Erektion
Från Rilpedia
Erektion (även stånd) innebär att könsorganet ansvälls och förstoras, vanligen i samband med sexuell upphetsning.
Innehåll |
Manlig erektion
Penis byggs upp av tre svällkroppar. Två av svällkropparna går bredvid varandra på höger och vänster sida. Det är dessa som gör att penis blir hård när man får erektion. Den tredje svällkroppen ligger runt urinröret och bildar i den yttersta delen själva ollonet. Den tredje svällkroppen gör att urinröret hålls öppet så att sperman kan komma ut vid utlösning. Svällkropparna fortsätter en bit in i kroppen och förankrar penis.
Penis har inget underhudsfett, därför syns blodkärl, talgkörtlar och hårsäckar som ligger under huden väl och man kan tycka att penis ser ådrig och knottrig ut. På undersidan av ollonet, under förhuden, går en hudsträng från penisskaftet till ollonet. Den brukar kallas frenulum och sitter fast i underkanten av urinrörsmynningen. Hudsträngen är stel och kan inte töjas lika mycket som penis övriga vävnader. Vid erektion får man därför en dragning i strängen som delvis sluter urinrörets öppning under samlag. Den kan ibland bli så spänd att den spricker och blöder lite, men det är inte farligt.
Kvinnlig erektion
Klitoris består också av svällkroppsvävnad som vid upphetsning blodfylls och styvnar. Detta gäller både klitoristoppen, det som syns som yttre könsorgan, och de delar av klitoris som ligger invändigt, klitoris skaft och skänklar. Storleken på en kvinnas erektion varierar en hel del, men det påverkar inte möjligheterna till sexuell stimulans.[1] För kvinnor innebär erektion också att även bröstvårtorna styvnar och förstoras.
Erektionens orsaker
De flesta erektioner börjar i hjärnans så kallade sexcentrum. Därifrån skickas nervimpulser ner genom ryggmärgen och når till slut svällkropparna i penis eller klitoris. Samtidigt skickas signaler om lubrikation i slidan, och förberedelse för utlösning till könskörtlarna och testiklarna.
Biologiska skäl
Erektionen sker även av biologiska skäl. Den behövs för att penis ska kunna föras in i slidan under samlaget. När penis tränger in i slidan kommer toppen av penis nära kvinnans livmoderhals där spermierna skall tränga in för att kunna ge upphov till befruktning. Längden på penis har inte någon betydelse för detta eftersom vätskan slungas ut med sådan kraft vid utlösningen. Dessutom gör livmoderns rörelser att spermier sugs in i livmodern.
Spontan erektion
De flesta män har någon gång fått erektion utan att de egentligen velat. Till exempel när man kramat någon eller bara suttit på tunnelbanan och filosoferat. Detta är fullt normalt men kan upplevas som pinsamt.
Nattliga erektioner
Både penis och klitoris erigeras periodiskt under sömnen i samband med att hjärnan aktiveras under så kallad REM-sömn (drömsömn). I vissa fall leder nattlig erektion till pollution.
Under sömnen har män normalt 4–6 perioder med erektion. Dessa inträffar under drömsömnen och har inget med sexuella drömmar att göra. Det är ett nattligt program som nervsystemet sätter igång. Ett flertal funktioner aktiveras under drömsömnstadiet, tarmarnas rörlighet ökar, hjärta och kärl ändrar sin aktivitet och vi har också intensiva ögonrörelser i sömnen. De nattliga erektionerna kan vara från några minuter till mer än en timme. Man kan se de nattliga erektionerna som ett träningsprogram som underlättar erektioner i vaket tillstånd. Under dessa erektionsperioder fylls svällkropparna med syrerikt blod vilket gör att hela vävnaden får en ordentlig syresättning. Detta underlättar nya erektioner genom ökad tillgång på syre. Syret behövs för att bilda den viktigaste kärlavslappnande faktorn kväveoxid (NO). En annan viktig funktion som den höga syresättningen fyller är att förhindra bildning av strama bindvävstrådar som förstör elastiska egenskaperna och förmågan att svälla i samband med erektionsstarten.
Eftersom man oftast vaknar i samband med drömsömn är det vanligt att man har erektion på morgonen, så kallat morgonstånd.
Erektil dysfunktion
Erektil dysfunktion är störningar i förmågan att åstadkomma erektion hos män och kvinnor. Erektil dysfunktion används, felaktigt, ofta synonymt med impotens utanför medicinska kretsar. Erektil dysfunktion är en gradvis nedsättning av erektionsförmågan medan impotens refererar enbart till gravare form av manlig erektionsstörning, det vill säga "oförmåga att penetrera och genomföra samlag utan hjälpmedel".
Det är mycket vanligt att män vid något tillfälle i livet har svårt att få stånd. En del har svårt vid speciella tillfällen. Till exempel kan en del män få stånd när de onanerar men ha svårare vid samlag. Då är orsaken oftast psykologisk. Har man haft svårt att få stånd en gång är risken för att det ska upprepa sig ganska stor. Man spänner sig och så händer det igen. Kan man prata med sin partner brukar oron försvinna och ståndet komma tillbaka. Partnern kan påverkas och känna sig mindre attraktiv. Då är det viktigt att man förklarar för partnern att det inte beror på att man inte är attraherad.
Att inte få stånd kan också bero på sjukdom eller ha någon annan medicinsk förklaring. Är man stressad kan det påverka ståndet under en period. Vissa sjukdomar påverkar förmågan att få stånd och det kan då vara ett tecken på högt blodtryck, diabetes eller nervskada.
Har man svårighet att få erektion och man röker så bör man överväga att snarast sluta då nikotinet drar ihop det fina nät av blodkärl som finns i penis och erektionen uteblir. Även anabola steroider påverkar erektionen negativt på sikt. Om man har problem med erektionen bör man prata med en läkare.
Reduktion
För att minska erektionen eller få den att försvinna helt kan man enklast försöka tänka på något annat än sådant som gör en sexuellt upphetsad. Om man ej lyckas med detta eller upphetsningen är för stark kan man istället försöka uppnå orgasm (antingen genom samlag eller onani) så att ståndet avtar i efterhand. Erektionen kan dock fortskrida även efter en orgasm. Om du har erektion i över 4 timmar (vilket är ganska ovanligt) bör du kontakta läkare.
Kvinnor har i regel svårare att bli av med en erektion, deras erektion är emellertid inte lika märkbar som mannens.
Källor
- ↑ Nevin, Tina. Fittfakta. RFSU 2002. Sid. 12.
|
||||||||||||||||||||||||||
