Snäppor
Från Rilpedia
?Snäppor | |
---|---|
Gluttsnäppa (Tringa nebularia)
|
|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass: | Fåglar Aves |
Ordning: | Vadarfåglar Charadriiformes |
Underordning: | Vadare Charadrii |
Familj: | Snäppor Scolopacidae |
|
|
§Scolopacidae Auktor: Vigors, 1825 |
|
Willetsnäppa (Catoptrophorus semipalmatus) fotograferad i Panama.
|
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Snäppor (Scolopacidae) är en familj fåglar inom ordningen vadarfåglar, underordningen vadare och består av cirka 85 arter.
Innehåll |
Kännetecken
De flesta av arterna livnär sig på små ryggradslösa djur som de pickar upp ur lera eller jord. Arterna har varierande näbblängd, vilket tillåter dem att leva tillsammans i samma habitat utan att direkt konkurrera om födan. Många av de mindre arterna återfinns längs kusten.
Taxonomi
Taxonomin för snäppor är under diskussion. Den största skillnaden föreligger mellan den klassiska taxonomin som placerar familjen i ordningen vadarfåglar (Charadriiformes) medan Sibley, Ahlquist helt har tagit bort denna ordning och istället placerar familjen i den rejält utökade ordningen storkfåglar Cicconiiformes.
Även inom den klassiska taxonomin råder det olika åsikter främst angående vilka släkten som ska ingå i vilka underfamiljer och tribi. Enligt den klassiska taxonomin är det vanligt att dela upp familjen i underfamiljerna; Tringinae, roskarlar (Arenariinae), simsnäppor (Phalaropodinae), morkullor (Scolopacinae), beckasiner (Gallinaginae) och Calidrinae. Av dessa underfamiljer är det ofta bara Tringinae som delas upp i tribi och dessa är: spovar (Numeniini), Tringini och Prosoboniini.
De släkten i denna familj som i sina svenska trivialnamn kallas snäppor är Bartramia, Tringa, Heterosceles, Catoptrophorus, Xenus, Micropalama och Prosobonia som tillhör de lite större och mer långbenta snäpporna och Aphriza, Calidris, Eurynorhynchus, Limicola och Actitis som är de mindre snäpporna och som ibland kallas småvadare.
Släkten och arter
- Släkte Limosa (4 arter)
- Rödspov (Limosa limosa)
- Hudsonspov (Limosa haemastica)
- Myrspov (Limosa lapponica)
- Präriespov (Limosa fedoa)
- Släkte Numenius (8 arter)
- Dvärgspov (Numenius minutus)
- Eskimåspov (Numenius borealis)
- Småspov (Numenius phaeopus)
- Alaskaspov (Numenius tahitiensis)
- Smalnäbbad spov (Numenius tenuirostris)
- Storspov (Numenius arquata)
- Orientspov (Numenius madagascariensis)
- Långnäbbad spov (Numenius americanus)
- Släkte Bartramia (1 art)
- Piparsnäppa (Bartramia longicauda)
- Släkte Tringa (13 arter)
- Skogssnäppa (Tringa ochropus)
- Amerikansk skogssnäppa (Tringa solitaria)
- Sibirisk gråsnäppa (Tringa brevipes) - tidigare Heteroscelus brevipes
- Amerikansk gråsnäppa (Tringa incana) - tidigare Heteroscelus incanus
- Svartsnäppa (Tringa erythropus)
- Större gulbena (Tringa melanoleuca)
- Gluttsnäppa (Tringa nebularia)
- Willetsnäppa (Tringa semipalmata) - tidigare Catoptrophorus semipalmatus
- Mindre gulbena (Tringa flavipes)
- Fläckgluttsnäppa (Tringa guttifer)
- Dammsnäppa (Tringa stagnatilis)
- Rödbena (Tringa totanus)
- Grönbena (Tringa glareola)
- Släkte drillsnäppor (Actitis) (2 arter) (kategoriseras ibland som Tringa)
- Drillsnäppa (Actitis hypoleucos)
- Fläckdrillsnäppa (Actitis macularia)
- Släkte Xenus (1 art) (kategoriseras ibland som Tringa)
- Tereksnäppa (Xenus cinerea)
- Släkte Prosobonia (1 art)
- Tuamotusnäppa (Prosobonia cancellata)
- Släkte roskarlar (Arenaria) (2 arter)
- Roskarl (Arenaria interpres)
- Svart roskarl (Arenaria melanocephala)
- Släkte Steganopus (1 art)
- Wilsonsimsnäppa (Steganopus tricolor)
- Släkte Phalaropus (2 arter)
- Smalnäbbad simsnäppa (Phalaropus lobatus')
- Brednäbbad simsnäppa (Phalaropus fulicaria)
- Släkte morkullor (Scolopax) (8 arter)
- Morkulla (Scolopax rusticola)
- Filippinsk morkulla (Scolopax bukidnonensis)
- Amamimorkulla (Scolopax mira)
- Javamorkulla (Scolopax saturata)
- Papuamorkulla (Scolopax rosenbergii)
- Sulawesimorkulla (Scolopax celebensis)
- Moluckmorkulla (Scolopax rochussenii)
- Amerikansk morkulla (Scolopax minor)
- Släkte Coenocorypha (2 arter)
- Auklandbeckasin (Coenocorypha aucklandica)
- Chathambeckasin (Coenocorypha pusilla')
- Släkte Gallinago (17 arter)
- Bergbeckasin (Gallinago solitaria)
- Japansk beckasin (Gallinago hardwickii)
- Skogsbeckasin (Gallinago nemoricola)
- Sibirisk beckasin (Gallinago stenura)
- Taigabeckasin (Gallinago megala)
- Afrikansk beckasin (Gallinago nigripennis)
- Madagaskarbeckasin (Gallinago macrodactyla)
- Dubbelbeckasin (Gallinago media)
- Enkelbeckasin (Gallinago gallinago)
- Wilsonbeckasin (Gallinago delicata)
- Sydamerikansk beckasin (Gallinago paraguaiae)
- Punabeckasin (Gallinago andina)
- Ädelbeckasin (Gallinago nobilis)
- Jättebeckasin (Gallinago undulata)
- Fuegobeckasin (Gallinago stricklandii)
- Andinsk beckasin (Gallinago jamesoni)
- Kejsarbeckasin (Gallinago imperialis)
- Släkte Lymnocryptes (1 art)
- Dvärgbeckasin (Lymnocryptes minimus)
- Släkte beckasinsnäppor (Limnodromus) (3 arter)
- Kortnäbbad beckasinsnäppa (Limnodromus griseus)
- Långnäbbad beckasinsnäppa (Limnodromus scolopaceus)
- Asiatsik beckasinsnäppa (Limnodromus semipalmatus)
- Släkte Aphriza (1 art)
- Bränningsnäppa (Aphriza virgata)
- Släkte Calidris (18 arter)
- Kustsnäppa (Calidris canutus)
- Kolymasnäppa (Calidris tenuirostris)
- Sandlöpare (Calidris alba)
- Sandsnäppa (Calidris pusilla)
- Tundrasnäppa (Calidris mauri)
- Rödhalsad snäppa (Calidris ruficollis)
- Småsnäppa (Calidris minuta)
- Mosnäppa (Calidris temminckii)
- Långtåsnäppa (Calidris subminuta)
- Dvärgsnäppa (Calidris minutilla)
- Vitgumpssnäppa (Calidris fuscicollis)
- Gulbröstad snäppa (Calidris bairdii)
- Tuvsnäppa (Calidris melanotos)
- Spetsstjärtad snäppa (Calidris acuminata)
- Skärsnäppa (Calidris maritima)
- Klippsnäppa (Calidris ptilocnemis)
- Kärrsnäppa (Calidris alpina)
- Spovsnäppa (Calidris ferruginea)
- Släkte Micropalama (1 art)
- Styltsnäppa (Micropalama himantopus)
- Släkte Eurynorhynchus (1 art)
- Skedsnäppa (Eurynorhynchus pygmeus)
- Släkte Limicola (1 art)
- Myrsnäppa (Limicola falcinellus)
- Släkte Tryngites (1 art)
- Prärielöpare (Tryngites subruficollis)
- Släkte Philomachus (1 art)
- Brushane (Philomachus pugnax)
Kända hybridformer inom familjen
Sentida undersökningar av vadare har visat att hybridisering mellan arter och underarter inte är så ovanlig som man tidigare trott. Här följer en lista på några väl dokumenterade hybridformer.
- Coopersnäppa(Calidris cooperi) (eng:Cooper's Sandpiper) beskrevs första gången 1958 av Baird baserat på ett skinn från en fågel infångat på Long Island, New York i USA i maj 1833. En liknade fågel fångades i Stockton, New South Wales i Australien, i mars 1981. Idag anser man att detta är en hybrid mellan spovsnäppa och spetsstjärtad snäppa (Calidris ferruginea X Calidris acuminata)
- Coxsnäppa (Calidris paramelanotos) (eng:Cox's Sandpiper) observerades första gången 1955 i södra Australien. Coxsnäppa är en hybrid mellan spovsnäppa och tuvsnäppa (Calidris ferruginea X Calidris melanotos).
- Hybrid mellan prärielöpare och vitgumpsnäppa (eller möjligen gulbröstad snäppa) (Tryngites subruficollis X Calidris fuscicollis).
- Hybrid mellan kärrsnäppa och vitgumpsnäppa (Calidris alpina X Calidris fuscicollis).
- Hybrid mellan kärrsnäppa och skärsnäppa (Calidris alpina X Calidris maritima).
- Hybrid mellan drillsnäppa och skogssnäppa (Tringa hypoleucos X Tringa ochropus).
- Hybrid mellan småsnäppa och mosnäppa (Calidris minuta X Calidris temminckii).
- Wikimedia Commons har media som rör Snäppor