Ords 8

2: Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
3: Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
4: Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
5: Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
6: Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
7: Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
8: Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
9: De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
10: Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
11: Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
12: Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
13: Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
14: Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
15: Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
16: Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
17: Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
18: Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
19: Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
20: På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
21: till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
22: HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
23: Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
24: Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
25: Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
26: när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
27: När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
28: när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
29: när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar -
30: då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
31: jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
32: Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
33: Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
34: Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
35: Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
36: Men den som går miste om mig han skadar sig själv; (8:37) alla de som hata mig, de älska döden.

 

2: She standeth in the top of high places, by the way in the places of the paths.
3: She crieth at the gates, at the entry of the city, at the coming in at the doors.
4: Unto you, O men, I call; and my voice is to the sons of man.
5: O ye simple, understand wisdom: and, ye fools, be ye of an understanding heart.
6: Hear; for I will speak of excellent things; and the opening of my lips shall be right things.
7: For my mouth shall speak truth; and wickedness is an abomination to my lips.
8: All the words of my mouth are in righteousness; there is nothing froward or perverse in them.
9: They are all plain to him that understandeth, and right to them that find knowledge.
10: Receive my instruction, and not silver; and knowledge rather than choice gold.
11: For wisdom is better than rubies; and all the things that may be desired are not to be compared to it.
12: I wisdom dwell with prudence, and find out knowledge of witty inventions.
13: The fear of the LORD is to hate evil: pride, and arrogancy, and the evil way, and the froward mouth, do I hate.
14: Counsel is mine, and sound wisdom: I am understanding; I have strength.
15: By me kings reign, and princes decree justice.
16: By me princes rule, and nobles, even all the judges of the earth.
17: I love them that love me; and those that seek me early shall find me.
18: Riches and honour are with me; yea, durable riches and righteousness.
19: My fruit is better than gold, yea, than fine gold; and my revenue than choice silver.
20: I lead in the way of righteousness, in the midst of the paths of judgment:
21: That I may cause those that love me to inherit substance; and I will fill their treasures.
22: The LORD possessed me in the beginning of his way, before his works of old.
23: I was set up from everlasting, from the beginning, or ever the earth was.
24: When there were no depths, I was brought forth; when there were no fountains abounding with water.
25: Before the mountains were settled, before the hills was I brought forth:
26: While as yet he had not made the earth, nor the fields, nor the highest part of the dust of the world.
27: When he prepared the heavens, I was there: when he set a compass upon the face of the depth:
28: When he established the clouds above: when he strengthened the fountains of the deep:
29: When he gave to the sea his decree, that the waters should not pass his commandment: when he appointed the foundations of the earth:
30: Then I was by him, as one brought up with him: and I was daily his delight, rejoicing always before him;
31: Rejoicing in the habitable part of his earth; and my delights were with the sons of men.
32: Now therefore hearken unto me, O ye children: for blessed are they that keep my ways.
33: Hear instruction, and be wise, and refuse it not.
34: Blessed is the man that heareth me, watching daily at my gates, waiting at the posts of my doors.
35: For whoso findeth me findeth life, and shall obtain favour of the LORD.
36: But he that sinneth against me wrongeth his own soul: all they that hate me love death.

 

2: Ylös kummuille, tien viereen, polkujen risteyksiin hän on asettunut.
3: Porttien pielissä, kaupungin portilla, oviaukoissa hän huutaa:
4: "Teitä minä kutsun, miehet, ja ihmislapsille kaikuu minun ääneni.
5: Tulkaa, yksinkertaiset, mieleviksi; tulkaa järkeviksi, te tyhmät.
6: Kuulkaa, sillä jalosti minä puhun, ja avaan huuleni puhumaan, mikä oikein on;
7: sillä totuutta minun suuni haastaa, ja jumalattomuus on minun huulilleni kauhistus.
8: Vanhurskaat ovat minun suuni sanat kaikki, ei ole niissä mitään petollista, ei väärää.
9: Ne ovat kaikki oikeat ymmärtäväiselle, suorat niille, jotka löysivät tiedon.
10: Ottakaa minun kuritukseni, älkääkä hopeata, ja tieto ennen valituinta kultaa.
11: Sillä parempi on viisaus kuin helmet, eivät mitkään kalleudet vedä sille vertaa.
12: Minä, viisaus, olen perehtynyt mielevyyteen, olen löytänyt tiedon ja taidollisuuden.
13: Herran pelko on pahan vihaamista. Kopeutta ja ylpeyttä, pahaa tietä ja kavalaa suuta minä vihaan.
14: Minulla on neuvo ja neuvokkuus; minä olen ymmärrys, minulla on voima.
15: Minun avullani kuninkaat hallitsevat, ruhtinaat säädöksensä vanhurskaasti säätävät.
16: Minun avullani päämiehet vallitsevat ja ylhäiset, maan tuomarit kaikki.
17: Minä rakastan niitä, jotka minua rakastavat, ja jotka minua varhain etsivät, ne löytävät minut.
18: Minun tykönäni on rikkaus ja kunnia, ikivanha varallisuus ja vanhurskaus.
19: Minun hedelmäni on parempi kuin kulta, kuin puhtain kulta, minun antamani voitto valituinta hopeata parempi.
20: Minä vaellan vanhurskauden polkua, oikeuden teitten keskikohtaa,
21: antaakseni niille, jotka minua rakastavat, pysyvän perinnön ja täyttääkseni heidän aarrekammionsa.
22: Herra loi minut töittensä esikoiseksi, ensimmäiseksi teoistaan, ennen aikojen alkua.
23: Iankaikkisuudesta minä olen asetettu olemaan, alusta asti, hamasta maan ikiajoista.
24: Ennenkuin syvyyksiä oli, synnyin minä, ennenkuin oli lähteitä, vedestä rikkaita.
25: Ennenkuin vuoret upotettiin paikoilleen, ennen kukkuloita, synnyin minä,
26: kun hän ei vielä ollut tehnyt maata, ei mantua, ei maanpiirin tomujen alkuakaan.
27: Kun hän taivaat valmisti, olin minä siinä, kun hän veti piirin syvyyden pinnalle,
28: kun hän teki vahvoiksi pilvet korkeudessa, kun syvyyden lähteet saivat voiman,
29: kun hän merelle asetti sen rajat, että vedet eivät kävisi hänen käskynsä yli, kun hän vahvisti maan perustukset,
30: silloin minä hänen sivullansa hoidokkina olin, ihastuksissani olin päivästä päivään ja leikitsin hänen edessänsä kaikin ajoin;
31: leikitsin hänen maanpiirinsä päällä, ja ihastukseni olivat ihmislapset.
32: Siis te, lapset, kuulkaa minua; autuaat ne, jotka noudattavat minun teitäni!
33: Kuritusta kuulkaa, niin viisastutte; älkää sen antako mennä menojaan.
34: Autuas se ihminen, joka minua kuulee, valvoo minun ovillani päivästä päivään, vartioitsee minun ovieni pieliä!
35: Sillä joka minut löytää, löytää elämän ja saa Herran mielisuosion.
36: Mutta joka menee minusta harhaan, saa vahingon sielullensa; kaikki, jotka minua vihaavat, rakastavat kuolemaa."