Reformjudendom
Från Rilpedia
Reformjudendom, eller reformistisk judendom, har sitt ursprung i den judiska upplysningen, eller haskalah och den påföljande emancipationen av judar i Västeuropa. Rörelsen har sin grund i Tyskland och uppkom under artonhundratalets senare hälft.
Abraham Geiger (1810-74) var en av krafterna bakom detta. Han ansåg att en vetenskapligt sinnad person inte kunde acceptera uppenbarelsen av Torah som en faktisk och bindande verklighet. Ursprungligen strävade rörelsen efter ett mer eller mindre förkastande av den traditionella judendomen till förmån för en nyare "mosaisk" tro som man hoppades skulle erbjuda judarna större möjligheter till integration och jämställdhet. Förändringar i ritual och gudtjänstformerna genomfördes. Tidiga reformistiska synagogor är ofta byggda för att likna kyrkor och i dessa introducerades ofta både körer och orgel. Dietföreskrifterna övergavs, bönerna översattes från hebreiska till landets språk, gudtjänsterna förkortades och bänkarna som tidigare var könsfördelade ersattes av familjebänkar. Inte alldeles sällan flyttades vilodagen, sabbaten till söndagen.
Rörelsen kom under tidigt 1900-tal att växa sig särskilt stark i USA och ur den amerikanska reformist-rörelsen sprang sedan konservativ judendom som en motreaktion. Reformistisk judendom är som det låter en frisinnad och fritänkande inriktning. Reformistiska judar menar att man inte skall hålla lika strikt på äldre judiska regler och att man skall anpassa judendomen till vardagens fordran. Reformrörelsen är idag dynamisk och nyskapande. I dialogen mellan religionerna har den varit offensiv. Hebrew Union College började på 1970-talet viga kvinnliga rabbiner.
På senare år har den reformistiska judendomen åtminstone vad gäller observans och traditioner närmat sig konservativ judendom något.
