Tjerkasy
Från Rilpedia
|
||||
Namn | Tjerkasy | |||
Land | Mall:Landsdata Ukraina Ukraina | |||
Oblast | Tjerkasy oblast | |||
Befolkning 2007 |
290 700 | |||
Yta | 78 km² | |||
Befolkningstäthet | 3727 inv/km² | |||
Geografiska koordinater | 49°25' N, 32°04' Ö | |||
Tidszon | UTC+2 | |||
Postnummer | 18000-499 | |||
Riktnummer | 472 | |||
Borgmästare | Serhij Olehovytj Odarytj |
Tjerkasy (ukrainska: Черкаси; ryska: Черкассы, Tjerkassy; engelska: Cherkasy; tyska: Tscherkassy) är en stad med cirka 290 700 invånare (2007) i centrala Ukraina. Huvudstad i Tjerkasy oblast (län) liksom administrativt centrum för det omgivande Tjerkasky rajon (distriktet) inom Tjerkasy oblast. Staden själv är ett separat administrativt område (rajon) inom Tjerkasy oblast.
Staden är belägen på stranden av Krementjukdammen i floden Dnjepr (Dnipro) cirka 160 kilometer sydost om den ukrainska huvudstaden Kiev. Järnvägslinjen mellan Moskva och Odessa går genom Tjerkasy och passerar här Dnjepr på en 12 km lång kombinerad tåg- och vägfördämning/bro.
"Tjerkasy" var den ryska benämningen på kosackerna.[1]
Innehåll |
Stadens namn
Efter den ukrainska självständigheten 1991 har många städer bytt namn från ryska till ukrainska namnformer. Stadens officiella namn är i dag Черкаси, med svensk translittering från ukrainska blir stadens namn Tjerkasy. Under sovjettiden var det ryska namnet Черкассы mest utbrett, med svensk translittering från ryska blir stadens namn Tjerkassy. De ökade kontakterna med väst har gjort behovet av translittering från det kyrilliska alfabetet nödvändigt; man ser därför ofta ukrainska företag, universitet, idrottsklubbar med mera använda engelsk translittering av namn, Черкаси/Черкассы blir då Cherkasy/Cherkassy.
Historia
Arkeologiska fynd visar att det som i dag är Tjerkasy var bebott av skyterstammer för över 4 000 år sedan.
Staden Tjerkasy grundades under Kievrikets tid. Orten omnämns första gången 1286. Det gamla Tjerkasy nämns i gamla ryska annaler och i brev från Krims khan Meñli I Giray. Under 1300-talet och fram till 1600-talet utsattes området flera gånger av fientliga anfall. Först från Gyllene horden sedan från turkar och krimtatarer. Som ett försvar mot fiender byggdes en träborg; Tjerkasyborgen på den plats som i dag är ett stort monument över segern i andra världskriget. Staden fortsatte att växa runt borgen. Från 1400-talet bodde kosacker i Tjerkasyområdet. Staden hamnade på 1300-talet under Storfursten av Litauen och förblev så framtill 1569 då Ukraina hamnade under polskt styre.
Under det polska styret började zaporozjjekosackerna utgöra en del av den kungliga kronarmén. Kosackernas första hetman var Ostap Dasjkevytj, vilken bistod Polen stort. Den polske kungen Stefan Batory som ville trygga landets södra delar mot krimtatarerna, skänkte zaporozjjekosackerna en arméorganisation och hans efterföljer på posten som polske kung Sigismund III Vasa, som även var svensk kung; Sigismund I den äldre, överlämnade därför områden bl.a. Tjerkasy till zaporogerna.
Från 1589 inleds en period av konflikter mellan den polska Rzeczpospolitan och kosackerna. Polackerna började trakassera kosackerna för deras anfall mot tatarerna och turkarna vilka vid den tidpunkten hade fredsavtal med Polen, införde en kyrklig union mellan de katolska och ortodoxa kyrkorna. Följden av detta blev många militära konflikter mellan kosackerna och den polska armén, vilket utmynnade i frihetskriget (1648- 1654) mot det polska förtrycket. Under frihetskriget hade Tjerkasy en viktig roll i försvaret mot de polska styrkorna. Ett försvar som leddes av nationalhjälten Bogdan Chmelnitskij. Han står numera staty på Sjevtjenko-boulevarden. Frihetskriget ledde till en förening mellan Ukraina och Ryssland och 1793 blev staden en del av det ryska imperiet och fick sina stadsrättigheter 1795.
Den norra stadsdelen var planerad 1826 av den skotska arkitekten William Hastie.[1] Stadsplaneringen är utformad som ett rutmönster med breda raka gator och offentliga parker. Staden Tjerkasy utvecklades mycket tack vare tågtrafiken som kom till staden 1912 samt ångfartygen som trafikerade Dnjepr. I staden byggdes bland annat Ukrainas första sockerraffinaderi, en tobaksfabrik och en mekanisk fabrik. Tjerkasy blev en av de viktigaste omlastningsplatserna för träd som hade transporterats på Dnjepr från flodens norra delar. Tillgången på träd är anledningen till stadens många möbelfabriker.
Under perioden 1922-1991 var Tjerkasy officiellt en del av Sovjetunionen, men kom under sovjetisk kontroll redan 16 januari (29 januari enligt gregorianska kalendern) 1918. Under inbördeskriget övergick kontrollen över staden under en kort tid till tyska trupper och lokala antikommunister. Röda armén återtog staden i december 1919. Från 1932 var staden centrum i Kiev oblast. Under andra världskriget från 22 augusti 1941 till 14 december 1943 var staden ockuperad av nazityska trupper. 1943-1944 blev ett antal tyska divisioner inringade och praktiskt taget förintade av två sovjetiska fronter vid staden (se Korsun-Tjerkassy-fickan). 1954 blev Tjerkasy huvudstad i ett nybildat oblast (Tjerkassy oblast), det yngsta oblastet i Ukraina, sedan dess har invånarantalet ökat till det fyrdubbla. Den relativa levnadsstandarden ökade for stadens invånare under 1950-, 60- och 1970-talen. Under denna tid byggdes nya bostadsområden och offentliga byggnader. Även många kulturinstitutioner inrättades. Exempel på offentliga byggnader är Sovjethuset (1959) Tjerkasy järnvägsstation (1965), Tjerkasy centralstadion (1957), Sjevtjenko musik- och dramateater (1964) samt inomhusmarknaden (1971). Även nya företag inom kemisk industri startades.
1954 påbörjade man bygget av Krementjukdammen och Krementjuks vattenkraftverk i Krementjuk dessa var färdigbyggda 1959. Detta betydde samtidigt att de delar av staden som låg lågt och nära floden fick utrymmas för att göra plats för den nya dammen. 9 november 1965 fick staden sina första trådbussar. I november 1986 tilldelades Tjerkasy den sovjetiska orden Arbetets röda band efter ett dekret av presidiet i Högsta sovjet.
Tjerkasys judar
Katarina den stora tillät de första judarna att bosätta sig i Tjerkasy 1762. Den judiska församlingen blomstrade och 1910 fanns det 13 000 judar i staden och de utgjorde 30 procent av hela stadens befolkning. På den tiden hade staden en judisk skola, en judisk klinik, en Talmud-Torah och 13 synagogor. I början av den kommunistiska revolutionen 1917, blev Torahan förbjuden och myndigheterna begränsade rabbinernas aktiviteter och den judiska läraren. Runt 2000 judar lämnade Tjerkasy under denna period.
Den 22 augusti 1941, erövrade nazityskarna staden, och i september-oktober 1941 dödades cirka 300 judar. Den 25 oktober skapade nazityska trupper ett getto för alla Tjerkasys judar. Många judar drunknade i Dnjepr, medan andra sköts och mördades inne i gettot. I skogarna utanför Tjerkasy, deltog därför många judiska partisaner i att understödja de sovjetiska soldaterna som återerövrade staden den 14 december 1943. I sluttet på 1950-talet hade Tjerkasys en judiska befolkning på runt 5 000, en halvering inom loppet av 35 år.
Efter Sovjetunionens kollaps grundades ett judisk kulturcentrum i Tjerkasy som omedelbart lockade cirka 300 judar. 1991 bildades i Tjerkasy en judisk förening godkänd av myndigheterna. En judisk församling grundades 1994 och 2003 invigdes en ny synagoga, Tjerkasys första på 40 år. En judisk förskola startades, likaså en judisk skola, den första sedan revolutionen. Ett stort antal judar lämnade Tjerkasy åren omedelbart efter Ukrainas självständighet, i synnerlighet till Israel och USA som hade frikostliga visumbestämmelser för det forna Sovjetunions judar.[2]
Politik
Vid borgmästarevalet i november 2006 vann Fria demokraternas kandidat Serhij Olehovytj Odarytj med 35,8 procent av rösterna. Kommunistpartiets kandidat Viktor Belousov fick 20,6%, Boris Raikova - 15,7%, Anatolij Kalentjuka - 8% och Igor Kalasjnik - 7,9%. Resten av kandidaterna fick mindre än än 2 procent av rösterna.[3]
Geografi och klimat
Tjerkasy är byggd på västra stranden av Krementjukdammen och Ukrainas viktigaste flod; Dnjepr, som flyter söderut från Ryssland via Kiev i norr och hela vägen ner till Svarta havet. I Tjerkasy råder ett tempererat kontinentalklimat vilket medför heta somrar och kalla vintrar. De varmaste månaderna är juni, juli och augusti då temperaturen ligger mellan 25 och 30 °C. På sommaren är åskväder mycket vanligt. Snö är vanligast mellan november och mars då temperaturen kan sjunka till under -20 °C. När man bortser från de områden som ligger alldeles nedtill floden Dnjepr är terrängen i och kring Tjerkasy slätt. Landskapet är mestadels platta, fruktbara och bördiga områden med svartjord och området har således en betydande jordbrukproduktion.
Demografi
Enligt folkräkningen år 2004 hade Tjerkasy 291 708 invånare.
- I början av 1800-talet var invånaretalet ca 4 000.
- 1897 - 29 600 invånare
- 1910 - 39 600 invånare
- 1926 - 39 500 invånare
- 1939 - 51 600 invånare
- 1959 - 85 000 invånare
- 1970 - 158 000 invånare
- 1977 - 229 000 invånare
- 1984 - 267 000 invånare
- 2001 - 295 414 invånare
- 2004 - 291 708 invånare
- 2005 - 293 000 invånare
- 2007 - 290 700 invånare
1926 folkbokföring:
1959 folkbokföring:
Trots att ukrainska är Ukrainas officiella språk kan större delen av befolkningen i Tjerkasy även förstå ryska. Detta ser man bland annat på att många parabolantenner i Tjerkasy är riktade mot satelliter med ryskspråkiga tv-kanaler.
Transport
Tjerkasy har ett slitet men fungerande nät med 135 trådbussar på 15 linjer. Bild Tillsammans med ett stort antal privat drivna minibusslinjer (marsjrutki) gör de det lätt att ta sig runt i staden på dagtid. Nattetid upphör all kollektivtrafik och man är hänvisad till att åka taxi.
Minibusslinjer och vanliga bussar har täta avgångar till andra orter i Tjerkasy oblast. Det finns även busslinjer med avgångar flera gånger dagligen till Kiev, Charkiv, Poltava, Krementjuk och Dnepropetrovsk.
Staden ligger på järnvägslinjen mellan Moskva och Odessa, med dagliga avgångar åt båda håll. Det finns även järnvägsförbindelser till andra städer i närheten som Smila och Zolotonosja.
Tjerkasy har en flygplats, men den är numera stängd för persontrafik. Närmaste flygplats är Boryspil internationella flygplats i Kiev som har båda inrikes- och utrikestrafik.
Tidigare fanns en omfattande persontrafik på floden Dnjepr. Denna har numera upphört. Hamnterminalen som tidigare var staden stolthet har fått förfalla.
Den ökande privatbilismen har på senare år medfört brist på parkeringsplatser samt ökade olyckstillbud. Vägnätet är slitet och omodernt och det finns inga motorvägar som passerar Tjerkasy. Respekten för trafikregler är allmänt låg.
Utbildningsinstitutioner
I Tjerkasy finns flera högre läroanstalter.
Universitet
- Nationella Bogdan Chmelnitskij-universitetet i Tjerkasy (namngivet efter nationalhjälten Bogdan Chmelnitskij)
Högskolor
- Sjevtjenkos lantbrukshögskola (namngivet efter diktaren Taras Sjevtjenko)
- Tjerkasy nationella handelshögskola
- Tjerkasy polytekniska högskola
- Tjerkasy medicinska högskola
- Tjerkasy institut för förvaltning
- Institutet för socialförvaltning, ekonomi och juridik
- Volhynia-institutet för ekonomi och förvaltning
Detaljerad lista över Tjerkasys Universitet och högskolor. (engelska)
Sport
Basket
BK Tjerkasy Monkeys (ukrainsk: "БК Черкаські Мавпи / Cherkassy Monkeys) spelar i den ukrainska Superleague. Spelade i Europe Cup Challenge 2006/7. Hemmaplan är Sport Palace Budivelnyk med en publikkapacitet på cirka 1 500. I 2007 NBA Draft, blev Tjerkasy Monkeys center Kyrylo Fesenko valt som nr 38 av Philadelphia 76ers, som överlämnade rättigheterna till Utah Jazz.
(ukrainska) (ryska) (engelska)
Volleyball
Krug Tjerkasy och Zlatogor Zolotonosha Tjerkasy (kvinnor) samt Impexagro Sport Tjerkasy (män) spelar i högsta ukrainska serien. Säsongen 2008/2009 spelar Krug Tjerkasy [2] i CEV Europa cupen, Impexagro Sport Tjerkasy [3] och Zlatogor Zolotonosha Tjerkasy [4] i Europa Challenge cupen. Hemmaplan för alla tre elitklubbar är Sport Palace Budivelnyk.
(ryska) (engelska)
(ryska)
(ryska) (engelska)
Fotboll
Fotbollsklubben FC Dnipro Tjerkasy (ФК Дніпро Черкаси) fick efter säsongen 2007/08 lämna Ukrainas 2:a liga (Persja Liha) och spelar nu i Ukrainas 3:e liga (Druha Liha). Hemmastadion, Tjerkasy centralstadion (Черкассы Центральный стадион), byggdes 1957 och kan ta 10 321 åskådare. (Bild)
(ukrainska)
Landhockey
"Spartak Tjerkasy" (män) spelar i högsta ukrainska landhockey serien.
Gymnastik
- Irina Krasnjanska [5] blev 2006 världsmästare på bom. Hon deltog i OS 2004 och blev 4:a i lagtävlingen. Bild
- Alona Kvasja deltog i OS 2000 och 2004 hon blev 4:a i lagtävlingen och 6:a i hopp 2004.
Kanot
Klubberna Dynamo Tjerkasy och Avangard Tjerkasy har en stor träningsanläggning vid Dnjepr och har haft har haft flera idrottare av internationell klass.
- Valentin Demjanenko världsmästare på C1 200 meter och finalist vid OS 2004 i Aten.
- Aleksandr Motuzenko vann OS silver på C4 1000 meter vid OS 1988 Seoul.
- Andrej Chimitj vann OS guld på C2 1000 meter vid OS 1964 i Tokyo.
Arkitektur
Staden har förstörts ett flertal gånger och byggts upp på nytt. I dag finns bara några få byggnader från 1800-talet. Dagens stadsplanering utgår från ett rutsystem med breda långa gator. Den övergripande planen utformades 1826 av den skotske arkitekten William Hastie.
Scherbinys herrgård
I korsningen mellan Chresjtjatykgatan och Leningatan ligger den föra detta affärsmannen A Scherbinys herrgård. Huset byggdes i jugendstil 1892. Från 1907 till 1912, var byggnaden Zemskajas regeringsbyggnad. Byggnaden hade under sovjettiden flera funktioner. Bland annat var den i början av 1930-talet den statliga ungdomsorganisationen Pionjärernas Palats. Sedan 1970 används byggnaden som ”bröllopspalats”. (Bild)
Det gamla "Slavjanskaja-hotellet"
I korsningen av Chresjtjatykgatan och O Dasjkevitjagatan finns en byggnad, uppförd i slutet av 1800-talet i neoklassisk stil. Husets fasad är utsmyckad med många dekorativa detaljer, som kupoler och graciösa kolumner. I huset låg tidigare hotellet "Slavjanskaja". I januari 1919 blev byggnaden rödrebellernas högkvarter. Efter oktoberrevolutionen och fram till mitten av 1970-talet låg hotellet "Dnjepr" här, därefter övertogs byggnaden av olika myndigheter. I dag är byggnaden nyrenoverad och inrymmer "Ukrsotsbank".
Vattentornet
I staden finns en unik byggnad, nämligen det hyperboloida vattentornet (Bild). Det är en av världens första hyperboloida konstruktioner. Tornet ritades av ingenjören och vetenskapsman Vladimir Sjuchov. Då det byggdes fanns det endast några få liknande konstruktioner i världen. Det mest kända är Sjuchovtornet i Moskva. Hyperboloidtekniken har senare används av bland andra de kända arkitekterna: Gaudi, Le Corbusier och Oscar Niemeyer.
Kultur, underhållning och sevärdheter
Teatrar och konsertsalar
- Sjevtjenko musik- och dramateater här spelas skådespel bland annat av den lokala författaren Taras Sjevtjenko. Här håller man också den årliga teaterfestivalen. Teatern ligger passande nog på Sjevtjenko-boulevarden.
- Kulturpalatset "Druzjba narodov" är Tjerkasy konsertsal som besöks av många av de största ukrainska och ryska artisterna på sina turnéer. Den ligger på Sjevtjenko-boulevarden.
- Tjerkasy filharmoni och kammarorkester har en egen nyrenoverad konsertsal i centrala Tjerkasy. Här håller man också den årliga jazzfestivalen.
Museer
- Tjerkasy lokalhistoriska museum
- Tjerkasys historiske museum
- Sjevtjenko museum finns i Tjerkasys äldsta byggnad från 1852. I detta hus bodde Taras Sjevtjenko under sina besök i staden.
- Tjerkasy konstmuseum
Monument
- Leninstatyn 15 meter hög staty av sovjetledaren Vladimir Lenin (1870-1924) av skulptören K A Kuznetsov från 1969. Efter flera års diskussioner för och emot beslutade de lokala myndigheterna att ta bort statyn, vilket verkställts natten till 29 november 2008.[6]
- Bogdan Chmelnitskij-monumentet stort monument till minne om nationalhjälten Bogdan Chmelnitskij på Sjevtjenko-boulevarden. (Bild)
- Ivan Pidkova-monumentet till minne om den kosackiska hetmanen Ivan Pidkova.
- Sjevtjenko-monumentet framför Sjevtjenko musik- och dramateater av skulptörerna M K Vronskyj och A P Olejnik från 1964.
- Ärans berg; ett stort krigsmonoment, med en evig låga, till minne av de människor som dog under andra världskriget. Monumentet byggdes 1975 där Tjerkasyborgen tidigare låg. (Bild)
- Afghanistan-monumentet till minne av Tjerkasy-regionens soldater som dog i Afghanistankriget (1979–1989). Det är tradition att nygifta par lägger blommor vid monumentet.
Religiösa byggnader
- Sankt Michaels katedral är en rysk ortodox kyrka i bysantinsk stil, som byggdes så sent som 1994. Katedralen är 58 meter lång, 53 meter bred och 72 meter hög, vilket gör den till den största kyrkan i Ukraina. Den har en kapacitet på 12 000 stående besökare.[4] (Bild)
- Neo-buddistiska templet "Vita lotus". (Bild)
Övrigt
- Tjerkasy zoopark; ett mindre omodernt zoo på 8ha byggd 1980. Har ca 200 djur fördelad på 100 arter. Tjerkasy zoopark finns ca 4 km från centrum. Intill zooet finns ett minitivoli för små barn.
- Cirkus; Tjerkasy har ingen egen cirkus men besöks ofta av omkringresande cirkusar. Cirkusplatsen finns intill Tjerkasy centralstadion.
- Parken till minne av 50-årsjubileet for Oktoberrevolutionen. Tjerkasys stora gröna oas. Parken ligger i den nordvästra ändan av Sjevtjenko-boulevarden.
- Tjerkasys planetarium.
Kända kulturpersoner från Tjerkasy
- Taras Sjevtjenko (1814-1861) Ukrainas nationalskald. Stadens huvudgata Sjevtjenko-boulevarden är uppkallad efter honom.
- Maria Zankovetskaja, skådespelare
- Yuri Ilyenko filmregissör (1936-)
- Ivan Karpenko-Kariy (Ivan Karpovitj Tobilevitj) (1845-1907) författare
- Pavlo Tytjyna (1891-1967) författare
- Les Gomin författare
- Vasil Symonenko (1935-1963) författare
- Konstantin Paustovskij (1892-1968) författare
- Louis Golding (1895–1958) brittisk författare, föräldrarna var rysk-judiska immigranter från Tjerkasy.
- Aleksandr Sjepenkov (1962-) konstnär
- Artem Ivanov (1986-) popmusiker i den ryska gruppen Yin Yang.
Vänorter
- Mall:Landsdata Polen Bydgoszcz, Polen
- Mall:Landsdata USA Santa Rosa, Kalifornien, USA (en:Santa Rosa, CA)
- Mall:Landsdata Azerbajdzjan Sumqayıt, Azerbajdzjan
- Mall:Landsdata Ryssland Perm, Ryssland
- Mall:Landsdata Serbien Sombor, Serbien
- Mall:Landsdata Ungern Sátoraljaújhely, Ungern
- Mall:Landsdata Tjeckien Chrudim, Tjeckien (en:Chrudim)
- Mall:Landsdata Moldavien Tiraspol, Transnistrien / Moldavien
- Mall:Landsdata Kina Jilin stad, Kina (en:Jilin City)
Litteratur
- Anton Meiser: Die Hölle von Tscherkassy. Ein Kriegstagebuch 1943-1944, Verlag Siegfried Bublies, Koblenz 1998, ISBN 3-926584-56-4.
(tyska)
- Ткаченко О., Найдем С. Черкаси. - К., 1956.
(ryska)
- Кілессо С. Черкаси. - К. 1966
(ryska)
- Ястребова Л. Пам'ятні місця Черкас. - Дніпропетровськ, 1971.
(ryska)
- Icтopiя мicт i ciл Укpaїнcькoї РCP - Черкаськa область (History of Towns and Villages of the Ukrainian SSR - Cherkasy Oblast), Kiev. 1972.
(ryska)
- Енциклопедія українознавства: В 10 томах / Головний pедактор Володимир Кубійович. — Париж, Нью-Йорк: Молоде Життя, 1954—1989.
(ryska)
- Большой Советской Энциклопедии (Den stora Soviet Encyclopedian) On-line
(ryska)
- Boguslavskij V.V., "Slavjanskaja entsiklopedija. Kijevskaja Rus'-Moskovija", Moskva, Olma-Press, 2005 (i 2 band), band 2, sid. 356. ISBN 5-224-02249-5, ISBN 5-224-02251-7.
(ryska)
- Nordisk familjebok (1904-1926) On-line
(svenska)
Källor
- ↑ http://runeberg.org/nfbn/0591.html
- ↑ http://www.fjc.ru/communities/jewishlife.asp?AID=101996
- ↑ http://www.nrcu.gov.ua/index.php?id=4&listid=36202
- ↑ http://www.go2kiev.com/view/cherkassy.html
- ↑ Міжнародна співпраця м. Черкаси із закордонними містами-партнерами
Externa länkar
Ukrainaportalen |
(ukrainska) (ryska) (engelska)
(ukrainska) (ryska) (engelska)
(engelska)
(ukrainska)
(ukrainska)
(engelska)
(ryska)
(ukrainska) (ryska) (engelska)
- Wikimedia Commons har media som rör Tjerkasy