Dopamin

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Strukturformel för dopamin.
Dopamins 3-D molekylstruktur

Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i centrala nervsystemet där den förekommer i en rad viktiga system som bland annat reglerar muskelrörelser, vakenhet, glädje, entusiasm, och kreativitet. Upptäckten av dopamin som en neurotransmittor gjordes av den svenske neuroforskaren Arvid Carlsson.

Nervceller som signalerar med hjälp av dopamin kallas dopaminerga. Den största ansamlingen av dopaminproducerande nervceller finns i substantia nigra som projicerar sina axon till corpus striatum. Båda dessa områden är en del av en större ansamling av strukturer som kallas för Basala ganglierna. Dopamin förekommer även i mesolimbiska systemet där det har en roll i det kroppsegna belöningssystemet. Detta belöningssystem är mål för en rad välkända droger (till exempel kokain och amfetamin) som ökar halten av dopamin genom att minska dess nedbrytning. Dopamin minskar även utsöndringen av prolaktin från hypofysen.

Forskare vid Karolinska institutet har konstaterat att halten av dopamin i hjärnan ökar under minnesträning.[1] Ett överskott av dopamin i hjärnan utlöser i de flesta fall en psykos.[2]


Innehåll

Känslolivet

Förälskelse och sexuell lust hör intimt samman med Dopamin. I djurförsök har man sett att en hona som fått en dopamininfusion valde att para sig med den hane som fanns tillgänglig vid infusionstillfället och "övergav" då sin ordinarie partner.[3] När förälskelsen övergår i kärlek tycks Oxytocin och ADH överta Dopaminets roll och passionen ersätts då av mer stillsam kärlek.[4]

Syntes

Dopamin bildas av aminosyran tyrosin och enzymet tyrosinas som ger DOPA (dihydroxifenylalanin). DOPA omvandlas sedan till dopamin av enzymet DOPA-dekarboxylas. Dopamin har hög vattenlöslighet och kan inte passera blodhjärnbarriären, varför substansen är ineffektiv som drog. Vid medicinering mot exempelvis Parkinsons sjukdom ges istället förstadiet L-DOPA som kan passera blod-hjärnbarriären.

Se även

Externa länkar

Källor

  1. SVT TEXT 5 feb 2009
  2. Psykoser Nils Lindefors, Karolinska Institutet samt Psykiatriska kliniken Sydväst, Stockholms läns sjukvårdsområde (pdf-fil, 142 kB)
  3. Lundberg, P-O: "Tre kärlekar - förutsättningen för människosläktets fortbestånd." Läkartidningen, 2005, Nr 50-52, vol 102.
  4. Zeki, S: "The neurobiology of love." FEBS Lett. 2007, 8 maj
Personliga verktyg