Från Rilpedia

Baptisterium (av grek. baptisterion, eg. "simbassäng"), dopkyrka, dopkapell, var under antiken och medeltiden en kyrka med dopbassäng i vilken dop förrättades. Sådana kyrkor var i regel helgade åt Johannes Döparen och oftast runda eller åttkantiga och försedda med kupoltak. I mitten fanns en cistern eller bassäng med vatten vari den nakna dopkandidaten nedsänktes tre gånger (se även diakonissa).

Det äldsta kända baptisteriet (från c:a 230) har påträffats i Dura-Europos vid Eufrat.

Sedermera, då barndopet blivit vanligt, ersattes cisternen av en dopfunt. I Italien fanns ganska länge bruket att bygga baptisterier kvar, och där finns också en mängd berömda dopkyrkor i Rom, Florens, Pisa, Ravenna, Parma m.fl. ställen.