Antidiuretiskt hormon
Från Rilpedia
ADH, antidiuretiskt hormon eller vasopressin är ett peptidhormon som ingår i kroppens långsiktiga reglering av blodtryck och blodvolym. ADH bildas i supraoptiska kärnan (del av hypofysen) men utsöndras från neurohypofysen. Utsöndring av ADH från hypofysen kan bero på flera olika faktorer. Bland annat höjda plasmanivåer av angiotensin, låg blodvolym, lågt blodtryck men även om blodet innehåller hög halt av elektrolyter.
ADH höjer blodtrycket genom att minska utsöndringen av vätska till urinen. Det sker genom att upptaget av natriumjoner ökar från primärurinen, vilket gör att vatten följer med genom osmos. Urinen blir därmed mer koncentrerad och får en gulbrun färg.
Både fysisk och psykisk stress kan leda till ökad utsöndring av ADH. Andra substanser som är kända för att modifiera ADH-halterna i blodet är nikotin och morfin. Alkohol (etanol) hämmar utsöndringen av ADH vilket i sin tur leder till en ökad volym urin.
ADH spelar också en roll inom kärlek och parbildning. Studier har visat att nivån av ADH-receptorer i vissa delar av hjärnan hos en del djurarter korrelerar till om hanar och honor bildar bestående par och delar på skötseln av avkomman. [1] ADH tycks alltså ha motverkande effekt mot könshormonerna vilka premierar oselektiv fortplantning.
Källor
- ↑ Lundberg, P-O: "Tre kärlekar - förutsättningen för människosläktets fortbestånd." Läkartidningen, 2005, Nr 50-52, vol 102.
