Polygami
Från Rilpedia
 |
Denna artikels neutralitet är ifrågasatt. Motivering: I flera avsnitt används polygami istället för polygyni, trots att det är polygyni som avses. Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts. |
Polygami, månggifte, står i motsats till monogami, det vill säga äktenskap mellan två personer. Följande terminologi är accepterad:
- Polygyni - en man är gift med flera kvinnor.
- Polyandri - en kvinna är gift med flera män.
- Polygynandri - flera män och kvinnor är gifta med varandra.
- Bigami - en person är gift med två personer.
Polygyni förekommer i omkring tre fjärdedelar, eller i 850 av 1 170 av de samhällen som ingår i Murdocks Ethnographic Atlas. Polyandri är mycket ovanligt. Polyamori är vidare en generell term för en romantisk eller sexuell relation (inte nödvändigtvis äktenskaplig) med flera partners samtidigt.
Innehåll |
Polygami i samhällsdebatten
I västvärlden har det monogama, heterosexuella äktenskapet varit dominerande. Under senare tid har normen heterosexualitet alltmer ifrågasatts som godtycklig och diskriminerande mot homosexuella. Vissa debattörer har då hävdat att normen monogami är lika godtycklig och kan anses vara diskriminerande mot individer som önskar praktisera polygami. Hittills har dock homosexuella fått betydligt större gehör för sina argument än de som förespråkar polygami.
Miljöpartiet behandlade på partiets kongress i maj 2004 frågan om att verka för att polygami inte ska vara förbjudet i Sverige, vilket dock röstades ner med liten marginal. Det är framförallt aktörer inom Grön ungdom som drivit frågan och vill att polyamori (romantisk eller sexuell relation till flera) ska vara accepterat i Sverige.[källa behövs] Feministiskt initiativ lade även fram ett preliminärt förslag till ny lagstiftning under år 2005 som skulle innebära en möjlighet till offentligrättsligt erkännande av polyamorösa förhållanden.[källa behövs]
Dock accepterar vissa myndigheter i Sverige polygama äktenskap om dessa ingåtts i ett land där polygami är lagligt.[1][2]
Synen på polygami inom olika religioner
Judiska samhällen
Polyandri förekommer inte inom judendomen. Synen på polygyni inom judendomen är splittrad. I Gamla Testamentet tar Abraham sig flera fruar, och detsamma gäller de forntida kungarna, som till exempel David. Judar bosatta i mellanöstern har fortsatt att praktisera polygyni in i modern tid och har även fått dispens för detta i staten Israel. Bland europeiska judar har däremot den lokala sedvänjan att praktisera monogami haft genomslag sedan medeltiden. [källa behövs]
Kristna samhällen
Polyandri förekommer inte inom kristendomen. Av inte helt klarlagda skäl kom monogami att bli dominerande i antikens Grekland och senare även inom Romarriket. (Mäktiga män hade dock ofta slavinnor som älskarinnor, och inom lägre samhällsklasser var prostitution vanligt.) Kristendomen med sin starka sexualmoral byggde vidare på det antika monogama äktenskapet.
Kyrkofadern Augustinus, som för övrigt hade en mycket negativ syn på sexualitet, skrev vid flera tillfällen att polygami inte var lagligt. I och med reformationen och upphörandet av prästernas celibat i de protestantiskakyrkorna, skriver Martin Luther om polygami; han ansåg att polygami inte passar in i kristendomen. Detsamma gällde Jean Calvin. [källa behövs]
Fundamentalistiska mormoner med flera
Mormonerna praktiserade ursprungligen polygyni, men blev tvungna att ta avstånd från seden år 1891 för att deras territorium skulle bli accepterat som delstaten Utah. Små utbrytargrupper, så kallade fundamentalistiska mormoner, fortsätter dock att praktisera polygami. Det uppskattas att det finns det omkring 30 000 människor i USA som lever i polygyna relationer inom dessa utbrytargrupper. Utöver detta finns ytterligare något tiotusental individer spridda över främst västra USA som praktiserar polygyni, ofta av skäl relaterade till en fundamentalistisk kristen tro.[källa behövs]
Under 1800-talets nybyggartid i västra USA var polygyna relationer om inte vanliga så ändå förekommande[källa behövs]: Olyckor var frekventa och då en gift man dog i ensliga trakter kunde en annan gift vän ta sig an den nyblivna änkan. Vidare läste vanligt folk Bibeln och kunde då se att polygyni förekom under främst gammaltestamentlig tid, och i vissa fall bestämde sig små samhällen för att praktisera seden. Som villkor för att bli upptagna i unionen var därför ett antal delstater, och inte endast Utah, tvungna att ta med en paragraf i delstatsgrundlagen som förbjöd polygami. [källa behövs]
Månggifte i islamisk rätt
Polyandri förekommer inte inom islam, polygyni är däremot lagligt i flertalet muslimska länder.
Enligt Koranen 4:3 kan en muslimsk man gifta sig med upp till fyra kvinnor om han behandlar dem likvärdigt. Enligt Koranen 2:221 måste kvinnan i fråga inte vara muslim utan kan vara utav ”Bokens folk”, d.v.s. judinna eller kristen. En muslimsk kvinna kan däremot inte gifta sig med mer än en man och enligt Koranen 2:221 måste denna man vara muslim . Men eftersom det är problematiskt för mannen att behandla sina fruar likadant så uppfylls inte villkoret och därav kan månggifte anses vara otillåtet. [3]
Polygyni är inte längre vanligt i Mellanöstern utan det begränsade tillåtandet handlar ofta om en nödlösning för människor såsom frånskilda, ofruktsamma, övergivna, av familjepåtryck eller änkor som måste försörjas, utifrån principen att mannen fungerar försörjare.[källa behövs] Saudi-Arabiens nuvarande (2008) kung Abdullah bin Abdul Aziz har emellertid fyra hustrur och är själv son till sin fars åttonde hustru. Eftersom det inom islam inte anses värdigt att en kvinna försörjer sig själv har sura 4:3 i Koranen, ansetts förstärka kvinnors och familjens ställning, med motiveringen att polygyni kunde förstärka välfärden för ensamstående kvinnor och änkor då den manliga befolkningen minskade på grund av krig [4]. En del konservativa hävdar att månggifte accepteras eftersom mannens sexuella behov anses vara större än kvinnans anger Khader.
Efter kolonialmakternas slut blev det bl.a. förbjudet med månggifte i Turkiet 1924, Tunisien 1957 och i Marocko 1958. De flesta länder åberopar sura 4:129 i Koranen som visar på omöjligheten att behandla flera hustrur likvärdigt. I Turkiet beror förbudet på landets sekulära lagstiftning. [5] Det har införts restriktioner för män, bl.a att den första frun måste godkänna att mannen tar fler fruar, att han kan bevisa sin försörjningsförmåga samt ha myndigheternas tillåtelse vid månggifte. Idag är det vanligare att muslimska kvinnor skriver in en klausul i sitt äktenskapskontrakt (aqd) för att försäkra sig om att mannen inte får ta fler fruar. [6]
Polygyni är ovanligt eftersom det även är kostsamt och att det betraktas mer som en statussymbol i vissa delar av världen. Kvinnans släkt kan klaga hos domaren (qadi) som kan upphäva äktenskapet om inte mannen behandlar sina fruar jämlikt och tillfredsställande. [7] Månggifte är mer accepterat bland fattiga då de behöver såväl arbetskraft som barn till sin försörjning för att få en trygg ålderdom. [8]
Hinduiska samhällen
I Indien är polygami tillåtet för dem vars religion tillåter det och förbjudet för dem vars religion är emot det. År 2004 finns förslag om en gemensam lag oavsett religion; när religionen är så inflytelserik som i Indien är detta dock troligen svårgenomförbart. Annars har det i hinduiska länder förekommit polygami. Religionen är varken för eller emot det. [källa behövs]
Buddhistiska samhällen
Enligt buddhismen så får man inte skada någon varken fysiskt eller psykiskt. Därför är polygami etiskt tillåtet om alla inblandade är överens om det. Annars inte eftersom någon då blir skadad.
Polygyni
De samhällsekonomiska effekterna av polygyni är att flera personer (fruar och barn) blir beroende av en enda persons (maken/fadern) försörjningskapacitet. Detta kan i extrema fall leda till ökad fattigdom.[9]
Härskare med många kvinnor
De sex betydande förhistoriska samhällena Babylon, Egypten, Indien, Kina, Aztekriket i Mexiko och Inka i Peru hade alla härskare som levde med ett stort antal kvinnor. Det kunde vara från 300 och upp till 4.000 konkubiner.[källa behövs]
I dessa kulturer fanns väl utarbetade system för att föra ihop kvinnorna i harem och hålla dem kvar, väl vaktade så att ingen obehörig skulle komma in eller ut. En indisk kejsare hade till och med hus med konkubiner omgärdade av eld. I Kina höll man väl koll på när kvinnorna var fruktsamma och då passade kejsaren på att ligga med dem. Man såg till att han var sparsam med sin sädesvätska så att han kunde befrukta två kvinnor om dagen, för att på så vis sprida sin ätt vidare så mycket som möjligt. Vissa kejsare klagade över att dessa plikter var betungande. [källa behövs]
I Dahomey i västra Afrika skulle alla kvinnor ställa upp på kungens behov, tusentals kvinnor hölls i harem till hans tjänst. Detta ledde till att det i staden Abomey var svårt att hitta någon som inte hade blodsband till kungaätten. [källa behövs]
Gemensamt för alla dessa härskare var att de alla hade en hustru som var högre uppsatt än alla andra, en drottning, och det var endast hennes barn som kunde ärva tronen. Genetiskt sett främjar polygyni gener från mäktiga män. Eftersom så många får hans gener blir hans egenskaper vanliga. [källa behövs]
Polygynandri
Polygynandri förekommer i vissa byar i Himalayaområdet, exempelvis i Nepal, där en nomadisk man följer djurflockens vandringar och medan hustrun stannar i hembyn.[källa behövs] Såväl hustrun som mannen kan ha flera äktenskapspartner; för männen kan dessa vara spridda på flera olika byar.[källa behövs]
Polygynandri utövas även av kaingang-folket i Brasilien, och andra folkslag.[källa behövs]
Referenser
- ↑ http://www.sdkuriren.se/blog/index.php/bjorklund/2007/09/ 2008-08-27
- ↑ http://wwwc.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_16657059.asp 2008-08-27
- ↑ Naser Khader i ”Familjeliv och livsmönster bland Mellanösterns muslimer (1996)”
- ↑ Esposito, Islam, den raka vägen, 2001
- ↑ Hjärpe, Jan, 99 frågor om islam, 2004, Leopard förlag
- ↑ Knut S. Vikör i ”Mellom Gud og Stat (2003)
- ↑ Knut S. Vikör i ”Mellom Gud og Stat (2003)
- ↑ Naser Khader i ”Familjeliv och livsmönster bland Mellanösterns muslimer (1996)”
- ↑ DN: Barn från Benin sliter i stenbrott
- Alan Clamp, "Evolutionary Psychology", Hodder & Stoughton, 2001.
- Matt Ridley, "The Red Queen", Penguin Books, 1993.
- Linda Stone, "Kinship and Gender", Westview Press, 2000.
Se även
Externa länkar
|
||||||||||||||||||||||||||
