Musfåglar

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Musfåglar
Vattrad musfågel (Colius striatus)
Vattrad musfågel (Colius striatus)
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Musfåglar
Coliiformes
Murie, 1872
Familj: Coliidae
Swainson, 1837
Släkten

Colius
Urocolius
Fossila taxa, se texten

Illustration av blånackad musfågel (Urocolius macrourus) av den franske naturalisten Georges-Louis Leclerc, greve av Buffon.
Illustration av blånackad musfågel (Urocolius macrourus) av den franske naturalisten Georges-Louis Leclerc, greve av Buffon.
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Musfåglar (Coliiformes) är en liten ordning fåglar som finns i Afrika och som endast omfattar en idag existerande familj; Coliidae.

Innehåll

Allmänt

Arterna inom ordningen är smala, grå eller bruna med mjuka, hårliknande fjädrar och mycket långa smala stjärtar. Deras namn "musfåglar" härleds ur det faktum att de är skogslevande och hoppar runt i lövverken likt gnagare i jakt på bär, frukt och knoppar. Alla arter har kraftiga klor som är motstående så att de mycket akrobatiskt kan hänga uppochner i grenar för att komma åt sin föda. De har alla en tofs på huvudet och kraftiga näbbar.

Musfåglar är flockdjur, vilket också förstärker intrycket av att de är möss och man ser dem ofta i grupper om tjugo i områden med träddungar.

De bygger sina bon av grenar i träd och de fodrar boet med gräs. De lägger ofta två till fyra ägg.

Utbredning

Ordningen har enbart sin utbredning söder om Sahara och är därmed den enda ordning bland fåglarna som bara finns på den afrikanska kontinenten. Dock hade ordningen en större utbredning i förhistorisk tid och bevisligen härstammar ordningen från Europa.

Systematik och evolution

Det finns ett stort antal fossiler av musfåglar men trots detta har man inte kunnat beskriva en hållbar fylogeni för ordningen. Det finns dokumenterade fossiler av ordningen från tidig Eocen och framåt. Mot slutet av eocen eller tidigare fanns det två familjer inom ordningen, den idag existerande Coliidae och den mer långnäbbade förhistoriska Sandcoleidae[1] Det finns flera exempel på släkten där taxonomin är osäker som exempelvis Selmes som har begåvats med en besynnerlig fot med mycket korta och grova tår som morfologskt inte återfinns någon annan stans bland fåglar.

Ordningens taxonomi

  • Coliiformes
    • Okategoriserade former
        • Släkte Chascacocolius (fossil; från sen paleocen-, eller tidig eocen.)
        • Släkte Eocolius (fossil; från tidig eocen i Walton-on-the-Naze, England)
          • Eocolius walkeri (fossil; från eocen i England[2])
        • Släkte Selmes (fossil; från mellersta eocen? till sen oligocen i Centraleuropa) Kanske synonym med Primocolius.
        • "Necrornis" palustris (fossil; från miocen i Frankrike)
        • "Picus" archiaci (fossil; från miocen i Frankrike; tillhör kanske släktet Limnatornis.)
        • "Picus" consobrinus (fossil; från miocen i Frankrike)
        • Släkte Eobucco (fossil)
        • Släkte Uintornis (fossil)
        • Släkte Limnatornis (fossil)
    • Familj Coliidae
    • Familj Sandcoleidae
        • Släkte Sandcoleus (fossil)
        • Släkte Anneavis (fossil)
        • Släkte Eoglaucidium (fossil)

Referenser

Fotnoter

  1. Detta är inte en felstavning utan en latinisering av Sand Coulee River, där man funnit fossil av Sandcoleus.
  2. Journal für Ornithologie, Volume 142 Issue 1

Källor

  • Texten är till stora delar översatt från Engelska Wikipedias artikel: Mousebird; där följande källor anges:
    • Houde, Peter & Olson, Storrs L. (1992): A radiation of coly-like birds from the Eocene of North America (Aves: Sandcoleiformes, new order). Natural History Museum of Los Angeles County Science Series 36: 137-160. PDF fulltext
    • Mayr, Gerald & Mourer-Chauviré, Cécile (1999): Unusual tarsometatarsus of a mousebird from the Paleogene of France and the relationships of Selmes Peters, 1999. J. Vertebr. Paleontol. 24(2): 366-372. PDF fulltext

Externa länkar

Personliga verktyg