Kabbala
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln behöver språkvård. Hjälp till genom att förbättra texten. Se Rilpedia:Korrekturläsning för mer information, och Kategori:Rilpedia:Språkvård för fler artiklar i behov av språkvård. |
Kabbala (hebreiska קַבָּלָה [qabbālā], ‘emottagelse’; även transkriberat Cabala, Cabalah, Cabbala, Cabbalah, Kabbalah, Kabalah, Kabbala, Qabala, Qabalah) är enligt en vanlig uppfattning ett religiöst filosofiskt system som gör anspråk på att ha en mystisk förståelse av den gudomliga naturen och dess ordning. I vår tid har dock organisationen Bnei Baruch, grundad av Michael Laitman, börjat lära ut kabbala enligt Yehuda Ashlag, som av många erkänts som den störste kabbalisten under 1900-talet. Enligt den uppfattningen, som gör anspråk på att vara den autentiska kabbalan, är kabbala en vetenskap. Kabbala är en viktig del av den judiska mystiken. En av de viktigaste källorna är boken Zohar, en annan Sefer habbahir. Traditionellt sett lärs inte Kabbala ut till någon under 40 år, en begränsning som dock inte längre gäller. Det finns en mängd litteratur som uppkommit genom tiderna. Under medeltiden var Kabbalan djupt influerad av islams mystik, sufismen, vilket gav upphov till en rik litteratur i Andalusien. Under 1500-talet i staden Safed i Israel där den lurianska skolan uppkom skapades också viktig litteratur inom Kabbala. Denna skola bär sitt namn efter rabbin Isaac Luria (även kallad Ari) som alla kabbalister i hans efterföljd riktade sig efter. Ytterligare en betydelsefull person var hans lärjunge Chayim Vittal.
En central symbol i Kabbalan är livets träd, som i detta system består av de tio sephiroth (emanationer) av Gudomen. Kabbala anser att Gudomen som man kallar för Eyn Sof, är någonting fördolt. Eyn Sof kommunicerar mellan världarna och universum genom sefirot. De tio sefirot anses kunna förklara såväl den fysiska som den metafysiska världen.
Kabbala är ett helt system av mystisk kunskap och föreställningar om universum. Några hyser åsikten att en viktig lära är den om tikkun olam, som i korthet går ut på att även den enskilda individen kan hjälpa Gudomen i den pågående skapelseprocessen. Detta kan ske främst genom att man i sitt eget liv iakttar och följer de religiösa påbuden mitzvot i Torah. För många ortodoxa judar är Kabbala en realitet som man uppfattar bokstavligt. Sekulära, konservativa judar; eller judar inom reformrörelsen uppfattar inte Kabbala som någonting bokstavligt, men kan väl visa ett andligt intresse för den.
Kelippot (Kliffot)
Kabbalan och Livets träd anses också ha en motpol eller skuggsida som benämns kelippot (flt.) vilka representeras av Dödens träd. Detta träd består liksom Livets träd av tio sfärer som kallas kelippot. Dessa kelippot kan sägas vara direkta motsatser till sefiroterna.
Ur ett psykologiskt perspektiv kan Livets träd sägas symbolisera det medvetna medan det kelippotiska trädet symboliserar det omedvetna, dvs det undanträngda och ibland farliga men även det potentiella.
Den kabbalistiska adepten som arbetar med kelippot brukar göra detta med målet att lära känna sina undanträngda kvalitéer, negativa såväl som positiva, och i den mån försöka lösgöra sig från de negativa sidorna och utveckla de positiva.
Modern tid
Chassidismen har varit en av de mest inflytelserika källorna till spridandet av kabbalistiska läror i Ari's efterföljd. Rörelsen startades av Yisroel ben Eliezer (Baal Shem Tov), men har fortsatt i många förgreningar fram till idag.
Rabbi Abraham Isaac Kook (1864-1935) visar på kabbalans betydelse:
- På grund av alienationen från "Guds hemlighet" [d.v.s. kabbala], reduceras de högre kvaliteterna av det Gudomliga livets djup till obetydliga saker som inte sjunker in i själens djup. När detta sker, saknas den mäktigaste kraften för nationens och individens själ, och Exil gynnas essentiellt... Vi bör inte negera några begrepp baserat på rättskaffenhet och vördnad inför Himmelen i någon form - bara aspekten av ett sådant tillvägagångssätt som söker negera mysterierna och deras enorma inflytande på nationens anda. Detta är en tragedi som vi måste bekämpa med råd och förståelse, med helighet och mod. (Rabbi Avraham Yitzchak HaCohen Kook Orot 2 )
Ytterligare en inflytelserik och viktig kabbalist är Rabbi Yehuda Ashlag 1884-1954 (även känd som Baal HaSulam - vilket betyder "stegens ägare" - en titel han fick efter att ha färdigställt ett av sina mästerverk, Sulamkommentaren). Ashlag anses av många vara tidernas störste kabbalist.
Han utvecklade en studiemetod som han ansåg vara mest lämplig för den nutida människan. Han är även känd för sitt andra mästerverk, Talmud Eser Sefirot - Studie av de tio Sefirot - en kommentar på alla Ari's skrifter. Vissa anser idag att detta verk är hela den kabbalistiska lärans kärna. Baal Hasulam's mål var att göra studiet av kabbala förståeligt och tillgängligt för varje människa med ett begär efter att veta meningen med livet. Det finns nuförtiden flera organisationer som aktualiserar hans idéer.
Förnyat intresse för kabbala och dykt upp bland icke-traditionella judar, men även bland icke-judar.
Källor
- Jewish mysticism and Kabbalah (på www.jewfaq.org/)
- Scientific refutation of the Bible codes
- Kabbala, kliffot och den goetiska magin, av Thomas Karlsson (Ouroboros 2004)
- Om s.k. autentisk kabbala, Bnei Baruch och Baal HaSulam (www.kabbalah.info/swedish)
