Eslövs kommun

Från Rilpedia

Version från den 5 maj 2009 kl. 10.35 av Grillo (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 55°48′N 13°22′O / 55.8, 13.367

Eslövs kommun
Eslövs kommunvapen
Eslövs kommunvapen
Län Skåne län
Landskap Skåne
Domsaga Lunds domsaga
Centralort Eslöv
Eslövs kommun i Skåne län
Folkmängd
 • Totalt
80:e av 290
31 123 invånare
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal
208:e av 290
426,51 km²
421,66 km²
4,85 km²
Befolkningstäthet
 • Totalt
73:e av 290
73,8 invånare/km²
Kommunkod 1285
Webbplats www.eslov.se
Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1]

Eslövs kommun är en kommun i Skåne län. Eslövs kommun ingår sedan 2005 i Stormalmö enligt SCB:s definition. Eslöv är centralort i kommunen. Sånglärkan är Eslövs kommunfågel.

Innehåll

Administrativ historik

Vägverkets skylt längs riksväg 17 vid dagens gräns mellan Höörs och Eslövs kommuner.

Dagens kommun har i flera steg bildats av de tjugo socknar i området som, när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft år 1863, inrättades som landskommuner.

År 1875 bröts en del av Västra Sallerups kommun ut och bildade Eslövs köping. I den resterande delen inrättades 1894 ett municipalsamhälle med namnet Västra Sallerup. År 1909 delades kommunen ånyo i och med att Västra Sallerups municipalsamhälle inkorporerades med Eslövs köping, som 1911 ombildades till Eslövs stad. Ytterligare två municipalsamhällen inrättades. Dessa var Löberöd i Hammarlunda och Högseröds kommuner år 1899 samt Marieholm i Reslövs kommun år 1915.

Kommunreformen 1952

Vid kommunreformen 1952 bildades följande storkommuner:

Kommunreformen 1971

Sammanläggningarna inom kommunblocket inför nästa kommunreform skedde dels 1967 då Bosarp inkorporerades med Eslöv, dels 1969, då Harrie och Röstånga och Snogeröd upplöstes och delar av dem slogs samman med Eslöv. Slutligen färdigbildades Eslövs kommun 1971 då dittillsvarande Eslövs stad lades samman med Löberöd, Skarhult och del av Marieholm.

Socknar inom Eslövs kommun

Befolkningssiffror

Befolkningsutvecklingen i Eslövs kommmun
År Invånare
1950
  
23 249
1955
  
23 203
1960
  
23 038
1965
  
24 138
1970
  
26 205
1975
  
26 288
1980
  
26 829
1985
  
26 340
1990
  
27 780
1995
  
28 543
2000
  
28 487
2005
  
30 087
Källa: Folkmängden 2005
Källa: Folkmängden 1950-2000.


Befolkningssiffror
År Antal invånare
1875 1 240[2].
1890 1 428[2].
1911 5 396[2].
1916 6 020[2].
1921 5 964[2].
1926 6 163[2].
1931 6 035[2].
1936 5 971[2].
1941 6 392[2].
1946 6 720[2].

t.o.m. 1874 Eslövs by
1875-1910 Eslövs köping
1911-1970 Eslövs stad
fr.o.m. 1971 Eslövs kommun

Kommunorganisation

Eslövs kommun är uppdelad i åtta förvaltningar;

  • Arbete och försörjning
  • Barn och familj
  • Gymnasie- och vuxenutbildning
  • Kommunledningskontoret
  • Kultur och fritid
  • Miljö och samhällsbyggnad
  • Service och teknik
  • Vård och omsorg

Kommunalråd

  • Harald Billing, 1964-1967. 1 januari 1964 blev Harald Billing Eslövs förste heltidsengagerade drätselkammarordförande (drätselkammaren var föregångaren till dagens kommunstyrelse). År 1965 ändrades titeln till kommunalråd.
  • Ture Pettersson (s), 1968-1973, varav varav en mandatperiod då Eslöv hade borgerligt styre
  • Malte Jeppsson (c), 1974-1982
  • Kjell Jansson (s), 1983-1985
  • Bertil Jönsson (c), 1986-1994
  • Gunnar Nilsson (s), 1994-2002
  • Cecilia Lind (s), 2002-

Kommunvapnet

Blasonering: En blå sköld med ett vingadt hjul och däröfver ett klöfverblad, allt af guld. Skölden täckes af en murkrona.

Ovanligt är att gammalstavningen från vapnets fastställelse år 1911 fortfarade användes när vapnet registrerades i PRV 1974. Inga konkurrerande vapen fanns i de enheter som lades samman till Eslövs kommun. Udda är också att en murkrona omtalas i blasoneringen. Den är dock inte med på den exempelbild som finns registrerad i PRV.

Vänorter

Mall:Landsdata Norge Asker kommun, Norge
Mall:Landsdata Island Gardabaer, Island
Mall:Landsdata Finland Jakobstad, Finland
Mall:Landsdata Danmark Rudersdals kommun (tidigare Birkeröds kommun), Danmark
Mall:Landsdata Estland Viljandi, Estland

Orter i Eslövs kommun

I Eslövs kommun finns tolv tätorter och tio småorter.

Tätorter

I tabellen nedan presenteras de 12 tätorterna i storleksordning efter folkmängd per den 31 december 2005[3]. Centralorten är i fet stil.

# Tätort 1990 1995 2000 2005
1 Eslöv 14 976 15 399 15 521 16 551
2 Marieholm 1 498 1 485 1 448 1 578
3 Stehag 737 958 993 1 129
4 Löberöd 927 1 008 975 1 097
5 Flyinge 817 832 839 979
6 Harlösa 715 733 708 742
7 Billinge 414 396 424 444
8 Kungshult 378 414 378 367
9 Gårdstånga 323 337 338 339
10 Hurva 322 344 317 332
11 Stockamöllan 311 297 281 301
12 Väggarp 215 225 212 213

I siffrorna ovan ingår folkmängden även i den mindre del av tätorten Löberöd som ligger i Höörs kommun.

Småorter

I tabellen nedan presenteras de tio småorterna i storleksordning efter folkmängd per den 31 december 2005[4].

# Småort 1995 2000 2005
1 Örtofta 153 192 196
2 Toftaholm, södra delen 91 93 95
3 Östra Asmundtorp 84 87 89
4 Hammarlunda 69 65 79
5 Stabbarp .. 69 71
6 Gullarp 61 55 64
7 Västra Strö 53 59 62
8 Kungabacken 60 60 52
9 Holmby 65 55 54
10 Vittskövle .. 57 ..

Övriga orter

Några mindre orter i bokstavsordning.

  • Hunneberga
  • Högestorp
  • Högseröd
  • Kastberga
  • Kromhult
  • Näs
  • Ljushem
  • Remmarlöv (i Eslövs församling)

Församlingar

Kyrkor, tempel och kapell i Eslövs kommun

Västra Sallerups kyrka

Slott

Natur

Inom Eslövs kommun finns fyra naturreservat:

Abullahagen

Abullahagen är ett naturreservat som ligger i sydöstra delen av Eslöv. 1994 blev Abullahagen naturreservat som består av ca 35 hektar betesmark och ca 3 hektar vatten. I Abullahagen finns det flera fornlämningar. Ett av dessa fornlämningar är ett gravfält ifrån järnåldern (500 f. kr. – 1050 e.kr.).

Billingemölla

Billingemölla ligger i Rönneås dalgång ca 2 km nordöst om Billinge och ca 2 mil norr om Eslöv. 1994 blev Billingemölla naturreservat. Det blev naturreservat för att genom en fri utveckling få en lövskog med en naturskogsliknande karaktär. Strukturen i området gör att fåglar och djur blir lockande, och det förekommer arter som är mindre vanliga, exempelvis hackspett. Sedan år 1848 har det legat en vattenmölla vid ån. År 1911 startade en dansk fabrikör en tråddragningsfabrik, men år 1957 beslutades att fabriken skulle rivas och idag finns endast grundmurar som bevisar var byggnaderna legat.

Bosarps jär

Bosarps jär ligger ca 5 km norr om Eslöv, längs vägen mot HasslebroHöör. 1963 blev Bosarps jär naturreservat och är ca 24 hektar stort. Bosarps järs form är en ryggformad isälvsavlagring, skapad av inlandsisens smältvattensströmmar. Det är på rullstensåsen som Bosarps jär ligger. Stor del av åsen är idag täkt av ädellövskog. Bokskog finns också i stor del. Hagmarker finns i de centrala och västra delarna, grova ekar och bokar finns, även andra träd finns som exempelvis björk, lind och lönn. Det finns en rastplats vid vägen Hemmingsberga. Från rastplatsen kan man gå upp på åsen via en trappa.

Eslövs allmänning

Eslövs allmänning ligger centralt i Eslövs tätort. Förr var det bara gräsmark och endast ett par träd och buskar. I dag är området dominerat av ädellövskog. 1919 blev de södra delarna naturreservat. Det är idag ett av de äldsta naturreservaten i Sverige. Det blev naturreservat för områdets höga geologiska värden. I den norra delen ligger Eslövs vattentorn, det är även parkmark. Hundramannastenen ligger även i området. Stenen hålls fritt från växtligheten. Idag är skogen dominerad av träd, bland annat av ek, ask och alm. Hela området används idag för promenader och ett utflyktsmål för skolorna. Genom Eslövs allmänning leder en del av ”Hälsans stig” igenom.

Politik

Mandatfördelning i kommunfullmäktige efter valet 1998, valet 2002 och valet 2006.

Valår M C FP KD S V MP SD ESL NYD KV Grafisk presentation Röstande Styre
1970 5 15 6 23
5 15 6 23
1973 6 17 3 23
6 17 3 23
1976 6 16 4 22 1
6 16 4 22  
1979 8 12 4 21 2 2
8 12 4 2 21 2
1982 10 11 2 23 2 1
10 11 2   23 2
1985 10 10 4 23 1 1
10 10 4   23  
1988 8 10 3 25 1 2
8 10 3 2 25  
1991 11 11 3 2 20 1 1
11 11 3 2   20  
1994 8 8 2 26 2 2 1
8 8 2   2 26 2
75,90%
1998 9 8 2 2 21 3 2 2
9 8 2 2 2 2 21 3
75,23%
2002 7 8 5 2 22 1 2 2
22   2
7 8 5 2 2
74,09% s, v, mp
2006 8 8 3 1 20 2 1 6
20 2  
8 8 3   6
75,73% s, v, mp

M=Moderata Samlingspartiet, C=Centerpartiet, FP=Folkpartiet Liberalerna, KD=Kristdemokraterna, S=Arbetarpartiet Socialdemokraterna, V=Vänsterpartiet, MP=Miljöpartiet de Gröna, SD=Sverigedemokraterna, ESL=Eslövspartiet, NYD=Ny Demokrati, KV=Kommunens väl.

Källa: Valmyndigheten, SCB, SKL - Sveriges kommuner och landsting.


Kommunalråd mandatperioden 2007-2010: Cecilia Lind (s) och oppositionsråd Mikael Kourtzman (m)

Valet 2006

Nedan visas hur det gick för de 8 partierna i Eslövs kommun, fet text är de partier som regerar i kommunen.

M C Fp Kd S V Mp SD
Procent 16,48% 14,66% 6,72% 2,79% 39,97% 3,63% 2,42% 12,04%
+/- +3,12% -2,37% -2,36% -1,03% -3,47% -0,83% -0,21% +8,08%
Mandat 8 8 3 1 20 2 1 6
+/- -1 ±0 -2 -1 -2 ±0 ±0 +4

Skattesatsen

Nedan visas skattesatsen i Eslövs kommun (2006, 2007, 2008 & 2009)

Skattesatsen till Svenska Kyrkan gäller bara för Eslöv Tätort. Mer omfattande tabell för olika församlingar i Kommunen behövs!

År Skatt till Eslövs kommun Skatt till Skåne län Avgift till Svenska Kyrkan Begravningsavgift Skattesats inkl. kyrkoavgift Skattesats exkl. kyrkoavgift
2009 19.74 kr 10.39 kr 0.94 kr 0.32 kr 31.39 kr 30.45 kr
2008 19.74 kr 10.39 kr 0.94 kr 0.32 kr 31.39 kr 30.45 kr
2007 19.74 kr 10.39 kr 0.94 kr 0.34 kr 31.41 kr 30.47 kr
2006 19.74 kr 10.39 kr 0.94 kr 0.34 kr 31.41 kr 30.47 kr

Källa: Skatteverket

Källor

Externa länkar

Referenser

Noter

  1. ”Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31/12/2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____159277.aspx. Läst 5 mars 2009. 
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 Sallius, J: Fälad blev stad, sid 109
  3. SCB-folkmängden per tätort vart femte år
  4. SCB-folkmängden per småort vart femte år

Källor

Arvastson, Allan, Johannesson, Gösta och Sallius Joel. (1961). Fälad blev stad. Eslöv: Eslövs stads drätselkammare


Personliga verktyg