Ordenssällskap
Från Rilpedia
Ett ordenssällskap eller ordenssamfund är sluten sammanslutning av människor med gemensamma mål. Sådana skiljer sig från allmänna föreningar på flera sätt. De är slutna sällskap, det vill säga att någon form av godkännande krävs för antagning som medlem. De har, mer eller mindre tydligt, kvar former från de ursprungliga, medeltida ordenssällskapen. Flertalet av de gamla och erkända ordenssällskapen har höga ideal, ofta innefattande personlig utveckling och människokärlek. Många vilar på kristen grund. De flesta gamla sällskap är bara för män men allt fler har systersällskap för damer.
Innehåll |
Bakgrund och indelning
De första ordenssällskapen grundades på medeltiden inom den katolska kyrkan, så kallade religiösa ordenssällskap. Under korstågens tid (högmedeltid) tar riddarväsendet upp idéer från dessa och bildar andliga riddarordnar. Under 1600- och 1700-talen bildas många nya ordenssällskap med varierande syften och med tydliga drag hämtade från de medeltida riddarordnarna. Flera av dessa har medlemmar / beskyddare i kunga- och furstehus.
En grov indelning kan göras så här:
- Religiösa ordnar, bildade inom eller godkända av en religiös organisation (kyrka). Den äldsta formen.
- reguljära kaniker eller korherrar, katolska präster vid domkyrkor med munkregler men inte i kloster (från 1000-talet), även kvinnliga parallellsällskap. Mycket talrika under medeltiden men idag finns mycket få kvar.
- munkordnar (i inskränkt bemärkelse)
- tiggarordnar =munkordnar med krav på egendomslöshet, ex. Dominikaner- och Franciskaner-orden.
- reguljära präster, bl.a Jesuitorden (1668)
- nunneordnar
- Andliga riddarordnar, med riddarorganisation och drag av de religiösa ordnarna under högmedeltiden, t ex Johanniterorden
- Erkända ordenssällskap med kungligt beskydd, främst 1600/1700-tal
- Övriga erkända ordenssällskap
- Akademiska ordenssällskap, ofta parodiska, men vissa äldre och mer etablerade sällskap (till exempel Juvenalorden, Samfundet SHT och Sällskapet CC) rör sig i gränslandet mot "riktiga" ordenssällskap. Se för dessa den särskilda artikeln akademiskt ordenssällskap
- Statsordnar, huvudsakligen ordensdekorationer, få eller inga sammankomster.
Karaktäristiska drag
(beskriver fortfarande aktiva sällskap)
De flesta ordenssällskap har en öppen del där syften och existens ingår och en sluten (hemlig) del med kunskap, ceremonier och liknande som avses vara kända enbart av sällskapets medlemmar. Beträffande ordenssällskap som har sin bakgrund i det gamla skråväsendet gällde den hemliga delen ofta vad vi idag kallar yrkeshemligheter; kunskaper som gör en yrkesman skickligare i sitt yrke. Numera gäller dessa hemligheter mer sällskapets egna ceremonier.
Detta har föranlett den tvetydiga beteckningen hemliga ordnar. Själva sällskapet är i de flesta fall inte hemligt - bara vissa av dess interna regler och ceremonier.
Medlemskapet är i regel indelat i grader, där varje grad är kopplad till en invigningsceremoni där gradens hemligheter avslöjas för den sökande (recipienden). Genom stegvis vandring upp i graderna får medlemmen mer kännedom om sällskapet.
De flesta senare tids ordenssällskap tar sina grundläggande idéer från medeltidens riddarväsen och/eller 1600-/1700-talens skråväsen. Många av de erkända ordenssällskapen bildades under dessa perioder och några fortlever ännu.
Mystiken kring hemliga ordenssällskap har föranlett att utomstående beskrivit vissa av dem i samband med konspirationsteorier.
Angränsande ämnen
Benämningen orden (uttal å'rden) används också allmänt för att syfta på ordenssällskap men leder ofta till tvetydighet om man avser ett ordenssällskap (en sammanslutning, organisation) eller en ordensdekoration (kraschaner, band med flera). Den används också ofta (felaktigt) om förtjänsttecken eller medaljer
Erkända ordenssällskap
Av påven erkända ordnar (för munkar nunnor, ordenssystrar etc.) redovisas ej här. Se Katolska klosterordnar.
| Svenska ordenssällskap med kungligt beskydd | ||||
|---|---|---|---|---|
| Namn | Grundad | Mål, syfte | Kommentar | |
| Svenska Frimurare Orden SFMO | 1735 | personlig utveckling | Sveriges äldsta ordenssällskap. Fristående del av internationellt frimureri | |
| Götiska Förbundet | 1815 | vårda miljö, kultur, natur och historia. | obundet | |
| Neptuniorden | Sverige 1812 | att verka till nytta och gagn för sjöfolk i allmänhet | obundet | |
| Svea Orden | 1793 | "åminnelse av fädrens bragder" | obundet | |
| Övriga erkända ordenssällskap i Sverige (exempel) | ||||
| Svenska Druid-Orden | England 1717 | personlighetsutveckling, broderskap | I Sverige sedan 1904 | |
| Svarta Örns Orden | USA, mitten av 1600-talet | gudsfruktan, fosterlandskärlek, broderskap och barmhärtighet | senare i Sverige, även idag | |
| Odd Fellows | England, 1700-tal | Vänskap Kärlek Sanning | finns i Sv. sedan 1884 | |
| SiriusOrden | Ystad | broderskap | Utbrytning från Odd Fellow och SFMO | |
| Tempel Riddare Orden | USA 1845 | personlig utveckling och drogfrihet | obundet | |
| IOGT | USA 1851 | nykterhetsrörelse | till Sverige 1879 | |
| Timmermansorden | Sverige 1760 | personlig utveckling och broderskap | obundet | |
| Coldinuorden | okänt, före 1755 | I Sverige sedan 1765 | Numera endast i Sverige och Finland | |
| Innocence Orden | 1765 | "finare dansnöjen" | obundet | |
| Amarantorden (Amaranterorden) | ? | "finare dansnöjen" | obundet | |
| Auroraorden | 1815 | broderskap | obundet | |
| Ordenssällskapet W.F. | Stockholm 1865 | att samla ansvarskännande svenska män oberoende av samhällsställning och religion till förädlande och berikande samvaro. | före 1949 Sällskapet Wänskapsförbundet | |
| Rosencreuzarna | Tyskland, tid. 1600-tal | alkemi, mystik och magi | (A.M.O.R.C.), finns i Sv. | |
| Mariaorden | Instiftad i Norge 1916 | självkännedom | Endast öppen för kvinnor. Finns även i Danmark, Sverige och Tyskland | |
| Wänskapsbröderna | Stockholm 1827 | Främja vördnad för kristen tro, lydnad för gällande allmänna lagar och kärlek till fosterlandet, till stöd för nödställda likar, samt verka för sann vänskap och bröder till ett oskyldigt nöje. | Obundet | |
| Historiska svenska ordenssällskap, som numera upphört. | ||||
| Awazu och Wallassis | Sverige 1732-48 | för ridderliga idrotter och adliga bragder | drottningens kammarherre Karl Fredrik Piper till Krageholm | |
| Tankebyggarorden | Sverige 1753-63 | ? | ? | |
| Utile dulci | Sverige 1766-95 | ? | ? | |
| farseglarorden | Sverige 1766- | kärlek | konservatism | |
| Historiska ordenssällskap i Sverige, som numera upphört. | ||||
| Palmorden | Weimar 1617-83 | språk och litteratur | furstar och adel, även några kända svenska adelsmän | |
| Utländska ordenssällskap (exempel) | ||||
| Johanniterorden | 1080 | Hälso-, sjuk- och själavård | Finns i fyra evangelistiska grenar och en katolsk (Malteserorden) | |
| Tempelherreorden | 1119 | Skydda kristna pilgrimer i det heliga landet | ? | |
| Tyska orden | ? | ? | Samband med Hansan, södra Östersjöområdet (Tyskland, Polen, Baltikum) | |
| Svärdsriddarorden | Riga, 1202 | ? | Livland | |
| Pegnitzorden | Nürnberg 1644 | språk och litteratur | spec. herdediktning, fanns åtminstone på 1930-talet | |
Andra, liknande sällskap
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
| Sällskap med namn av orden | ||||
|---|---|---|---|---|
| Par Bricole P.B. | Stockholm 1779 | backanaliskt ordenssällskap | Bellmans Bacchi Orden som inspirationskälla. | |
| Juvenalorden (JO) | Uppsala, 1907 | Umgänge, spex, underhållning | Traditioner från Juvenalerna, (1830-40-tal) | |
| se vidare artikeln Akademiskt ordenssällskap | ||||
| Ej grupperade (Hjälp till !) | ||||
| Ordenssällskapet W:6 | Göteborg, 1851 | ? | ? | |
| Stora Amaranther Orden | ? | ? | (S.A.O.) | |
| Dragon Rouge | Stockholm, nyår 1989-1990 | ockultism och esoterik | ? | |
| Ordo Templi Orientis | 1896 | thelemisk esoterik och individens utveckling | ? | |
Se även
Källor
Carlquist, G. red., Svensk uppslagsbok, utg. 1 (1929-37) , Malmö
Mål och syfte för Ordensällskapet W:6: "Vänskap och välgörenhet"
