Svenska Frimurare Orden

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Svenska systemet)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Svenska Frimurare Ordens stamhus, Bååtska palatset.

Svenska Frimurare Orden, SFMO, är Sveriges äldsta ordenssällskap och startade i mars 1735. SFMO är en självständig del av det internationella frimureriet. Kung Carl XVI Gustaf är svenska ordens höge beskyddare.

Frimureri har rötter i 1600-talets England och Skottland (engelska: Freemasonry) och har till syfte att verka för mänsklighetens förbättring och förädling genom att främja ödmjukhet, tolerans och barmhärtighet samt att visa detta i ord och handling.

Innehåll

Historik[1]

Frimureriet kom till Sverige 1735 och den första kända receptionen genomfördes i greve Axel Wrede-Sparres privatloge den 17 mars detta år. Den förste recepienten var Carl Gustaf Tessin som vid detta tillfälle erhöll de två första graderna. Det är ont om dokumentation kring det svenska frimureriets första tid, men med hjälp av senare källor kan man läsa att ytterligare två personer antogs under logens första verksamhetsår och därefter, fram till 1738, ytterligare två per år. Under några år syns verksamheten ha varit låg, men 1745-1746 skedde ytterligare receptioner men upphörde sedan. Från 1752 övergick alla medlemmar inkluside Wrede-Sparre till den nya logen S:t Jean Auxiliaire.

Det svenska systemet

Det svenska frimureriet, det så kallade svenska systemet, finns även i Norge, Danmark, Island, Finland och i Tyskland. Det svenska systemet skiljer sig från många andra internationella frimurarorganisationer i och med att det uteslutande vilar på kristen grund och är ett integrerat högregradssystem, dvs de högre graderna ligger i samma organisation som de tre första graderna. Systemet är indelat i tio reguljära grader, där medlemmen stegvis genomgår en utvecklingsprocess. Därutöver finns en elfte grad som innehas endast av ordens högsta ämbetsmän. De olika graderna inom frimurarna markeras med regalier som bärs vid de slutna sammankomsterna. Viktiga symboler hämtas förutom från byggnadskonsten även från kristendomen. Från och med åttonde graden får en frimurare bära en speciell guldring på höger långfinger. Den är indelad i tre sektorer, med ordens symbol, det röda frimurarkorset i emalj och bokstäverna C D S.

Medlemskrav samt mål

Inträdeskraven till Svenska Frimurare Orden är att man skall vara en kristen man, ostraffad och känd för ett redbart leverne.

Svenska Frimurare Ordens mål och syfte är helt öppna och finns i detalj redovisade i Ordens Allmänna Lagar. Även medlemskapet är offentligt. Liksom i de flesta ordenssällskap finns hemliga ceremonier.

Organisation

Ordens verksamhet kan indelas i fyra typer av loger: Johannesloger, Andreasloger, kapitelloger, samt Stora landslogen (Stockholm). Ordens stamhus är beläget i Bååtska palatset i Stockholm. I oktober 2008 hade Orden verksamhet på 102 orter i Sverige och Finland [2]. Orden har ca 15 000 medlemmar (2008) från skilda samhällsgrupper och yrkeskategorier, fördelade på ett antal loger och brödraföreningar.

Kapitelloger

  • Svea Provinsialloge (Stockholm)
  • Skånska Provinsiallogen (Kristianstad)
  • Göta Provinsialloge (Göteborg)
  • Östgöta Provinsialloge (Linköping)
  • Värmländska Provinsiallogen (Karlstad)
  • Stor Capitlet i Finland (Helsingfors)
  • Mellersta Norrlands Provinsialloge (Härnösand)
  • Övre Norrlands Provinsialloge (Umeå)

Loger och brödraföreningar

På mindre orter upprättas brödraföreningar eller frimurarklubbar. En särställning inom det svenska frimureriet intar forskningslogen Carl Friedrich Eckleff (Uppsala), grundad den 22 november 1997 med syfte att bedriva frimurerisk forskning på vetenskaplig grund. Tillsammans med de övriga nordiska forskningslogerna verksamma inom det svenska systemet av frimureri utger man årsboken Acta Masonica Scandinavica.

Ordens grader

Svenska Frimurare Orden är indelad i elva grader. Dessa grader innebär för bröderna en stegvis ökad insikt i hur de ska öka sin självkännedom för att kunna utveckla sig själva till bättre medmänniskor. Varje reception innehåller en egen ritual, som är dold för bröder av lägre grader och för utomstående.

Johanneslogen Andreaslogen Kapitellogen Stora landslogen
Lärling (I) Lärlinge-Medbroder (IV-V) Riddare av solens uppgång i Öster och Jerusalem (VII) Högst Upplyst Riddare och Kommendör med Röda korset (R&K)
Medbroder (II) Mästare (VI) Riddare av Väster (VIII) -
Mästare (III) - Upplyst och Förtrogen Broder av Johanneslogen (IX) -
- - Högt Upplyst och Förtrogen Broder av Andreaslogen (X) -

Stormästare

Från mitten av 1700-talet fram till och med Gustaf VI Adolfs död 1973 var Sveriges konung även ordens stormästare. Kung Carl XVI Gustaf önskade emellertid inte bli utnämnd till stormästare utan antog istället uppdraget som Ordens Höge Beskyddare, och stormästaruppdraget övertogs i stället av hans farbror prins Bertil. Efter dennes död har orden haft icke-kungliga stormästare.

Stormästare Överstormästare/Protektor/Beskyddare Engelska perioden
- Carl Gustaf Tessin (1735-1753) -
Axel Wrede Sparre (1737-1753) James Hector McLean (1735-1737), fr. -
- Greve Darwentwater (1737-1738), fr. -
- Hertig d'Antin (1738-1743), fr. -
Knut Posse (1751-1753) Greve Clermont (1743-1758), fr. -
Carl Fredrik Scheffer (1753-1774) Adolf Fredrik (1753-1771) Charles Tullman, stormästare (1756-1770)
- Carl Fredrik Scheffer 1771) -
Hertig Karl (1774-1777) Gustav III (1771-1792) -
Hertig Fredrik Adolf (1777-1803) Gustav IV Adolf (1793-1811) -
Prins Karl Gustaf (1804-1805) - -
Hertig Karl (1805-1811) - -
Kronprins Karl Johan Karl XIII (1811-1818) -
Oscar I (1844-1859) - -
Karl XV (1859-1872) - -
Oscar II (1872-1907) - -
Gustaf V (1907-1950) - -
Gustaf VI Adolf (1950-1973) - -
Prins Bertil (1973-1997) Carl XVI Gustaf (1973-) -
Gustaf Piehl (1997-2001) - -
Anders Fahlman (2001-) - -

Kända svenska frimurare

1700-talet

1800-talet

1900-talet

Medlemskap

För att bli medlem i Svenska Frimurare Orden, krävs att två frimurarebröder ställer upp som faddrar för den sökande. Faddrarna måste minst inneha tredje graden. En sökande måste vidare vara minst 24 år och ha ett gott anseende bland sina medmänniskor. Eftersom orden vilar på kristen grund, krävs att den sökande har en kristen bekännelse.

Välgörenhet

Årligen delar Svenska Frimurare Orden ut ca 30 miljoner kronor till behövande, till kulturella ändamål och till medicinsk forskning inom framför allt pediatrik och geriatrik.

Kritik

I likhet med andra frimurarordnar har även Svenska Frimurare Orden varit föremål för kritik då frimurare fällts för brott. Enligt de svenska statuterna utesluts man omgående ur Svenska Frimurare Orden om man döms för brott som kan ge fängelsestraff [3]. Det svenska systemet är opolitiskt och medlemmarna får inte diskutera politik eller ekonomi. Man får heller inte utnyttja andra medlemmar av frimurarna för att bereda sig fördelar framför andra.

I Sverige beskylldes frimurarna tidigare för att bland annat äta barn. Detta rykte uppstod när man i Stockholm grundade sitt första barnhus 1753. Vid den här tiden var de sociala skyddsnäten få, undermåliga eller obefintliga. Föräldralösa barn tvingades leva på gatan och togs där om hand av frimurarna som satte dem i barnhuset, gav dem grundläggande utbildning och såg till att de fick en bättre uppväxt än vad som annars varit fallet. När dessa barn inte längre syntes på gatorna, eller då ensamstående mödrar lämnade in sina barn som också "försvann", dröjde det inte länge förrän ryktet om frimurarna som barnätare och mörkermän uppstod.

Tidskrifter

Sedan 1963 utger orden Frimuraren. Tidskrift för Svenska frimurare orden, en fortsättning på Meddelanden från Stora landslogen (1928-1937) och Meddelanden från Svenska frimurare orden (1937-1963). Många loger utger egna tidskrifter.

Litteratur

  • Acta Masonica Scandinavica
  • Tom Bergroth (red.): I guld och himmelsblått. Frimureri, ett ideal i tiden, Åbo 1991
  • Harry Lenhammar: Med murslev och svärd. Svenska frimurarorden under 250 år, Delsbo 1985
  • Anders Simonsen: Bland hederligt folk. Organiserat sällskapsliv och borgerlig formering i Göteborg 1755-1820, Göteborgs universitet, Historiska institutionen, diss., Göteborg 2001
  • Svenska frimurare ordens allmänna lagar, Stockholm 2006
  • Andreas Önnerfors (red.): Mystiskt brödraskap – mäktigt nätverk. Studier i det svenska 1700-talsfrimureriet, Ugglan Minervaserien 12, Avdelningen för idé- och lärdomshistoria, Lunds universitet, Lund 2006

Se även

Källor

  1. Brödrakontakt nr 3/2008 (tidning för frimurare tillhöriga Värmländska provinsiallogen)
  2. Svenska Frimurare Ordens officiella webbplats
  3. Svenska Frimurare Ordens Allmänna Lagar

Externa länkar


Personliga verktyg
På andra språk