Tringa

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
?Tringa
Grönbena (Tringa glareola) i häckningsdräkt.Fotograferad i Bharatpur, Rajasthan, Indien.
Grönbena (Tringa glareola) i häckningsdräkt.
Fotograferad i Bharatpur, Rajasthan, Indien.
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning: Vadare
Charadrii
Familj: Snäppor
Scolopacidae
Släkte: Tringa
Linné, 1758
Arter

Se text
Synonymer

Catoptrophorus
Helodromas
Heteroscelus
Pseudototanus
Rhyacophilus
Totanus Bechstein, 1803
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Tringa är ett släkte med vadare inom familjen snäppor. De häckar främst vid sötvatten i tempererade områden på norra halvklotet.

Willetsnäppa och de båda gråsnäpporna Tringa brevipes och T. incana har nyligen omkategoriserats från det egna släktet Heterosceles till släktet Tringa.[1]

Tillsammans med tereksnäppan (Xenus cinerea) förs även de båda drillsnäpporna Actitis hypoleucos och A. macularia ibland till detta släkte, medan andra taxonomer fortfarande för dem till de egna släktena Actitis och Xenus.[2]

Släktet delades tidigare även upp i två ytterligare grupper, Tringa och Totanus, antingen som undersläkten eller som två egna släkten. Data från DNA-sekvensering indikerar att dessa båda grupper inte är monofyletiska, och att den senare gruppen helt enkelt bara slår samman ett antal mer eller mindre närbesläktade och apomorfa (det vill säga specialiserade) arter.[3]

Arter i taxonomisk ording

Följande arter räknas till släktet Tringa enligt taxonomisk ordning:


Taxonomi och evolution

Amerikansk gråsnäppa (Tringa incana)
Tidigare placerad i släktet Heteroscelus
Willetsnäppa (Tringa semipalmata)
Tidigare placerad i det egna släktet Catoptrophorus

Arterna i släktet Tringa är närmast besläktade med snäppor i släktena Actitis och Xenus, vilka ibland även slås samman med släktet Tringa.[2] Tillsammans med dessa är de besläktade med simsnäpporna, roskarlarna och Calidris-snäpporna[4]. Det större släktet Tringa tillsammans med de två närmst besläktade, mycket små släktena utgör en fylogeni liknande de som man finner bland utvecklingslinjer hos andra grupper av vadarfåglar som calidrissnäppor, beckasiner, morkullor eller trutar.

Samma studie[4] indikerar även att vissa morfologiska karaktärer, exempelvis gaffelbenet och bäckenbenet har utvecklats genom konvergent evolution och att dessa likheter inte är indikationer på nära släktskap. På samma sätt uppvisar mycket närbesläktade arter kraftigt skiftande benfärg. Exempelvis syns detta hos svartsnäppa, större gulbena och gluttsnäppa som är de närmst besläktade arterna inom släktet. Den molekylära fylogenin visar istället att fältkännetecken som storlek, mönster på fjäderdräkten och deras generella biotopval är de bästa indikatorerna på det evolutionära släktskapet inom denna grupp.

De ostasiatiska fläckgluttsnäppan (Tringa guttifer), vilket är en ovanliga och hotad art ingick inte i denna molekylära undersökning. Den är förhållandevis avvikande från de andra arterna och fördes tidigare till det egna släktet Pseudototanus och den exakta taxonomiska placeringen inom släktet Tringa är inte fullt utrett.

Fossila fynd

Man känner till flera fossil av Tringa-snäppor[5] från och med miocen, eller kanske till och med så långt tillbaka som eocen/oligocen (33–30 miljoner år sedan), vilket är mycket tidigare än merparten av idag existerande släkten av fåglar. Det är emellertid osäkert huruvida det äldsta kända Tringa-fossilet, Tringa edwardsi, verkligen tillhör det nuvarande släktet Tringa, eller om det är en anfader som ska ses som en distinkt form vilken bör placeras i ett eget släkte. Man brukar annars placera uppkomsten av Tringa-Actitis-Xenus-Phalaropus till 22 miljoner år sedan, – det vill säga början av miocen[6] – och denna högst sannolika datering indikerar att T. edwardsi inte hör till dagens släkte av Tringa. Molekylär datering[7] – vilket är en inexakt metod – indikerar att de idag kända utvecklingslinjerna uppstod för 20 till 5 miljoner år sedan. Det kända fossila materialet innehåller, visserligen bara som ofullständiga och mindre lämningar, uppenbara apomorfa Tringa och förmenta simsnäppor från cirka 23–22 miljoner år sedan, vilket indikerar att gruppen snäppor-simsnäppor redan hade utvecklats till sina idag samtida släkten kring tidig miocen.

Biogeografin för både de levande såväl som de fossila fynden indikerar att Tringa har sitt ursprung i Eurasien. Exempelvis förekommer det extremt få fynd av Tringa-fossil i de väl undersökta Nordamerikanska utgrävningsplatserna. Tid och plats sammanfaller med försvinnandet av de sista spåren av Turgajhavet, och detta kan mycket väl utgöra den främsta orsaken för uppdelningen av de olika kladerna inom gruppen snäppor-simsnäppor. Det ska dock tilläggas att arterna inom familjen snäppor är mycket lika rent osteologiskt och många av de fossila fynd av förmenta snäppor som gjordes tidigt behöver utvärderas igen.[5].

"Tringa" hoffmanni förs numera till släktet Ludiortyx. Dess släktskap med Tringa är omdiskuterat, men arten är i varje fall inte en vadarfågel.

Bildgalleri

Benen på arterna inom släktet Tringa är antingen röda (svartsnäppa)...

... gula (mindre gulbena)...

... ljust gröna (grönbena)...

... eller ockrafärgade (skogssnäppa)

Referenser

Noter

  1. ↑ Pereira & Baker (2005), Banks et al. (2006)
  2. ↑ 2,0 2,1 Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  3. ↑ Ballmann (1969), Pereira & Baker (2005)
  4. ↑ 4,0 4,1 van Tuinen et al (2004)
  5. ↑ 5,0 5,1 Mlíkovský (2002)
  6. ↑ Paton et al. (2003)
  7. ↑ Pereira & Baker (2005)

Källor

Texten är till stora delar översatt från engelska wikipedias artikel Tringa, läst 16 maj 2008, där följande källor anges:

  • Ballmann, Peter (1969) Les Oiseaux miocènes de la Grive-Saint-Alban (Isère), Geobios, vol. 2, s. 157–204. doi:10.1016/S0016-6995(69)80005-7 (HTML sammanfattning)
  • Banks, Richard C.; Cicero, Carla; Dunn, Jon L.; Kratter, Andrew W.; Rasmussen, Pamela C.; Remsen, J.V. Jr.; Rising, James D. & Stotz, Douglas F. (2006) Forty-seventh Supplement to the American Ornithologists' Union Check-list of North American Birds. Auk, vol. 123, nr. 3, s. 926–936. doi:10.1642/0004-8038(2006)123[926:FSTTAO]2.0.CO;2PDF fulltext
  • Mlíkovský, Jirí (2002) Cenozoic Birds of the World, Part 1: Europe, Ninox Press, Prag. ISBN 80-901105-3-8 PDF fulltext
  • Olson, Storrs L. (1985) Section X.D.2.b. Scolopacidae, i Farner, D.S.; King, J.R. & Parkes, Kenneth C.: Avian Biology, vol. 8, nr. 174–175. Academic Press, New York.
  • Paton, Tara A.; Baker, Allan J.; Groth, J.G. & Barrowclough, G.F. (2003) RAG-1 sequences resolve phylogenetic relationships within charadriiform birds., Molecular Phylogenetics and Evolution, vol. 29, nr. 2, s. 268–278. doi:10.1016/S1055-7903(03)00098-8 (HTML sammanfattning)
  • Pereira, Sérgio Luiz & Baker, Alan J. (2005) Multiple Gene Evidence for Parallel Evolution and Retention of Ancestral Morphological States in the Shanks (Charadriiformes: Scolopacidae)., Condor, vol. 107, nr. 3, s. 514–526. doi:10.1650/0010-5422(2005)107[0514:MGEFPE]2.0.CO;2 PDF fulltext
  • van Tuinen, Marcel; Waterhouse, David & Dyke, Gareth J. (2004) Avian molecular systematics on the rebound: a fresh look at modern shorebird phylogenetic relationships., Journal of Avian Biology, vol. 35, nr. 3, s. 191–194. doi:10.1111/j.0908-8857.2004.03362.x PDF fulltext

Övriga källor

  • Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Tringa"
Personliga verktyg