Rabbin

Rabbin, titel på judisk förkunnare och rättslärd. Ordet betyder mästare på hebreiska och "rabbi" min mästare, och var ursprungligen en hederstitel på ens överordnade eller lärare.

Varje sabbat läses bestämda avsnitt ur Tora. Under ett år hinner man läsa igenom hela Torarullen, dvs. de Fem Moseböckerna. Gudstjänsten under sabbaten leds inte av rabbinen, utan av en chazzan, som sjunger texterna på hebreiska. Rabbinens roll skiljer sig alltså från prästen i att han eller hon inte har någon utpräglad liturgisk uppgift, utan har istället på sin lott att undervisa i tros- och ritfrågor, samt att hålla själavårdande samtal. Rabbinen anses inte heller förmedla mellan troende och Gud, och kan inte utföra några ytterligare riter än en vanlig, myndig jude. Traditionellt ordineras en rabbin genom "semicha", dvs. genom handpåläggning jämförbar med en prästvigning. Detta är dock inte ett krav, och det finns idag ultraortodoxa rabbiner som inte har en formell semicha. Även om den första kvinnliga rabbinen, Regina Jonas, fick sin semicha (rabbinordination) redan 1935, började kvinnor i allmänhet inte få tillträde till yrket förrän på 1970-talet.

"Rebbe" är en beteckning på jiddish inom chassidism för motsvarigheten till "rabbi". En rebbe åtnjuter dock en stor respekt bland sina anhängare, och oftast uppstår en kult kring honom som undergörare och helig man. Beteckningen användes även som motsvarigheten till "herr".