Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
Koordinater: 59°56′58″N 17°52′46″O / 59.94944, 17.87944
Rasbo kyrka är en sockenkyrka i Rasbo församling i Olands och Frösåkers kontrakt av Uppsala stift. Kyrkan ligger i Gåvsta vid länsväg 288 cirka 12 km nordost om Uppsala, i Uppsala kommun, Uppland.
Kyrkobyggnaden och historik
Kyrkan är en av de största landsortskyrkorna i Uppland. Uppgifter om en källa under tornet tyder på att den kan ha grundlagts som dopkyrka. Det är en medeltida gråstenskyrka med latinsk korsplan, västtorn, vapenhus i söder och sakristia i norr. Kyrkans gavelrösten är dekorerade med blinderingar. Den spetsbågiga sydportalen har rikt profilerad tegelomfattning. Västra korsarmen och tornet anses ha uppförts vid slutet av 1200-talet, då förmodligen som långhus med smalare kor. Lancettformade fönster med gråstensomfattning i torn och långhus. Vapenhuset, med sekundärt valv, tillkom senare, förmodligen i början av 1300-talet. Omkring 1400-talets mitt slogs långhusets valv, kalkmålningarna är enligt inskrift daterade 1456. Mot medeltidens slut utvidgades kyrkan med nytt kor, korsarmar och sakristia. Kyrkans exteriör putsades i gult och fönster upptogs och förstorades på 1760-talet. Tornhuven tillkom 1802, efter det senaste av två blixtnedslag i tornets historia. 1827 fick fönstren sin nuvarande storlek, och tornet skildes från långhuset. Interiören återfick sin mer ursprungliga karaktär vid 1925-års restaurering. I kyrkan lägger man märke till det nya Mariakoret i norra korsarmen med altarskåp i ikonteknik av Bengt Olof Kälde. Kälde har också gjort en större väggmosaik i församlingshemmet med motiv från Rasbobygden.
Inventarier
- Krucifix av ek av Rasbomästaren (enl. NE), från 1300-talets första fjärdedel, (bilder).
- Krucifix av ek från verkstad i mälardalen, från 1400-talets andra hälft, (bilder).
- Kalkmålning, mälardalsskolan 1453, (bilder).
- Altaruppsats av gotländsk sandsten, skänkt 1649 av Frötunas ägare riksrådet och amiralen Åke Ulfsparre till Broxvik och hans hustru Margareta Kyle till Älvgärde.
- Predikstol skänkt av Åke Ulfsparre
- Dopfunt i gotländsk sandsten, skänkt 1950 av kyrkliga ungdomskretsen.
- Glasmålningar i korfönstren efter skisser av Olle Hjortzberg.
- Mariaikon i Mariakoret målad av heraldikern Bengt Olof Kälde.
- Storklockan, gjuten 1583, spräckt 1708 och omgjuten 1710 av Gerhard Meyer, Stockholm.
- Lillklockan, omgjuten två gånger, 1684 och 1694, hos Hans Jacob Bierman, Stockholm och sedan en tredje gång, 1723, hos Gerhard Meyer.
- Tredje klockan är av medeltida ursprung och användes av tornuret.
Orglar
Hedlundpositivet
- 1747 Vid en allmän sockenstämma den 7 juni 1747 är det ingen som har något att erinra mot förslaget att man ”måtte få Orgewerk” i sin stora kyrka. Kostnaden skulle tas ut genom frivilliga sammanskott. ”Hofjägmästarn Wällborne Herr Joh: Gust. Gyllenkrok” på Frötuna åtar sig att beställa ett orgelverk i Stockholm och så småningom upprättas ett kontrakt med orgelbyggare Olof Hedlund om ett 11-stämmigt positiv.
- 1749: Vid Olof Hedlunds död den 20 april är arbetet dock ej riktigt klart, utan positivet färdigställs av vagnmakare, akademismed och amatörorgelbyggare Carl Holm, Uppsala (†1764), som utför intonation och stämning av verket.
Ursprunglig disposition (rekonstruerad):
- 1776: Reparation och ev. tillbyggnad av bihangspedal av organisten och orgelbyggaren Nicolaus (Nils) Söderström, Nora (1730-1810).
- 1789: Renovering, ”ny temperatur” och ”General-stämning” av orgelbyggare Carl Wåhlström, Stockholm (1736-efter 1789).
- 1830: Renovering och insättning av nya trumpetstämmor av orgelbyggare Pehr Zacharias Strand, Stockholm (1797-1844).
- 1851: Renovering och utbyte av Mixtur IV chor. mot Fugara 8’ av organist & amatörorgelbyggare Pehr Hedström, Norrala (1817-1876).
- 1895: Reparation och rengöring av instrumentmakare & orgelreparatör Sven Otto Creutz, Mariefred (1844-1900).
Åkerman & Lunds-orgeln
Disposition:
Kororglar
Disposition:
Se även
Externa länkar och källor
Litteratur och källor
- Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund 1973. ISBN 91-7114-046-8.
- Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm 1985. ISBN 91-7118-499-6.
- Birger Olsson: Olof Hedlund, orgelbyggare, Göteborgs universitet, Institutionen för musikvetenskap, GOArt (1998), ISBN 91-85974-48-X
