Barnpornografi
Från Rilpedia
Barnpornografi, i vardagligt tal ofta benämnt "barnporr", kallas pornografi som innehåller barn antingen i betydelsen inte myndiga eller inte könsmogna. Produktion, spridning och innehav av barnpornografi är förbjudet i de flesta länder. Barnpornografi har sedan slutet av 1980-talet fått ökad uppmärksamhet i media. Då hemdatorer och Internet slog igenom på allvar i mitten av 1990-talet började polisen hitta allt fler datorer och webbplatser med barnpornografiskt innehåll.
Innehåll |
Producenterna
De som dokumenterar övergrepp i form av barnpornografi utnyttjar gärna fattigdom och social utsatthet. Det kan ske under semestern eller annan resa.[1] I en del fall har pedofiler etablerat fotostudior där barn utnyttjas systematiskt. [2] Men det är långt ifrån samtliga fall.
Offren
För barnet innebär övergreppen ett stort trauma. Offret kan drabbas av depressioner, koncentrationssvårigheter, skamkänslor och dålig självkänsla. Ofta har offret svårt att självmant berätta om övergreppen. Offret kan till och med försvara förövaren eller förneka att övergreppen ägt rum, trots bilder och filmer. Orsakerna är flera.
Att berätta om övergreppen är känslomässigt smärtsamt vilket gör att många försöker slå ifrån sig de traumatiska minnena. För ett barn kan förövaren dessutom upplevas som ”snäll” och ha intalat barnet att de sexuella handlingarna är helt normala. Vidare kan övergreppen ske i kombination med belöningar och hot. Ibland påverkas barnet att avge löften om att inte berätta om deras ”gemensamma hemlighet” för någon, annars är barnet ingen ”riktig kompis”. Även rädsla för vad föräldrarna ska säga kan påverka.[3]
Polistillslag
Ett antal polistillslag har gjorts mot konsumenter av barnpornografi sedan internets tillkomst. Ett svenskt exempel var Operation Sleipner 2004 där 118 svenskar greps. Dessa hade köpt tillgång till barnpornografi på en webbplats via kontokort och misstänktes för innehav av bilder och filmer. Operation Sleipner var den svenska avläggaren till Operation Falcon[4] med 2 300 arresteringar i flera länder.[5]Några fler exempel på tillslag mot kommersiella barnpornografiska webbplatser:[6]
Operation Avalanche 1999, kunder i USA och 59 andra länder, 250 000 prenumerationer på barnpornografi och en omsättning på 9,2 miljoner US$.
Operation Site-Key 2001 med fokus på USA, 23 000 kunder och 51 domar.
Operation Ore 2002 med fokus på Storbritannien, 7 200 misstänkta och 1 230 domar.
Operation Falcon 2004, USA, Frankrike, Spanien och Vitryssland, 270 000 kontokortsdragningar för tillgång till barnpornografi och 2 300 gripanden.
Operation Koala 2006, fotostudio i Ukraina där barnpornografi producerades och marknadsfördes på en webbplats, 2 500 kunder i 19 länder.[7]
Förutom tillslag mot kommersiella barnpornografiska webbplatser finns ett stort antal polisoperationer mot pedofila nätverk, användare av fildelningsklienter med mera.
Lagar
Danmark
Danmark införde i januari 2006 blockering av barnpornografiska webbplatser. Den som försöker nå de blockerade sajterna avleds till en särskild webbsida skapad av polisen.
Norge
Paragraf 204a av strafflagen i Norge ändrades senast den 20 maj 2005 och säger att den som producerar, innehar eller distribuerar barnpornografi får sitta tre år i fängelse.
Sverige
I Sverige kan, med stöd av Sveriges rikes lag, material med barnpornografiskt innehåll beslagtas av svensk polis sedan 1995.
I Sverige definieras barnpornografi som avbildning av person med ej fullgången pubertetsutveckling i sexuellt syfte. Även icke-realistiska teckningar, så kallad lolicon definieras som barnpornografi. En utredning ledd av Solveig Riberdahl, på uppdrag av tidigare justitieminister Thomas Bodström, har lagt som förslag att en strikt 18-årsgräns skall gälla.[8] Andra förslag som lagts är att "systematiskt tittande" skall kriminaliseras och ett undantag att man själv ska kunna ta bilder av sig och sin underåriga partner utan att straffas. Bilderna måste dock förstöras på myndighetsdagen då undantaget upphör att gälla.
Att svensk lagstiftning utgår från könsmognad vid bedömning av barnpornografi, och ej en strikt 18-årsgräns, har resulterat i kritik från FN:s barnrättskommitté vars uppgift är att granska de länder som anslutit sig till Barnkonventionen.[9]
Andra länder
I andra länder växlar åldersgränserna. I bland annat Tyskland är lagarna mer inriktade på själva övergreppet, och i Nederländerna och Belgien finns en 16-årsgräns för bilder och 18 för sexuellt innehåll. Japan har haft en lång historia av konstnärligt framställda skildringar av nakna prepubertala flickor i så kallade fotoböcker. Efter påtryckningar förbjöds dessa 1999.
Arbete mot barnpornografi
I Sverige går det att anmäla barnpornografi på Internet hos Rikskriminalpolisen eller via ECPAT.
Se även
Källor
- ↑ Child pornography: an international perspective, Margaret A. Healty, 1996
- ↑ Worldwide child sex offender network dismantled
- ↑ Varför berättar de inte? : om att utnyttjas i barnpornografi
- ↑ EU sprider svensk modell mot barnporr
- ↑ International Police Operations Against Online Child Pornography
- ↑ International Police Operations Against Online Child Pornography
- ↑ Worldwide child sex offender network dismantled
- ↑ SOU 2007:54
- ↑ Concluding Observations of the Committee on the Rights of the Child
|
||||||||||||||||||||||||||
