Hägrar
Från Rilpedia
| ?Hägrar | |
|---|---|
 Amerikansk gråhäger (Ardea herodias)
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Storkfåglar Ciconiiformes |
| Familj: | Hägrar Ardeidae |
|
|
|
| §Ardeidae Auktor: Leach, 1820 |
|
 Vithuvad häger (Egretta novaehollandiae) med en fångad groda.
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Hägrar (Ardeidae) är en fågelfamilj inom ordningen storkfåglar (Ciconiiformes). Familjen består av ett 70-tal arter kategoriserade i de båda släktgrupperna rördrommar och hägrar.
Innehåll |
Utbredning
Hägrar finns över nästan hela jorden utom på de arktiska och antarktiska områdena; de är dock vanligast i tropiska områden. Det finns två hägerarter som häckar i Sverige, gråhäger och rördrom.
Utseende och anatomi
De flesta hägrar har en lång kägelformig, stark och rak näbb, som ser ut som om den vore hoptryckt från sidorna. Hos några arter är näbben bred och välvd, med nedböjd spets. Näsborrarna är små, och huvudets sidor mellan ögonen och näbben är nakna. Benen är långa eller ganska långa. Hägrar har långa tår, varav den bakre fäst i samma plan som framtårna. Alla tårna har spetsiga klor. Den mellersta tåns klo är tandad som en kam på insidan. Vingarna är breda och ganska långa. Stjärten är kort och avrundad och består av 10-12 pennor. Fjäderdräkten är rik och mjuk, och längre på nacken, skuldrorna och frambröstet. Merparten har långa eller mycket långa halsar och deras sjätte halskota är utformad så att de kan böja halsen i en S-form. I flykten drar hägrar in huvudet mot kroppen vilket ger dem en högbröstad profil. Detta skiljer dem från alla andra familjer inom ordningen storkfåglar.
Hägrar har ett speciellt puderdun som hela tiden nybildas och som finns på bröstet, sidorna och stjärten. Detta dun används för att rengöra näbben från fiskslem.
Beteende och häckning
Merparten av alla arter inom familjen, utom exemeplvis svarthuvad häger (Ardea melanocephala), är specialister på att fånga fisk och groddjur i grunda vatten. I motsats till exempelvis vadare sätter de sig gärna i träd - här har de nytta av baktåns fäste i jämnhöjd med de övriga tårna. Några arter häckar även i träd, medan andra placerar sina enkla bon på marken bland vass och säv. Honan ruvar vanligen ensam, medan hannen förser henne med mat. De utkläckta ungarna vårdas sedan av bägge föräldrarna och matas i boet, tills de är fullvuxna. Hägrarna är försiktiga och vaksamma och flyr helst undan en starkare fiende. En häger som inte kan fly försvarar sig ursinnigt och kan med sin långa vassa näbb utgöra en fara för fridstörare.
Föda
Hägrarna äter mest fisk, men även kräldjur, grodor, maskar, blötdjur, insekter och liknande. Några arter äter rom från fiskar och groddjur. En häger som söker efter mat kliver oftast omkring tyst och försiktigt i grunt vatten, men kan också stå stilla och lura på de djur som råkar närma sig. En häger som letar mat har ofta en mycket karakteristisk kroppsställning med halsen indragen, nacken vilande på skuldrorna och underkäken vilande på den krökta halsen. Kommer något byte inom räckhåll, sträcker fågeln ut halsen till dess fulla längd och griper bytet blixtsnabbt. Vissa arter använder sina vingar för att skugga vattenytan så att de ser fiskarna bättre.
Släkten med ett urval arter
Underfamilj Ardeinae
- Släkte Ardea Linné, 1758. 14 arter
- ägretthäger (Ardea alba) Linné, 1758
- gråhäger (Ardea cinerea) Linné, 1758
- goliathäger (Ardea goliath) Cretzschmar, 1829
- amerikansk gråhäger (Ardea herodias) Linné, 1758
- purpurhäger (Ardea purpurea) Linné, 1766
- Släkte Ardeola Boie, 1822. 6 arter
- Släkte Bubulcus Bonaparte, 1855. 1 art
- Släkte Butorides Blyth, 1852. 3 arter
- mangrovehäger (grönhäger) (Butorides striata) (Linné, 1758)
- Släkte Egretta Forster, 1817. 13 arter
- Släkte Gorsachius Bonaparte, 1855. 4 arter
- Släkte Mesophoyx Sharpe, 1894. 1 art
- Plymhäger (Mesophoyx intermedia)
- Släkte Nyctanassa Stejneger, 1887. 1 art
- Gulkronad natthäger (Nyctanassa violacea)
- Släkte Nycticorax Forster, 1817. 7 arter
- Släkte Pilherodius Bonaparte, 1855. 1 art
- Svartkronad häger (Pilherodius pileatus)
- Släkte Syrigma Ridgway, 1878. 1 art
- Visselhäger (Syrigma sibilatrix)
Underfamilj Botaurinae
- Släkte Botaurus Stephens, 1819. 4 arter
- amerikansk rördrom (Botaurus lentiginosus) (Rackett, 1813)
- rördrom (Botaurus stellaris) (Linné, 1758)
- Släkte Dupetor Heine & Reichenow, 1890. 1 art
- Svart rördrom (Dupetor flavicollis) (Latham, 1790)
- Dvärgrördromar (Ixobrychus) Billberg, 1828. 9 arter
- dvärgrördrom (Ixobrychus minutus) (Linné, 1766)
- Släkte Zebrilus Bonaparte, 1855. 1 art
- Zebrahäger (Zebrilus undulatus)
Underfamilj Cochleariinae
- Släkte Cochlearius Brisson, 1760. 1 art
- Båtnäbb (Cochlearius cochlearia)
Underfamilj Tigrisomatinae
- Släkte Agamia Reichenbach, 1853. 1 art
- Agamihäger (Agamia agami)
- Släkte Tigriornis Sharpe, 1895. 1 art
- Afrikansk tigerhäger (Tigriornis leucolophus)
- Släkte Tigrisoma Swainson, 1827. 3 arter
- Mexikansk tigerhäger (Tigrisoma mexicanum)
- Kortnäbbad tigerhäger (Tigrisoma fasciatum)
- Rödhalsad tigerhäger (Tigrisoma lineatum)
- Släkte Zonerodius Salvadori, 1882. 1 art
- Papuansk tigerhäger (Zonerodius heliosylus)
Hägrar och människan
De mindre arterna kan bli ganska tama i fångenskap.
I kulturen
En version av Linuxdistributionen Ubuntu var uppkallad efter djuret och gick under namnet "The Hardy Heron"[1], vilket betyder "Den Härdiga Hägern"
Referenser
Noter
Källor
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
- Warwick Tarboton, Peter Hayman, Norma Arlott (1994) Birds of Southern Africa, Struik Winchester, Kapstaden, sid:40, ISBN 0-947430-44-X
