Från Rilpedia

?Storspov Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Missgynnad[2]
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Vadarfåglar Charadriiformes
Underordning:	Vadare Charadrii
Familj:	Snäppor Scolopacidae
Underfamilj:	Tringinae
Tribus:	Spovar Numeniini
Släkte:	Numenius
Art:	Storspov N. arquata
Vetenskapligt namn
§Numenius arquata Auktor: Linné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Storspov (Numenius arquata) är en fågel som tillhör familjen snäppor inom ordningen vadarfåglar. Storspoven är upptagen som missgynnad (NT) på rödlistan över hotade arter i Sverige på grund av populationens minskning de senaste åren.

Innehåll 1 Utseende och läte 2 Biotop och utbredning 3 Beteende 4 Föda 5 Häckning 6 Namn 7 Övrigt 8 Källor 9 Externa länkar

Utseende och läte

Storspoven är världens största vadare. Den har långa ben och en lång näbb som böjer av nedåt. Honorna har ofta urskiljbart längre näbb. Storspoven är ungefär 50-55 cm lång, och har ett vingspann på omkring 100 cm. Den är brungråspräcklig med en smal vit triangel från stjärtens bas upp på ryggen.

Dess karaktäristiska starka rytmiskt drillande sång som börjar med några ödsliga och dystra toner är ett välkänt läte i det svenska sommarlandskapet. Dess lockläte är en stark uppåtkrökt vissling även den med en ödslig klang.

Biotop och utbredning

Storspoven ses ofta högre upp på åkrar och fält än många av de andra vadarna. Dess häckningsområde sträcker sig genom hela norra Europa upp genom Ryssland och bort till Kazakhstan, Mongoliet och Kina. Den häckar i hela Sverige förutom i fjälltrakten. De flesta är flyttfåglar som övervintrar i norra Afrika, Sydeuropa, atlantkusten i Europa, runt Medelhavet, i Turkiet och i Asien. På de brittiska öarna stannar den hela året.

Beteende

Storspoven är ganska skygg för människor. Bortsett från häckningssäsongen är den mycket social och ses ofta tillsammans med flera individer.

Föda

Storspoven får sin föda framför allt genom att leta i mjuk bottenlera efter ryggradslösa djur. Dess krökta näbb fungerar utmärkt för att plocka upp sandmaskar ur deras u-formade bo. Storspoven kan också vid tillfälle plocka krabbor och daggmaskar.

Häckning

Boet är en enkel tillplattad yta på taiga, äng eller liknande plats och rymmer normalt 3-6 ägg. Ruvningstiden är ungefär en månad.

Namn

Förr kallades den vindspov, vindspole, tullare, långnäbba och kovipa.^[3]

Övrigt

Storspoven är Västerbottens landskapsdjur.

Källor

1. ↑ BirdLife International 2004. Numenius arquata. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061207.
2. ↑ Artfaktablad (pdf)
3. ↑ Sven Nilssons Foglarna 1858

Externa länkar

• Sveriges Radio: P2-fågeln - Storspov - Läte

• Wikimedia Commons har media som rör Storspov
  Bilder & media
• Artportalen: Dagens fågel - senaste observationerna - bilder
• Dansk ornitologisk forening