Kung

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Kunglig)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Kung (olika betydelser).
Carl XVI Gustaf är kung av Sverige.

Kung eller konung eller är en titel för en manlig monark, det vill säga en statschef som sitter på livstid. Den kvinnliga motsvarigheten är regerande drottning. Ett land som har en kung eller drottning som statschef kallas kungarike/konungarike eller monarki.

Innehåll

[göm]

Etymologi och historia

Den ursprungliga språkliga betydelsen av ordet kung är omtvistad – i fornnordisk litteratur används det för gudars söner eller ättlingar, så att med kung avsågs en son till en gud; enligt Tacitus utnämnde nordborna konungar av de förnämsta släkterna. Titeln är hur som helst mer än 2 000 år gammal, ty lingvisterna har rekonstruerat den urgermanska formen *kuningaz, en form som finnarna (kuningas) bör ha lånat av germanerna före vår tideräknings början. Ordet lär betyda "tillhör kvinnan" (kona + -unge/ing dvs. unge/son till Magna Mater, den Stora Modern/Moder Jord), det vill säga vara en ursprunglig benämning på en fruktbarhetsgudinnas (lat. Nerthus; germ. När) präst. Konungarollen utgjorde också ända till slutet av asatron en prästroll, till exempel vid Gamla Uppsala. Jämför kväner, rex, madonna. Vid tiden för kristendomens införande och de kulturella influenser från södra och centrala Europa som därvid nådde norra Europa, kom titeln att betraktas som motsvarig latinets rex och även kungens uppgifter förändrades i motsvarande riktning.

Trontillträde

En kung kan antingen väljas till eller ärva tronen. Väljs han, kallas statsskicket valrike. Ärvs tronen kallas det arvrike. Fram till Gustav Vasa var Sverige ett valrike; han införde sedan arvrike. Världens idag enda valrike är den konstitutionella monarkin i Malaysia, där kungatronen med jämna mellanrum växlar mellan de sultaner vars historiska riken utgör Malaysias västliga rikshalva. Då kungen har begränsad makt kallas statsskicket konstitutionell monarki.

Titlar

Kungens hustru bär titeln drottning. En regerande drottnings gemål bär däremot titeln prins. Även regentens söner tituleras i en arvmonarki prins och regentens döttrar tituleras prinsessa. Den av regentens barn eller barnbarn som står närmast i tur att ärva tronen tituleras kronprins eller kronprinsessa, men om den närmaste tronarvingen är ett syskon till regenten eller någon på annat sätt besläktad "i sidled", används oftare titeln arvfurste. Vanligtvis brukar syskon till en regent tituleras prins eller prinsessa.

Även andra titlar på manliga monarker förekommer: furste (i exempelvis Monaco), storhertig (Luxemburg), sultan (Brunei), tsar (Ryssland före revolutionen), shah (Iran före revolutionen) eller kejsare (i exempelvis det antika Romarriket, Napoleons Frankrike, Tyskland och Japan). Även ärkehertig är likvärdig titel då främst avses Österrike.

Se även

Personliga verktyg