Från Rilpedia

Nikotin (L-3-(1-Metyl-pyrrolidin-2-yl)-pyridin) är en alkaloid som återfinns i potatisväxter, främst i tobaksplantan Nicotiana rustica eller Nicotiana tabacum men också i lägre doser i tomater och potatis. Nikotin finns även tillsammans med kokain i kokabusken.

Namn och historia

Nikotin är uppkallat efter tobaksplantans latinska namn som i sin tur är uppkallad efter den franske ambassadören i Portugal, Jean Nicot, som introducerade tobaken i form av luktsnus vid det franska hovet år 1560. Nikotin isolerades för första gången 1828 av de tysk kemisterna Posselt och Reimann. Dess empiriska formel beskrevs av 1843 av Melsens, 1893 upptäcktes dess struktur av Adolf Pinner och syntetiserades första gången 1904 av A. Pictet och Crepieux.

Kemi

Nikotin är en hygroskopisk, oljig vätska som är löslig i vatten. Som en kvävehaltig bas bildar nikotin salter som oftast är fast och vattenlösliga. Nikotin tränger lätt genom huden.

Medicinsk påverkan

Vid rökning liksom vid snusning absorberas nikotinet snabbt i lungorna eller genom munslemhinnan. Nikotinet är en psykoaktiv drog som binds till specifika receptorer i hjärnan. Noradrenalin, som verkar stimulerande, frisätts, vilket gör att välbefinnandet ökar och man känner sig bättre till mods. Nikotinet påverkar också perifera neuron (nervceller) i hjärta, blodkärl, andningsvägar och skelettmuskulatur. Med andra ord stimuleras det sympatiska nervsystemet; puls och blodtryck stiger.

Ämnet är kraftigt beroendeframkallande och giftigt i större mängder. Nikotinet i ett par paket cigaretter kan vara tillräckligt för att döda en person om det intas på en gång. I lägre doser under lång tid orsakar det istället hypertoni (förhöjt blodtryck) och åderförkalkning. En person beroende av nikotin kallas nikotinist.