Tuvsnäppa

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Tuvsnäppa
Pectoral-Sandpiper.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning: Vadare
Charadrii
Familj: Snäppor
Scolopacidae
Släkte: Calidris
Art: Tuvsnäppa
C. melanotos
Vetenskapligt namn
§Calidris melanotos
Auktor: Vieillot, 1819
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Tuvsnäppa (Calidris melanotos) är en monotypisk vadarfågel som ingår i familjen snäppor.

Innehåll

Utseende

Tuvsnäppan är 19–24 centimeter stor, har en vingbredd på 26–45 centimeter och väger 31–126 gram. Den har gråbrun rygg: brunast hos hanen i sommardräkt, och gråast på vintern. Den har grått bröst med en skarp gräns nedåt. Benen är gulaktiga. Ungfåglarna är mer färgstarkt mönstrade på ovansidan med rödbrun färgning och vita mantelstrimmor. Den är lik spetsstjärtad snäppa (Calidris acuminata) som den är besläktad med och som häckar inom en del av tuvsnäppans utbredningsområde. Tuvsnäppan har dock ett ett annat bröstmönstret, diskretare ögonbrynsstreck och gråare hjässa.

Utbredning och biotop

Den häckar på sumpig tundra i nordöstra Asien och i Nordamerika. Den är en långväga flyttfågel. De nordamerikanska och de flesta asiatiska fåglarna övervintrar i Sydamerika, men några asiatiska häckfåglar övervintrar i Australien och Nya Zeeland.

Tuvsnäppan visar sig ofta i Västeuropa och räknas inte som ovanlig på Irland och i Storbritannien. Under flytten och vintertid påträffas tuvsnäppan normalt vid sötvatten.

Föda

Tuvsnäppan äter mestadels insekter och andra ryggradslösa djur.

Häckning

Under parningsleken blåser hanen upp sitt bröst. Tuvsnäppan lägger sitt bo på marken och lägger oftast fyra ägg.

Man har funnit att tuvsnäppan i mycket sällsynta fall kan hybridisera med spovsnäppa (Calidris ferruginea). Deras avkomma kallas då för coxsnäppa (C. melanotos X C. ferruginea).

Källor

Personliga verktyg