikens enda fasta musikerkonstellation. Man håller ett stort antal konserter med cirka 78 000 besökare för år 2006[8]. De offentliga konserter är sammansatta av olika sorters musik; kammarmusik, jazz, folkmusik och underhållning är huvudgenrerna. För kammarmusiken svarar framför allt länets tre kammarmusikföreningar i Skinnskatteberg, Köping och Västerås samt enskilda arrangörer. För jazzmusiken finns Jazzligan i Fagersta, Sala Jazzklubb samt Jazzens Vänner i Västerås. Ett blandat utbud, gärna med inslag av folkmusik, erbjuds av bland andra Arboga Musikförening och Musik i Hed, länets musik- och kulturskolar samt kommunernas kulturförvaltningar. Speciellt jazzscenen i Västerås har fått genomslag såväl nationellt som internationellt.
Västerås konserthus invigdes den 7 september 2002. Under verksamhetsåret 2005 hade konserthuset sammanlagt 94 259 besökare vid 212 evenemang. Västerås konserthus har två salar med 900 respektive 200 platser.
Musikutbildning: Västerås kommun har musikutbildning som spänner över alla åldrar, allt ifrån små barn till högskolestuderande. Tillsammans med Mälardalens högskola har Västerås kommun initierat högre utbildning i såväl kammarmusik som körsång.
Litteratur
Västerås stadsbibliotek består av ett huvudbibliotek, sex filialer, en bokbuss och en webbplats.
I Västerås föddes den internationellt berömde författaren och filosofen Lars Gustafsson.
Västerås stad inrättade 1997 ett litterärt pris, Tomas Tranströmerpriset, för att hedra poeten Tomas Tranströmer som var bosatt i Västerås under tiden 1965-2000. Prisets ändamål är att belöna ett högtstående författarskap i Tomas Tranströmers anda. Priset utdelas vartannat år till en lyriker från Norden eller annat land som gränsar till Östersjön.
Museer
- Västmanlands läns museum
- Västerås konstmuseum
- Vallby friluftsmuseum
- Västerås skolmuseum
- Västerås flygmuseum
- Västerås fritidsbåtsmuseum
- Engsö slott
- Tidö slott - leksaksmuseum
- Skultuna bruks- och hembyggdsmuseum - Skultuna Messingsbruk
- Domkyrkans museum
Källor
- ↑ Nationalencyklopedin
- ↑ Projekt Runeberg: Nordisk Familjebok
- ↑ 3,0 3,1 Västerås vänorter
- ↑ Gymnasier i Västerås
- ↑ Västerås konstmuseum inköp 2005
- ↑ [1] Konst i Västerås
- ↑ Konst i Stadsmiljö
- ↑ 8,0 8,1 Västmanlandsmusiken
Externa länkar
- Västerås kommun
- Nyheter Från Västerås
- Wikimedia Commons har media som rör Västerås kommun
|