Linköpings kommun
Från Rilpedia
| Linköpings kommun | |
 Linköpings kommunvapen |
|
| Län | Östergötlands län |
| Landskap | Östergötland |
| Domsaga | Linköpings domsaga |
| Centralort | Linköping |
 |
|
| Folkmängd • Totalt |
5:e av 290 141 863 invånare |
| Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
68:e av 290 1 575,91 km² 1 435,80 km² 140,11 km² |
| Befolkningstäthet • Totalt |
48:e av 290 98,8 invånare/km² |
| Kommunkod | 0580 |
| Webbplats | www.linkoping.se |
| Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1] | |
|---|---|
Linköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Linköping.
Innehåll |
Administrativ historik
Linköpings stad och 31 omgivande landskommuner, tillkomna som kommuner år 1863, sammanfogades steg för steg i olika konstellationer och kom år 1971 att bilda den nuvarande kommunen.
År 1894 bildades i Sankt Lars landskommun ett municipalsamhälle. Detta och hela kommunen inkorporerades 1911 i Linköpings stad. Nästa betydande förändring skedde vid den landsomfattande kommunreformen 1952 då följande "storkommuner" bildades: Askeby (av de tidigare kommunerna Askeby, Bankekind, Vårdsberg och Örtomta), Åkerbo (av Gistad, Lillkyrka, Rystad, Törnevalla, Östra Harg och Östra Skrukeby), Landeryd (av Landeryd), Kärna (av Kaga, Kärna, Ledberg och Slaka), Vårdnäs (av Skeda, Vist och Vårdnäs), Norra Valkebo (av Björkeberg, Rappestad, Sjögestad, Vikingstad och Västerlösa), Södra Valkebo (av Gammalkil, Nykil och Ulrika) och Vreta kloster (av Flistad, Ljung, Stjärnorp och Vreta kloster). Redan 1961 var det dags för de 1952 bildade Askeby och Åkerbo kommuner att gå samman under namnet Åkerbo och 1963 inkorporerades Landeryd i Linköpings stad. År 1967 fördes även Kärna till staden. Staden blev Linköpings kommun när den 1971 förenades med resten av de i området år 1952 bildade landskommunerna.
Kommunvapnet
Blasonering
Blasonering: I blått fält ett lejonansikte av guld med röd beväring.
Vapenbilden i Linköpings kommunvapen härstammar från stadens äldsta sigill från slutet av 1200-talet och vapnet fastställdes av Kungl. maj:t 1946. Efter den nya kommunens tillkomst registrerades vapnet av denna hos PRV år 1974.
Politik
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de tre senaste valen till kommunfullmäktige i Linköpings kommun. Fullmäktige har 79 mandat.
| Valår | m | c | kd | fp | mp | s | v | Grafisk presentation | % | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1998 | 19 | 4 | 11 | 5 | 5 | 28 | 7 |
|
81,20 | |||||||
| 2002 | 14 | 6 | 8 | 10 | 4 | 31 | 6 |
|
80,95 | |||||||
| 2006 | 21 | 6 | 6 | 7 | 6 | 29 | 4 |
|
82,61 |
Källa: Valmyndigheten
Valet 2006 resulterade i en valframgång för moderaterna. Tillsammans med folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet bildade de Allians för Linköping. Ordförande i kommunstyrelsen är Paul Lindvall (M). Kommunfullmäktiges ordförande Ann-Cathrine Hjerdt (M) har titeln borgmästare. Lena Micko (S) är ledare för den politiska oppositionen. Andra ledande politiker inom Allians för Linköping är Muharrem Demirok (C), Bengt Olsson (FP) och Jan-Willy Andersson (KD).
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Linköpings Kommun 1810-2008 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1810 | 33 340 | |||
| 1820 | 34 578 | |||
| 1830 | 37 227 | |||
| 1840 | 40 248 | |||
| 1850 | 41 945 | |||
| 1860 | 44 828 | |||
| 1870 | 46 543 | |||
| 1880 | 48 344 | |||
| 1890 | 48 850 | |||
| 1900 | 49 286 | |||
| 1910 | 54 401 | |||
| 1920 | 58 994 | |||
| 1930 | 61 353 | |||
| 1940 | 68 389 | |||
| 1950 | 83 641 | |||
| 1960 | 93 501 | |||
| 1970 | 104 646 | |||
| 1980 | 112 600 | |||
| 1990 | 122 268 | |||
| 2000 | 133 168 | |||
| 2008 | 141 863 | |||
| Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU. | ||||
Största arbetsgivare
Förutom kommunen, landstinget och universitetet finns följande stora arbetsgivare inom kommunen:
Sjukvård
Universitetssjukhuset i Linköping
Utbildning
Tätorter i Linköpings kommun
|
Församlingar och kyrkobyggnader
Kultur
Linköpings kommun bedriver modersmålsundervisning på 34 olika språk.
- Den akademiska damkören LINNEA
- Linköpings Akademiska Orkester
- Linköpings Studentsångarförening Lihkören
- Linköpings symfoniorkester
- Östgöta blåsarsymfoniker
- Östgöta Barock
- Östgöta Kammarkör
- Östergötlands länsmuseum
Sport
Vänorter
- Mall:Landsdata Finland Joensuu, Finland
- Mall:Landsdata Island Ísafjarðarbær, Island
- Mall:Landsdata Norge Tønsberg, Norge
- Mall:Landsdata Österrike Linz, Österrike
- Mall:Landsdata Italien Pietrasanta, Italien
- Mall:Landsdata Litauen Kaunas, Litauen
- Mall:Landsdata Rumänien Oradea, Rumänien
- Mall:Landsdata Kina Guangzhou, Kina
- Mall:Landsdata Kina Macau, Kina
- Mall:Landsdata Nicaragua Estelí, Nicaragua
- Mall:Landsdata Tanzania Morogoro, Tanzania
- Mall:Landsdata USA Palo Alto, USA
Mall:Landsdata Danmark Roskilde, Danmark valde att under sommaren 2007 säga upp sitt vänortsavtal med Linköping.[1]
Referenser
- ↑ ”Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31/12/2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____159277.aspx. Läst 5 mars 2009.
Externa länkar
- Linköpings kommun
- Wikimedia Commons har media som rör Linköpings kommun
|
|||||||||||
