Från Rilpedia

Sibley-Ahlquists taxonomi är en taxonomi för fåglar, baserat på analyser av DNA-DNA-hybridisering. Taxonomin publicerades under 1980- och 1990-talet av Charles Sibley och Jon Ahlquist. Det råder diskussioner kring denna taxonomi och inte alla ornitologorganisationer har accepterat den fullständigt, men den har förändrat synsättet på fåglars taxonomi. Den amerikanska American Ornithologists' Union, en stor och anrik ornitologisk organisation bestående främst av professionella ornitologer, har accepterat systemet nästan i sin helhet. I den taxonomi som presenteras av Ericson et al (2006) har flera stora förändringar skett i jämförelse med Sibley-Ahlquists taxonomi.^[1]

De svenska namn som används här nedan är nästan uteslutande myntade tidigare än denna taxonomi, och kan i vissa fall betraktas som olämpliga eller missvisande.

Innehåll 1 Palaeognathae 1.1 Ratitae 1.1.1 Strutsfåglar (Struthioniformes) 1.1.2 Tinamiformes 2 Neognathae 2.1 Galloanserae 2.1.1 Gallomorphae 2.1.1.1 Craciformes 2.1.1.2 Hönsfåglar (Galliformes) 2.1.2 Anserimorphae 2.1.2.1 Andfåglar (Anseriformes) 2.2 Turnicae 2.2.1 Turniciformes 2.3 Picae 2.3.1 Hackspettartade fåglar (Piciformes) 2.4 Coraciae 2.4.1 Galbulimorphae 2.4.1.1 Galbuliformes 2.4.2 Bucerotimorphae 2.4.2.1 Bucerotiformes 2.4.2.2 Upupiformes 2.4.3 Coraciimorphae 2.4.3.1 Trogoniformes 2.4.3.2 Praktfåglar (Coraciiformes) 2.5 Coliae 2.5.1 Coliiformes 2.6 Passerae 2.6.1 Cuculimorphae 2.6.1.1 Gökfåglar (Cuculiformes) 2.6.2 Psittacimorphae 2.6.2.1 Papegojfåglar (Psittaciformes) 2.6.3 Apodimorphae 2.6.3.1 Apodiformes 2.6.3.2 Trochiliformes 2.6.4 Strigimorphae 2.6.4.1 Musophagiformes 2.6.4.2 Ugglor (Strigiformes) 2.6.5 Passerimorphae 2.6.5.1 Duvfåglar (Columbiformes) 2.6.5.2 Tran- och rallfåglar (Gruiformes) 2.6.5.3 Storkfåglar (Ciconiiformes) 2.6.5.4 Tättingar (Passeriformes) 3 Referenser 3.1 Noter 3.2 Källor

Palaeognathae

Ratitae

Strutsfåglar (Struthioniformes)

Ordningen Struthioniformes har utvidgats till att omfatta även de enligt Sibley-Ahlquist föråldrade ordningarna Rheiformes, Casuariiformes och Apterygiformes.

1. strutsar (Struthionidae)
2. nanduer (Rheidae)
3. kasuarer (Casuariidae)
4. kivier (Apterygidae)

Tinamiformes

1. tinamoer (Tinamidae) (ej standardiserat namn, även stubbstjärthöns)

Neognathae

Galloanserae

Gallomorphae

Craciformes

Ny ordning, utbruten ur Hönsfåglar.

1. hockohöns (Cracidae) (även trädhöns)
2. storfothöns (Megapodiidae)

Hönsfåglar (Galliformes)

1. fälthöns (Phasianidae)
2. pärlhöns (Numididae)
3. tofsvaktlar (Odontophoridae) (ej standardiserat namn)

Anserimorphae

Andfåglar (Anseriformes)

1. Anseranatidae
2. Dendrocygnidae
3. egentliga andfåglar (Anatidae)
4. värnfåglar (Anhimidae)

Turnicae

Turniciformes

1. springhöns (Turnicidae)

Picae

Hackspettartade fåglar (Piciformes)

1. Hackspettar (Picidae)
2. Honungsgökar (Indicatoridae)
3. Lybiidae
4. Megalaimidae
5. Tukaner (Ramphastidae)

Coraciae

Galbulimorphae

Galbuliformes

Ny ordning, dessa fåglar räknas annars till hackspettartade fåglar

1. jakamaner (Galbulidae)
2. trögfåglar (Bucconidae)

Bucerotimorphae

Bucerotiformes

Ny ordning, utbruten ur praktfåglar.

1. Bucorvidae
2. näshornsfåglar (Bucerotidae)

Upupiformes

Ny ordning, utbruten ur praktfåglar.

1. trädhärfåglar (Phoeniculidae) (ej standardiserat namn, även skratthärfåglar)
2. Rhinopomastidae
3. Upupidae

Coraciimorphae

Trogoniformes

1. trogoner (Trogonidae)

Praktfåglar (Coraciiformes)

1. Biätare (Meropidae)
2. Blåkråkor (Coraciidae)
3. Cerylidae
4. Halcyonidae
5. Kungsfiskare (Alcedinidae)
6. Kuroler (Leptosomidae) (nytt namnförslag: gökblåkråkor)
7. Markblåkråkor (Brachypteraciidae)
8. Todier (Todidae)

Coliae

Coliiformes

1. musfåglar (Coliidae)

Passerae

Cuculimorphae

Gökfåglar (Cuculiformes)

En del familjer har brutits ut till den separata ordningen turakoer.

1. Centropidae
2. Coccyzidae
3. Crotophagidae
4. gökar (Cuculidae)
5. hoatziner (Opisthocomidae)
6. Neomorphidae

Psittacimorphae

Papegojfåglar (Psittaciformes)

Även kakaduorna tillhör denna ordning, men osäkert om som en separat familj Cacatuidae, eller om arterna inräknas under äkta papegojor.

1. äkta papegojor (Psittacidae)

Apodimorphae

Apodiformes

1. seglare (Apodidae)
2. trädseglare (Hemiprocnidae)

Trochiliformes

Ny ordning, utbruten ur Apodiformes.

1. kolibrier (Trochilidae)

Strigimorphae

Musophagiformes

Ny ordning, utbruten ur Cuculiformes.

1. turakoer (Musophagidae)

Ugglor (Strigiformes)

I denna taxonomi inkluderas ordningen skärrfåglar Caprimulgiformes (det vill säga familjen nattskärror med flera) bland ugglorna.

1. Batrachostomidae
2. egentliga ugglor (Strigidae)
3. Eurostopodidae
4. grodmunnar (Podargidae)
5. nattskärror (Caprimulgidae)
6. oljefåglar (Steatornithidae)
7. potoer (Nyctibiidae) (ej standardiserat namn, även tandnattskärror föreslagit)
8. tornugglor (Tytonidae)
9. uggleskärror (Aegothelidae) (ej standardiserat namn)

Passerimorphae

Duvfåglar (Columbiformes)

Familjen flyghöns har överförts till ordningen storkfåglar.

1. dronter (Raphidae)
2. duvor (Columbidae)

Tran- och rallfåglar (Gruiformes)

Familjen Turnicidae har brutits ut ur Tran- och rallfåglarna, och överförts till en nyskapad ordning Turniciformes.

1. kaguer (Rhynochetidae)
2. mesiter (Mesitornithidae) (kallas även duvrallar)
3. rallar (Rallidae)
4. ralltranor (Aramidae)
5. seriemor (Cariamidae)
6. simrallar (Heliornithidae)
7. solrallar (Eurypygidae)
8. tranor (Gruidae)
9. trappar (Otididae)
10. trumpetare (Psophiidae)

Storkfåglar (Ciconiiformes)

Denna ordning har utökats väsentligt och omfattar i denna taxonomi förutom vad som även tidigare kallades för storkfåglar (Ciconiiformes) även de enligt Sibley-Ahlquist obsoleta ordningarna Sphenisciformes, lomfåglar, doppingfåglar, Procellariiformes, pelikanfåglar, rovfåglar, vadarfåglar samt familjen flyghöns.

Det svenska namnet storkfåglar härrör till den användning det latinska namnet haft tidigare, vilket kanske inte längre är så lämpligt för denna utökade ordning.

1. doppingar (Podicipedidae)
2. falkfåglar (Falconidae)
3. flyghöns (Pteroclidae)
4. flamingoer (Phoenicopteridae)
5. fregattfåglar (Fregatidae)
6. frösnäppor (Thinocoridae)
7. hägrar (Ardeidae)
8. hökartade rovfåglar (Accipitridae) (även hökfåglar]
9. ibisfåglar (Threskiornithidae)
10. jassanor (Jacanidae) (ej standardiserat namn)
11. lommar (Gaviidae)
12. magellanpipare (Pluvianellidae) (ej standardiserat namn)
13. måsar (Laridae)
14. ormhalsfåglar (Anhingidae)
15. pelikaner (Pelecanidae)
16. pingviner (Spheniscidae)
17. pipare (Charadriidae)
18. Stormfåglar (Procellariidae)
19. rallbeckasiner (Rostratulidae)
20. savannlöpare (Pedionomidae) (ej standardiserat namn)
21. sekreterarfåglar (Sagittariidae)
22. skarvar (Phalacrocoracidae)
23. skuggstorkar (Scopidae)
24. slidnäbbar (Chionidae) (ej standardiserat namn, även valfåglar)
25. snäppor (Scolopacidae)
26. storkar (Ciconiidae)
27. sulor (Sulidae)
28. tjockfotar (Burhinidae)
29. tropikfåglar (Phaethontidae)
30. vadarsvalor (Glareolidae)

Tättingar (Passeriformes)

1. asitier (Philepittidae)
2. australhakar (Petroicidae) (ej standardiserat namn, även sångflugsnappare)
3. australkrypare (Climacteridae) (ej standardiserat namn, även australträdkrypare)
4. australtimalior (Pomatostomidae) (ej standardiserat namn, även sadelnäbbar)
5. blåfåglar (Irenidae) (ej standardiserat namn, även blågyllingar, bladfåglar)
6. blåsmygar (Maluridae)
7. brednäbbar (Eurylaimidae)
8. bulbyler (Pycnonotidae)
9. bärpickare (Melanocharitidae) (ej standardiserat namn, även bärspettar)
10. Callaeatidae
11. finkar (Fringillidae)
12. flugsnappare (Muscicapidae)
13. glasögonfåglar (Zosteropidae)
14. grässångare (Cisticolidae) (ej standardiserat namn)
15. honungsätare (Meliphagidae)
16. hypocolier (Hypocoliidae) (ej standardiserat namn)
17. klippsmygar (Acanthisittidae)
18. kråkfåglar (Corvidae)
19. kråktrastar (Picathartidae)
20. kungsfåglar (Regulidae) (ej standardiserat namn)
21. lyrfåglar (Menuridae)
22. lärkor (Alaudidae)
23. lövsalsfåglar (Ptilonorhynchidae)
24. marksmygar (Orthonychidae)
25. mesar (Paridae)
26. mesbärpickare (Paramythiidae) (ej standardiserat namn)
27. myggätare (Conopophagidae)
28. myrfåglar (Thamnophilidae) (ej standardiserat namn)
29. myrtrastar (Formicariidae) (ej standardiserat namn)
30. nötväckor (Sittidae)
31. pardaloter (Pardalotidae) (ej standardiserat namn, även panterfåglar)
32. pittor (Pittidae) (ej standardiserat namn, även juvelfåglar)
33. sidensvansar (Bombycillidae)
34. solfåglar (Nectariniidae)
35. sparvfinkar (Passeridae)
36. starar (Sturnidae)
37. stjärtmesar (Aegithalidae)
38. strömstarar (Cinclidae)
39. svalor (Hirundinidae)
40. sångare (Sylviidae)
41. tapakuler (Rhinocryptidae) (även sångsmygar)
42. trädkrypare (Certhiidae)
43. tyranner (Tyrannidae) (även tyrannflugsnappare)
44. törnskator (Laniidae)
45. ugnfåglar (Furnariidae) (även ugnsfåglar)
46. vireor (Vireonidae) (ej standardiserat namn, även vireosångare)

Referenser

Noter

1. ↑ Ericson et al (2006), Diversification of Neoaves: integration of molecular sequence data and fossils, Biology Letters, vol.2, sid:543-547, 10.1098/rsbl.2006.0523, nätpublicerad (pdf)9 aug 2006

Källor

• Sibley, C. G., och J. Ahlquist. 1990. Phylogeny and classification of birds. Yale University Press, New Haven, Conn.
• On the Phylogeny and Classification of Living Birds, av Charles G. Sibley
• The Early History of Modern Birds Inferred from DNA Sequences of Nuclear and Mitochondrial Ribosomal Genes, av Marcel van Tuinen, Charles G. Sibley och S. Blair Hedges
• Sibley's Classification of Birds, av Eric Salzman, Birding, December 1993.