Fagersta kommun
Från Rilpedia
| Fagersta kommun | |
 Fagersta kommunvapen |
|
| Län | Västmanlands län |
| Landskap | Västmanland |
| Domsaga | Västmanlands domsaga |
| Centralort | Fagersta |
 |
|
| Folkmängd • Totalt |
184:e av 290 12 202 invånare |
| Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
235:e av 290 312,13 km² 270,74 km² 41,39 km² |
| Befolkningstäthet • Totalt |
97:e av 290 45,1 invånare/km² |
| Kommunkod | 1982 |
| Webbplats | www.fagersta.se |
| Befolknings- och arealfakta från SCB 31/12 2006. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. | |
|---|---|
Fagersta kommun är en kommun i Västmanlands län i Centralort är Fagersta.
Fagersta kommun genomkorsas av järnvägarna Ludvika–Västerås och Avesta/Krylbo–Örebro samt riksvägarna 66 och 68.
Innehåll |
Administrativ historik
I Västanfors landskommun inrättades år 1927 municipalsamhället Västanfors. Kommunen omvandlades 1944 till Fagersta stad, med namn efter den dominerande arbetsgivaren Fagersta Bruk, varvid municipalsamhället upplöstes. Vid kommunreformen 1952 gick Västervåla upp i Ramnäs landskommun. 1963 lades Ramnäs samman med Surahammars kommun, varifrån Västervåla år 1967 överfördes till Fagersta. År 1971 blev Fagersta stad en kommun av enhetlig typ utan territoriell förändring.
Kommunvapnet
Blasonering: Sköld: styckad av silver, vari ett blått järnmärke och blått, vari en lilja av silver, och däröver en av en vågskura bildad, blå ginstam belagd med ett bevingat hjul av silver.
Den nedre delen av vapnet, alltså liljan och järnsymbolen, utgjorde vapen för Fagersta Bruks AB och skapades 1941. Bolaget försökte få vapnet fastställt av Kungl Maj:t, vilket dock inte lyckades, då vapen för enskilda företag inte kunde få kunglig fastställelse. Sedan Västanfors kommun blivit stad, med namn efter bruket, gjordes ett tillägg till företagsvapnet och den övre delen med vinghjulet som järnvägssymbol och vågskuran som symbol för Strömsholms kanal. Detta vapen fastställdes 1947. 1974 registrerades det i PRV enligt de nya reglerna för kommunala vapen.
Historia
Fagersta fram till järnåldern
Fagerstas historia är fram till 1900-talet stark förknippad med järn- och ståltillverkning. Redan på stenåldern bodde dock människor inom den nuvarande kommunen, flera boplatser finns belagda från denna tid. Från yngre järnåldern är ett mindre gravfält känt. De välbevarade blästerugnarna i Dunshammar, 3 km söder om Ängelsberg, härrör från denna tid. Under arkeologiska utgrävningar på 1970- och 80-talet konstaterades att blästerugnarna fanns redan på 600-talet. Järnmalmen som man använde var s.k. sjömalm, och togs upp från den intilliggande sjön Åmänningen. Dunshammar är en av de äldsta platserna i Sverige för järnframställning man idag vet om.
Järnframställningen ökar under medeltiden
Från medeltiden finns flera lämningar efter både järnmalmsbrytning och hyttor i kommunen. I Semla, vid Strömsholms kanal, fanns redan under 1300-talet flera gruvor och ett mäktigt järnbruk. Järnbruket lades ned på 1800-talet, men gruvverksamheten fortsatte fram till 1960-talet. Även de senare betydelsefulla järnbruken i bl.a. Ängelsberg och Västanfors hade anor tillbaka i medeltiden.
Fagersta bruk
Vid Kolbäcksån anlades 1611 en stångjärnshammare på en plats där järnframställning också pågått sedan medeltiden. Hammaren blev början till Fagersta bruk, runt vilket så småningom ett samhälle växte fram. Utvecklingen gick dock relativt sakta, först under slutet av 1800-talet kom Fagerstas stora expansion i samband med industrialiseringen och utvecklingen av götstålsprocesserna. År 1873 bildades Fagersta Bruks AB (från 1971 Fagersta AB), ett modernt industriföretag, som bestod ända fram till 1970-talets stålkris, och slutligen avvecklades 1984. Dagens stålindustri sysselsätter emellertid nästan lika många som gamla Fagersta AB gjorde.
Fagersta blir stad
I takt med att järnbruket växte uppfördes i början av 1900-talet stora områden med arbetarbostäder i brukets regi. Egnahemsrörelsen hjälpte också till att samhället växte till ytan. Den 1 januari 1944 erhöll Fagersta stadsrättigheter, och slogs då ihop med det närbelägna stations- och brukssamhället Västanfors. Fagersta centrum fick sitt nuvarande utseende under 1950- 60- och 70-talen.
Demografi
Kommunen, som i dag har ca 12 200 invånare, har under den senaste tioårsperioden minskat sin befolkning med ca 1 500 personer. Den främsta orsaken till detta är ökad utflyttning. Fagersta kommun har även en äldre befolkning än landet i dess helhet. Majoriteten (89%) av befolkningen bor i centralorten.
Näringsliv
Näringslivet i kommunen är starkt koncentrerat till centralorten, vilken fram till för 20 år sedan var en bruksort dominerad av en stor arbetsgivare. Efter att Fagersta AB upphörde som koncern 1984 togs dess produktion, vilken var inriktad på specialstål dock över av ett antal andra stålföretag. Dessa företag är: Seco Tools AB (hårdmetallverkstyg för skärande bearbetning – ca 1000 anställda i F.), Atlas Copco Secoroc AB (bergborrar – ca 500 anställda i F), Fagersta Stainless AB (rostfri valstråd och dragen tråd – ca 330 anställda) och Outokumpu Stainless Tubular Products AB (svetsade rostfria rör – 180 anställda i F.). Tillsammans sysselsätter idag stålindustrin ca. 25% av kommunens befolkning.
Andra större företag är AB Karl Hedin (trävaror) och AB Västanfors Industrier (stålbyggnader).
Natur
Kommunen, som ligger i Bergslagens malmregion, har en berggrund vilken utgörs av sura vulkaniska bergarter, som utsatts för veckning och omvandling. När berggrunden bildades avsattes också järnmalmer. Det viktigaste malmstråket inom kommunen ligger nordväst om centralorten (Fagersta) och följer berggrundens sydväst–nordöstliga huvudriktning. I detta område har tidigare funnits flera gruvor. Den största var Stortäktsgruvan i Semlaområdet. Rudgruvan var Fagersta Bruks egen gruva och bröts in på 1960-talet. Vid Svartberget, norr om Hedkärra, har det tidigare brutits kalksten. Den kalkrika berggrunden återspeglas i områdets flora. Geografin präglas av smala dalgångar, som har samma riktning som järnmalmsfältet. I de lägre partierna vid Kolbäcksån och sjön Aspen finns sammanhängande stråk med sediment och öppen kulturmark. Området är i övrigt huvudsakligen beväxt med skog på morän eller myrmark.
Turism
Besöksmålen är många i Fagersta kommun. I Ängelsberg finns bl.a. världens äldsta bevarade oljeraffinaderi (beläget på Oljeön i sjön Åmänningen) och det av UNESCO förklarade världsarvet Engelsbergs bruk. Även Ängelsbergs järnvägsstation från 1900 är värt ett besök. I den östra utkanten av Ängelsberg ligger invid Ennora i skarven mellan sjöarna Åmänningen och Lilla aspen Sjöbergsgården. Den inhyste fram till och med år 1996 en sommarkoloni för barn och unga från Stor-Stockholm. Numera tjänstgör den som LSS-boende för psykiskt funktionsnedsatta. I Västanfors hembygdsgård vid Strömsholms kanal finns, förutom det vanliga beståndet av lokala almogebyggnader, Västanfors herrgård, en gammal slussvaktarstuga och Västanfors kyrka.
Bland naturupplevelser kan Bruksleden, som passerar igenom kommunen, nämnas. Leden går bl.a. förbi Fagersta kommuns högsta punkt Högbyn, som ligger 241 m över havet, det gamla järnbruket Trummelsberg och utsiktstornet vid Landsberget (kommunens näst högsta punkt, 217 m över havet). Det finns ytterligare ett antal vandringsleder och kommunen har även 3 naturreservat, Svartberget, Jonhagen och Jönsbacken.
Här listas några av kommunens viktigaste sevärdheter:
- Dunshammar
- Engelsbergs bruk
- Oljeön
- Strömsholms kanal
- Västanfors gamla kraftstation
- Västanfors hembygdsgård
- Västanfors kyrka
- Trummelsberg
- Ombenning
- Melings hyttruiner
- Fagersta bruksmuseum
- Rune Lindström museet
- Skolmuseet
- Skansenmuseet
- Kolarbystigen
- Flobystigen
Orter i Fagersta kommun
Politik
Fagersta kommun hade i de här valen totalt 41 fullmäktigemandat.
| Valår | M | C | KD | FP | MP | S | V | APK | Grafisk presentation | Röstande: | |||||||
| 1973 | 3 | 7 | 4 | 24 | 3 |
|
|||||||||||
| 1976 | 3 | 6 | 4 | 24 | 4 |
|
|||||||||||
| 1979 | 4 | 5 | 4 | 24 | 2 | 2 |
|
||||||||||
| 1982 | 6 | 4 | 2 | 24 | 3 | 2 |
|
||||||||||
| 1985 | 6 | 3 | 4 | 21 | 4 | 3 |
|
||||||||||
| 1988 | 5 | 3 | 4 | 21 | 5 | 3 |
|
||||||||||
| 1991 | 6 | 3 | 2 | 3 | 20 | 5 | 2 |
|
|||||||||
| 1994 | 5 | 2 | 1 | 2 | 1 | 21 | 9 |
|
75,60% |
Fagersta kommun hade i de här valen totalt 35 fullmäktigemandat.
| Valår | M | C | KD | FP | S | V | Grafisk presentation | Röstande: | Styre: | ||||||
| 1998 | 5 | 1 | 1 | 1 | 10 | 16 |
|
77,07% | |||||||
| 2002 | 3 | 1 | 1 | 1 | 10 | 19 |
|
75,61% | |||||||
| 2006 | 3 | 1 | 1 | 1 | 8 | 21 |
|
76,15% | V |
m=Moderaterna, c=Centerpartiet, kd=Kristdemokraterna, fp=Folkpartiet, sd=Sverigedemokraterna, mp=Miljöpartiet, s=Socialdemokraterna, v=Vänsterpartiet, apk=Arbetarepartiet kommunisterna.
Källa: Valmyndigheten, SCB.
Kända personer som är födda i Fagersta
- Anitra Steen, vd för Systembolaget och Göran Perssons fru
- Lennart Hellsing, författare
- Ulf Samuelsson, ishockeyspelare
- Tomas Sandström, ishockeyspelare
- The Hives, Rockband
Se även
Externa länkar
- Fagersta kommun
- Wikimedia Commons har media som rör Fagersta kommun
|
|||||||||||
