Skellefteå kommun

Från Rilpedia

Version från den 30 maj 2009 kl. 22.04 av Jacob Lundberg (Diskussion)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal
Skellefteå kommun
Skellefteå kommunvapen
Län	Västerbottens län
Landskap	Västerbotten
Domsaga	Skellefteå domsaga^[1]
Centralort	Skellefteå

Folkmängd • Totalt	28:e av 290 71 862 invånare^[2]
Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal	12:e av 290 7 230,59 km²^[3] 6 858,73 km²^[3] 371,86 km²^[3]
Befolkningstäthet • Totalt	232:a av 290 10,48 invånare/km²
Kommunkod	2482^[4]
Webbplats	www.skelleftea.se

Skellefteå kommuns bussbolag Skelleftebuss AB har bussar som drivs med biogas som produceras i kommunens biogasverk.

Kommunägda Skellefteå Kraft är Sveriges näst största kraftbolag efter Vattenfall.

Skellefteå kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten i Sverige. Centralort är Skellefteå.

Kommunen, som är Sveriges till ytan största kustkommun^[3], gränsar till Norrbottenskommunerna Piteå och Arvidsjaur samt Västerbottenskommunerna Norsjö, Vindeln, Umeå och Robertsfors.

Innehåll

1 Administrativ historik
2 Kommunvapnet
3 Befolkningsutveckling
4 Tätorter
5 Småorter
6 Övriga orter
7 Sjöar
- 7.1 Större sjöar
- 7.2 Mindre sjöar
8 Åar och älvar från norr till söder
9 Näringsliv
10 Utbildning
11 Politik
12 Församlingar
13 Vänorter
14 Kända personer och grupper
15 Källor
16 Externa länkar

Administrativ historik

1863: 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. I detta område innebar det att Skellefteå stad (som fått stadsprivilegier 1848) inrättades som stadskommun, samtidigt som socknarna Burträsk, Jörn, Lövånger och Skellefteå blev landskommuner. Det fanns alltså två enheter med namnet Skellefteå.
1874: Byske landskommun bröts ut ur Skellefteå landskommun.
1897: Norrböle inrättades som municipalsamhälle (i vissa avseenden) inom Skellefteå landskommun. Upphörde 1915.
1914: Bureå landskommun bröts ut ur Skellefteå landskommun.
1923: Jörn inrättades som municipalsamhälle i kommunen med samma namn. Upphörde 1958.
1930: Burträsk inrättades som municipalsamhälle i kommunen med samma namn. Upphörde 1961.
1931: Byske inrättades som municipalsamhälle i kommunen med samma namn. Upphörde 1957.
1934: Bureå inrättades som municipalsamhälle i kommunen med samma namn. Upphörde 1959.
1935: Sunnanå inrättades som municipalsamhälle i Skellefteå landskommun. Upphörde 1959.
1937: Kåge inrättades som municipalsamhälle i Skellefteå landskommun. Upphörde 1964.
1937: Lövånger inrättades som municipalsamhälle i kommunen med samma namn. Upphörde 1963.
1937: Skelleftestrand inrättades som municipalsamhälle i Skellefteå landskommun. Upphörde 1952 när området inkorporerades i Skellefteå stad.
1952: Detta års riksomfattande kommunreform medförde inga omfattande förändringar i området, utom ovan nämnda inkorporering av Skelleftestrands municipalsamhälle.
1967: Landskommunerna Bureå, Byske, Jörn och Skellefteå gick upp i Skellefteå stad.
1971: Detta års kommunreform gjorde Skellefteå stad till Skellefteå kommun utan territoriell förändring.
1974: Skellefteå kommun färdigbildades genom att kommunerna Burträsk och Lövånger lades samman med Skellefteå kommun.

Kommunvapnet

Blasonering: I blått fält en gyllene sol och däröver en genom vågskura bildad gyllene ginstam belagd med en blå antik blixt.^[5]

Inför hundraårsjubileet av Skellefteås stadsblivande utarbetades detta vapen, som fastställdes av Kungl. Maj:t 1944. Flera av sammanläggningsenheterna hade egna vapen (se bilderna nedan), men man bestämde sig slutligen för att låta registrera stadsvapnet även för den nya kommunen och det skedde 1988.

Tidigare kommunvapen
Jörns landskommuns vapen	Byske landskommuns vapen	Skellefteå stads vapen	Skellefteå landskommuns vapen
Bureå landskommuns vapen	Burträsks landskommuns vapen	Burträsks municipalsamhälles vapen	Lövångers landskommuns vapen

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Skellefteå kommun 1970-2008^[6]
År			Invånare
1970			71 402
1980			74 210
1990			75 258
2000			72 476
2008			71 862

Tätorter

Det finns 20 tätorter i Skellefteå kommun:^[7]

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Skellefteå	32 425
2	Ursviken	4 054
3	Skelleftehamn	3 120
4	Bureå	2 345
5	Kåge	2 205
6	Bergsbyn	1 818
7	Byske	1 731
8	Burträsk	1 632
9	Boliden	1 515
10	Jörn	877
11	Ersmark	865
12	Lövånger	779
13	Medle	558
14	Kusmark	437
15	Örviken	411
16	Södra Bergsbyn och Stackgrönnan	406
17	Ostvik	392
18	Bygdsiljum	370
19	Drängsmark	353
20	Myckle	343

Centralorten är i fet stil

Småorter

Norrlångträsk.

Det finns 41 småorter i Skellefteå kommun:^[8]

Nr	Småort	Folkmängd
1	Klutmark	191
2	Boviken	170
3	Fällfors	158
4	Strömfors	143
5	Gamla Falmark	139
6	Frostkåge	132
7	Östanbäck	126
8	Nyhamn	119
9	Gummark	118
10	Åbyn	110
11	Nedre Åbyn	108
12	Sandfors	104
13	Renström	94
14	Östra Falmark	92
15	Gärdsmark	89
16	Sjöbotten	86
17	Norra Drängsmark	84
18	Långviken	81
18	Vebomark	81
20	Mångbyn	76
21	Norra Innervik	74

Nr	Småort	Folkmängd
22	Kläppen och del av Ragvaldsträsk	73
23	Liden	72
24	Lund	71
25	Bodbysund	70
26	Hjoggbölefors	68
26	Västra Hjoggböle	68
28	Storkågeträsk	64
29	Norrlångträsk	63
30	Falmark*	61
31	Risön	60
31	Varuträsk	60
33	Falmark*	59
34	Bjurfors	58
35	Kalvträsk	56
36	Mjövattnet	54
36	Stålberget och Frostkågemarken	54
38	Båtvik	53
38	Klutmarks station	53
38	Ljusvattnet	53
41	Norr om Inbyn (kvarn)	51

*Enligt Statistiska centralbyrån finns det två småorter i Skellefteå kommun som heter Falmark.

Övriga orter

Sjöar

Större sjöar

Mindre sjöar

Åar och älvar från norr till söder

Åbyälven vid Ålund.

Näringsliv

Utbildning

Det finns för närvarande sex gymnasieskolor i Skellefteå kommun, varav fyra är kommunala:

Dessutom finns tre folkhögskolor:

Edelviks folkhögskola i Burträsk
Medlefors folkhögskola i västra delen av Skellefteå
Solviks folkhögskola i Frostkåge

Politik

I Skellefteå kommun styr Socialdemokraterna med egen majoritet sedan snart 70 år, med undantag för mandatperioden 2002-2006, då man lutade sig mot Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Kommunfullmäktige har 65 mandat.^[9]

Mandatfördelning i kommunfullmäktige efter kommunvalen 1998, 2002^[10] och 2006^[10]:

Valår

M

C

FP

KD

S

V

MP

Grafisk presentation

1998

4

5

8

5

34

7

2

4

5

8

5

34

7

2

2002

4

6

10

5

32

6

2

4

6

10

5

32

6

2

2006

4

6

8

4

35

6

2

4

6

8

4

35

6

2

Församlingar

Det finns nio församlingar i Skellefteå kommun:^[11]

Vänorter

Skellefteå kommun har sex vänorter:^[12]

Kända personer och grupper

Petter Andersson, fotbollsspelare
P.O. Enquist, författare
Jan Erixon, ishockeyspelare
Toini Gustafsson Rönnlund, längdskidåkare
Peter Haber, skådespelare
Jonathan Hedström, ishockeyspelare
Stieg Larsson, författare
Stig Larsson, författare
Micke Leijnegard, programledare
Sara Lidman, författare
Curt Lundmark, ishockeytränare
Hanna Marklund, fotbollsspelare
Hardy Nilsson, ishockeyspelare och -tränare
Joakim Nyström, tennisspelare
Victoria Silvstedt, fotomodell
Henning Sjöström, advokat och författare
Margot Wallström, politiker
The Wannadies, popgrupp

Källor

Externa länkar

Skellefteå kommuns officiella webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Skellefteå kommun
Bilder & media

[0] Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor

[1] Statistiska centralbyrån den 31 december 2008

[area-2] 3,0 ^3,1 ^3,2 ^3,3 Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009

[3] Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009

[4] Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas

[5] Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid

[6] Statistiska centralbyrån den 31 december 2005

[7] Statistiska centralbyrån den 31 december 2005

[8] Kommunens officiella webbplats

[val-9] 10,0 ^10,1 Valmyndigheten

[10] Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009

[11] Kommunens officiella webbplats

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]