Konspirationsteori
Från Rilpedia
En konspirationsteori (av latinets conspirare: "Andas tillsammans") syftar på en teori om en komplott, sammansvärjning eller konspiration. Gemensamt för konspirationsteorier är att berättelsen kretsar kring en grupp mäktiga eller inflytelserika individer eller sällskap, med förgreningar högt upp i maktsfären. Dessa personer har oanande resurser till sitt förfogande och samarbetar i hemlighet. Typiskt är dock att det finns ett antal personer som genomskådat ränksmideriet. De ser det som sin uppgift att avslöja sanningen för den ovetande allmänheten, och upplever sig ständigt vara under hotet att bli nedtystade på grund av sin kunskap.
Välspridda och seglivade konspirationsteorier i modern tid är konspirationsteorierna om månlandningarna och omständigheterna kring Kennedymordet på 1960-talet. Men många konspirationsteorier gör gällande att stora händelser i världshistorien förklaras av att konspiratörer bakom kulisserna manipulerat politiska skeenden. Ett exempel är teorin om att illuminaterna, Tempelherreorden och Frimurarorden var de hemliga sällskap som låg bakom franska revolutionen.
Innehåll |
Konspirationsteoriernas natur
En sammansvärjning är definitionsmässigt någonting som deltagarna håller hemligt, vilket gör att sanningshalten i en konspirationsteori oftast är svårbedömd. I allmänhet tenderar dock konspirationsteorier att vara felaktiga eller endast ha ett korn av sanning i sig. Ibland sprids teorierna för att främja ett underliggande syfte, till exempel att solka ryktet hos ens politiska motståndare, medan det i andra fall endast är en fråga om människors fantasi och vilja att förstå det annars obegripliga.
Sammansvärjningar som omfattar många personer är mycket sårbara, och de tenderar att snart bli avslöjade. Det finns därför anledning att vara generellt ytterst skeptisk till teorier om sammansvärjningar. Å andra sidan kan personer med relevanta synpunkter bli anklagade för att vara konspirationsteoretiker. Det är ett tvivelaktigt men ofta framgångsrikt retoriskt grepp: eftersom de flesta vet att påståeenden om sammansvärjningar oftast är felaktiga, framstår den som anklagats för att vara konspirationsteoretiker som en misslyckad person. Benägenheten att tro på konspirationsteorier benämns konspirationism.
Verkliga konspirationer, hemliga projekt och mörkläggningar avslöjas dock då och då, som till exempel Watergateaffären, Informationsbyrån eller Echelon. Många konspirationsteorier brukar dock handla om konspirationer som är mycket mer omfattande och mäktiga än dessa. Frimurarlogen P2 kunde uppfylla dessa kriterier. Att vissa konspirationer avslöjas kan inte tas som bevis för att andra påstådda därmed finns.
Konspirationsteorier kan genomsyra hela det etablerade samhället. Vissa konspirationsteorier är harmlösa för det som angrips i teorin ifråga, andra har mer eller mindre hetsande politiska eller religiösa undertoner. I många fall gäller att det stöd som anförs för konspirationsteorier är vagt och mångtydigt, samtidigt som teorin är svår eller omöjlig att falsifiera. Den som tror på en konspirationsteori tycker själv att det sagda är "uppenbart" medan en utomstående inte kan se något samband alls mellan de hopsamlade indicier som anförs som bevisning.
Många försök att bevisa olika former av konspirationsteorier går till så att man försöker bevisa den egna teorin baklänges, genom att hävda att påstådda svagheter, felaktigheter eller alternativa tolkningar i den etablerade verklighetsbeskrivningen automatiskt stärker konspirationsteorin. Men det är inte alltid självklart att en påstådd felaktighet är en verklig felaktighet och risken är stor att konspirationsteoretikern gör sig skyldig till en falsk dikotomi, det vill säga till tron att man kan reducera alla alternativ till två ömsesidigt uteslutande verklighetsbeskrivningar där den ena automatiskt har rätt om den andra har fel. Det kan ju finnas andra förklaringar till felaktigheter i den etablerade verklighetsbeskrivningen än att den skulle vara en falsk täckhistoria för att dölja en konspiration.
Konspirationsteoriers ursprung
Människor brukar ofta reagera på känsloladdade händelser genom att skapa en teori. Personer som redan har en vag teori om något, har tendensen att rakt av acceptera påståenden de hör som stödjer teorin, medan de rakt av förkastar påståenden som motsäger dem. På så sätt förstärks tron på sådana teorier hos sådana personer.
Uppkomsten av konspirationsteorier kan förklaras utifrån olika utgångspunkter.
Det psykologiska perspektivet
En konspirationsteori som innehåller logiska fel och motsägelser kan beskrivas som resultatet av ett psykologiskt tillstånd som kan kallas konspirationism. Det ingår i ett paranoid-schizofrent tankemönster som enligt en spekulativ teori beror av patienternas höga dopaminhalter, vilket leder till att de ser relevans i sådant som andra tar för normalt. Konspirationerna kan vara enkla, såsom att de tror att de egentligen är Jesus Kristus, eller komplexa. I olika kulturer kan sådana symptom ta sig väldigt olikartade uttryck.[1]
Det praktiska perspektivet
Inte sällan får en tanke eller idé fäste på olika ställen i samhället ungefär samtidigt. Jämför Hegels "världssjäl". På så vis kan samma eller liknande ageranden ibland iakttas starta från olika håll tillsynes samtidigt. Detta lockar många att se konspirationer. Även kritiker förleds av detta att felaktigt beskylla iakttagare av trenden för att vara konspirationsteoretiker.
Det politiska perspektivet
Christopher Hitchens beskriver konspirationsteorier som en effekt av demokrati och yttrandefrihet.
Populärkultur
I de populära TV-seriena Arkiv X och Lost används moderna konspirationsteorier som en grund för berättelserna. Se även Illuminati (spel).
Populära konspirationsteorier rör bland annat
- 11 september 2001 och World Trade Center
- Area 51, Roswellincidenten, Men In Black, UFO:n, bortföranden (i synnerhet Majestic 12)
- Bermudatriangeln
- Estoniakatastrofen
- Evighetsmaskiner och andra energikällor som sägs ha tystats ner av petroleumbranschen
- Förenta nationerna och Den nya världsordningen
- Förintelsen - se Förintelseförnekelse
- "Gaylobbyn"
- Hemlig vargimplantering i Värmland
- Ivar Kreugers död
- månlandningen - se Konspirationsteorierna om månlandningarna
- Svarta helikoptrar
- Echelon
- Svea rikes vagga (delar av den så kallade "Västgötaskolan")
- Ubåtskränkningarna på 1980-talet, i synnerhet Hårsfjärden
- Utarmat uran
- Belägringen i Waco
Sällskap och organisationer som figurerar i konspirationsteorier
- Assasinerna
- Bilderberggruppen
- Frimurarna
- Illuminaterna
- Tempelherreorden
- Rosencreuzarna
- Rotary
- ZOG
- Militärindustriella komplexet
Konspirationsteorier kring mord
Fiktiva konspirationer
Se även
Referenser
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009) |
Noter
