Njursten
Från Rilpedia
 |
|
|---|---|
| Ultraljudsinstrument och njursten | |
| ICD-10 | N20.0 |
| ICD-9 | 592.0 |
| DiseasesDB | 11346 |
| MedlinePlus | 000458 |
| eMedicine | med/1600 |
Njursten är en sjukdom som drabbar ca 10 % av männen och 3 % av kvinnorna i Sverige.[källa behövs] Förekomsten av olika typer av njursten varierar i olika delar av världen. I Europa är stenar med högt kalciuminnehåll vanligast. Stenarna kan vara av varierande storlek. Stenar fastnar framför allt på tre ställen: Vid ingången från njure till uretär, där uretären passerar iliacakärl eller vid ingången till urinblåsan. Njursten kan leda till sekundära sjukdomar såsom hydronefros samt pyelonefrit.
Innehåll |
Symtom
Symtomen beror på typ och storlek av njursten. Oftast har personen med njursten kraftig smärta i flankerna. Smärtan kommer plötsligt, kan bli mycket stark och utlöser ofta yrsel, kallsvettning och ibland lättare kramper som i värsta fall kan göra det tyngre att andas. När stenen passerar urinblåsan känner patienten ofta huggkänslor. Patienten kan även lida av hematuri.
Kännetecken
Det som är typiskt för njursten är att smärtorna oftast kommer sent om kvällarna, nätterna eller tidig morgon. Det är inte helt klarlagt varför smärtorna oftast kommer vid dessa tidpunkter men man tror att det beror på att kroppen vid dessa tidpunkter oftast är vilande och ingen vätska ser till att stenen/stenarna rör sig.
Diagnos
För att ställa diagnos görs Intravenös urogram eller datortomografi, eng. CT, dessa är de bästa undersökningarna för att hitta njurstenen/stenarna.
Behandling
Smärtan är mycket kraftfull och behandlas vanligen med prostaglandinhämmande läkemedel såsom diklofenak. Prostaglandinhämmarna har direkta smärtlindrande effekter men man tror också att de verkar indirekt genom att dämpa urinproduktionen så att trycket i njuren minskar.
Vid mycket kraftiga smärtor kan det dock hända att exempelvis diklofenak inte hjälper och smärtlindring får då ges i form av spruta på vårdcentral eller på en akutmottagning. Oftast innehåller denna spruta morfin eller kodein vilket förutom att det lindrar smärtan också gör att musklerna slappnar av och att patienten känner sig yr och trött.
I ett tidigt skede kan patienten uppmanas att dricka mycket vatten. Det är dock inte alla läkare som uppmanar detta då alltför ökat vätskeintag kan öka trycket ovanför stenen/stenarna med risk för smärtattacker. Detta beror oftast på hur stora stenarna är. Vanligaste metoden för att lösa upp njurstenar är chockvågsbehandling, ESWL (extracorporeal shock wave lithotripsy). Stenarna lokaliseras med röntgen och vågor genereras som pulvriserar stenen. Även kirurgi kan behöva användas.
Enligt praxis så är det dock meningen att alla stenar under 6 millimeter ska komma ut av sig själv i samband med vattenkastning. Men skulle det dock visa sig att stenarna som är under 6 millimeter inte vill komma ut av sig själv så kan man behöva använda sig av chockvågsbehandling.
Uppföljning
Omkring 4 veckor efter fastställandet att patienten har njursten görs en uppföljning i form av urografi då man kollar om stenen/stenarna finns kvar eller har kommit ut samt för att kolla om njurarna har tagit skada av stenen/stenarna. Skulle stenen/stenarna finnas kvar vid uppföljningen kan patitenten oftast behöva ytterligare en eller flera urografi med ca 4-6 veckors mellanrum.
