Venezuela

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Venezuelansk)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
República Bolivariana de Venezuela
Venezuelas flagga
Venezuelas statsvapen
Flagga Statsvapen
Valspråk: inget
Nationalsång: Gloria al bravo pueblo
Venezuelas läge
Huvudstad Caracas
10°30' N, 66°56' V
Största stad Caracas
Officiellt språk spanska
Statsskick
President
Regeringschef
republik
Hugo Chavez
Hugo Chavez
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd
från Spanien
5 juli 1811
1821
Yta
 • Totalt
 • Vatten

912 050 km² (32:a)
0,3%
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet

25 375 281 (45:e)
28,4 inv/km² (146:e)
BNP (PPP)
 • Totalt
 • Per capita
(2005)
$163 503 miljoner (51:a)
$6 186
Valuta bolivar (VEF)
Tidszon UTC -4:30
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod

Pico Bolívar
5 007 m ö.h.
Maracaibosjön
13 600 km²
Orinoco
2 560 km
Nationaldag 5 juli
Landskod VE, VEN
Landsnummer 58

Venezuela (officiellt namn: Bolivarianska republiken Venezuela, spanska: República Bolivariana de Venezuela) är en stat i norra Sydamerika som gränsar till Brasilien, Colombia och Guyana. Venezuela har kuster mot Karibiska havet och Nordatlanten och delar sjögränser med Aruba, Nederländska Antillerna och Trinidad och Tobago.

Sedan i december 2005 är Venezuela medlem i det ekonomiska samarbetet Mercosur tillsammans med Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay, men måste fortfarande genomföra en rad reformer för att få rösträtt i organisationen. Ekonomiskt domineras landet av gruv- och petroleumindustrin. Olje- och malmprodukter är också dess största exportprodukter. Sedan slutet av 1990-talet har president Hugo Chávez dominerat det politiska livet i Venezuela.

Kulturellt och geografiskt räknas Venezuela till Karibien. Landets natur är känt för sin mångfald och dramatiska skönhet. I Venezuela finns bland annat Angelfallen, som med sin fallhöjd på 980 meter är världens högsta vattenfall. Befolkningen består till större delen av mestiser och mulatter samt människor med spanskt och afrikanskt ursprung. 85% av befolkningen bor längs med kusten i norr. Ursprungsbefolkningen som till stor del bor i södra Venezuela utgör en liten del av befolkningen men har stor kulturell betydelse.

Innehåll

Historia

Se huvudartikel: Venezuelas historia

Christofer Columbus kom som den förste europén till Venezuela 1498 under sin tredje resa till amerika och 1522 upprättades de första permanenta spanska bosättningarna i Sydamerika i dagens Venezuela. Venezuela förblev en del av flera olika spanska kolonier fram till självständigheten 1811 då det tillsammans med Colombia och Ecuador bildade Gran Colombia. Under de följande självständighetskrigen fram till 1830 ledde flera generaler under Simón Bolívar Venezuelas arméer frihetskampen i Colombia, Panama, Ecuador, Peru och Bolivia. 1830 blev Venezuela en självständig republik.

Under återstoden av 1800-talet och början av 1900-talet präglades Venezuela av politisk instabilitet, politisk kamp och diktatur. Efter ett par decenniers demokratisträvanden tvingades militären dra sig ur inrikespolitiken 1958. Mellan 1959 och 1998 turades socialdemokrater och kristdemokrater om i att styra Venezuela.

Geografi

Reliefkarta
(CIA 1993)

Traditionellt delas Venezuela upp i fyra naturliga regioner.

  1. I nordväst ligger Maracaibosänkan med Maracaibosjön och Venezuelabukten.
  2. Andernas nordostliga utlöpare, bergkedjans nordliga avslutning, tar sig in i Venezuela från Colombia i väst och fortsätter längs med kusten mot Karibiska havet i norr. I Mérida i väst ligger Pico Bolívar, med sina 5 007 m Venezuelas högsta berg.
  3. De centrala delarna av landet upptas av slättlandet Los Llanos som sträcker sig från den colombianska gränsen till Orinocoflodens delta som mynnar ut i Nordatlanten i öster.
  4. I sydost sträcker sig Guyanas högland in i Venezuela från väster. Här finns bland annat Angelfallen, världens högsta vattenfall. I sydväst ligger Amazonas nordliga avslutning.

Venezuelas flodsystem domineras av Orinocoflodens avrinningsområde, ett av de största i Latinamerika.

Klimat och miljö

Klimatet är tropiskt men mindre hett och fuktigt i de höglänta delarna av landet. Det förekommer både torrperioder och översvämningar. Översvämningarna orsakar ofta jordskred.

Några av Venezuelas miljöproblem är att flera stora sjöar (bland annat Lago de Valencia och Lago de Maracaibo) är förorenade av avlopp, olja samt försurning[källa behövs] och att skogen avverkas för mycket. Även en del av gruvdriften är ett hot mot regnskogens ekosystem. Knappt 70 % av elektriciteten framställs av vattenkraft och resterande av fossila bränslen.

Tidzon

Normalt har Venezuela använt tidzon UT -4, men efter beslut 2007—09—20 har man justerat detta 30 minuter västerut, så att man därefter tillämpar UT -4,5. [1]

Administrativ indelning

Venezuela

Venezuela är indelat i ett federalt distrikt, Distrito Federal, en federal besittning, Dependencias Federales, samt 23 delstater (estados): Amazonas, Anzoategui, Apure, Aragua, Barinas, Bolivar, Carabobo, Cojedes, Delta Amacuro, Falcon, Guarico, Lara, Merida, Miranda, Monagas, Nueva Esparta, Portuguesa, Sucre, Tachira, Trujillo, Vargas, Yaracuy och Zulia.

Dependencias Federales består av 11 federalt kontrollerade ögrupper med sammanlagt 72 öar däribland nationalparken Archipiélago de Los Roques.

Politik

Venezuelas president är sedan 1999 Hugo Chávez. Han är ordförande i det socialistiska regeringspartiet Movimiento Quinta República.

Venezuela är från och med 2006 en del av handelsblocket Mercosur.

Venezuela och Guyana har en olöst gränstvist.

Demografi

  • Befolkningens medelålder: 24,8 år (2002).
  • Befolkningens medellivslängd: 73,8 år (2003).
  • Religiös tillhörighet: katoliker 86 %, protestanter 12 %, annan 2 %.
  • Språk: förutom det officiella språket spanska talas ett stort antal inhemska språk och dialekter.

Kultur

Den venezuelanska kulturen har sitt ursprung i flera olika kulturer, dels i ursprungsbefolkningens förkoloniala kultur och dels i den efterföljande spanska och afrikanska kulturen från kolonialtiden.

Några utmärkande kännemärken för den hortikulturella, indianska kulturen före den spanska erövringen är deras hällristningar och bosättningar – så kallade shabono, en rund byggnad som omger en öppen plats med en diameter på 90-200 meter.

Den venezuelanska konsten dominerades fram till slutet av 1800-talet av religiösa motiv. Därefter blev historiemåleri med nationalistiska övertoner vanliga, med Martin Tovar y Tovar som den mest kände företrädaren. Under 1900-talet blev modernismen den dominerande strömningen. Den mest namnkunnige venezuelanske arkitekten är förmodligen Carlos Raúl Villaneuva.

En av Venezuelas mest välkända musikstilar är joropo med sina polyrytmiska mönster där en sångare ackompanjeras av traditionella fyrsträngade instrument som bandola och cuatro samt maracas och, i dag, basgitarr.

Sport

I Venezuela är både baseboll och basket populärare än cricket och fotboll vilket särskiljer landet från sina sydamerikanska grannländer.

Internationella rankningar

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 174 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 113 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 158 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2006 61 av 179

Referenser

Noter

  1. Nationalencyklopedins årsbok 2007, Nationalencyklopedin AB, Malmö 2008 (ISBN 978-91-976244-1-1)

Se även


{{Sydamerika_metamall |rubrik=Sydamerika |child=


Personliga verktyg
På andra språk