Urin

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Urinprov i en kopp

Urin är en vätska som utsöndras av njurarna och som samlas upp i urinblåsan.

Under normala omständigheter ska urinen vara steril och bestå av vatten, urinämne (urea) och joner. Även inaktiverade läkemedel, toxiner och andra föreningar som är främmande för kroppen utsöndras i urinen. Människokroppen utsöndrar normalt 1-2 liter urin per dygn. Denna utsöndring benämns diures.

Urinbildning

Urinbildningen i njurarna är en invecklad process som sker i njurarnas urinbildande enheter som kallas för nefron. Den första filtreringen av blodet sker i ett kapillärnystan i nefronet vid namn glomeruli. Den mängd urin som bildats kallas för primärurin och har en mycket större volym (180 l/dygn eller mer för en vuxen person) än vad som slutligen blir urin. Primärurinen blir sedan föremål för cirkulation i ett rörsystem där ämnen tas upp och utsöndras och den slutgiltiga urinen bildas.

Sjukdom

Vid diabetes utsöndras glukos med urinen på grund av att njurens förmåga att ta upp utsöndrat glukos från primärurinen är mättad. Andra sjukdomstillstånd kan ge upphov till proteiner i urinen (proteinuri).

Mörk och starkt doftande urin är ett tecken på vätskebrist. Om detta fortfar en längre tid kan det leda till njursten. Urinen bör vara ljus minst en gång varje dygn. I varmt klimat, där man svettas mycket, bör man ge akt på detta och rätta vätskeintaget därefter. I Sverige kan det räcka med ett par liter vätska om dygnet; i tropikerna kan det krävas 10 liter per dygn eller mer.

Blod i urinen kan tyda på allvarlig sjukdom och bör alltid föranleda läkarkontroll. Urinen kan också bli färgad på grund av att man ätit viss sorts mat, exempelvis rödbetor; efter ett större intag av rödbetor, kan urinen bli så kraftigt rödfärgad att det kan misstolkas som blod.

Se även

Personliga verktyg